Efter Rysslands invasion av Ukraina och ökat aggressivt beteende i Sveriges närområde har frågan om svenskt medlemskap i Nato aktualiserats.
Debatten är på många sätt unik: under kalla kriget var svenskt Natomedlemskap en ickefråga och även efter murens fall fortsatte motståndarsidan att ha ett starkt stöd i opinionen. På senare tid visar emellertid flera opinionsmätningar att det skett ett skifte. Samtidigt har Natomotståndarna format sig i olika grupper och visar intresse för att ta strid i frågan.
I rapporten ”Natomotståndet i Sverige – vilka och varför?” skriver Aaron Korewa om hur dagens Natomotståndare är organiserade och vilka argument de använder. Genom att granska Natomotståndet i Sverige visar Korewa att det har skett en förändring i motståndarsidans argumentation och att det i dag finns en tydlig skiljelinje vad gäller synen på Nato inom den svenska regeringen och i det socialdemokratiska partiet.