Den perfekta stormen kräver beredskapspolis

Det var ett misstag att avveckla beredskapspolisen. Nu, i något som kan bli en perfekt storm med en pandemi i botten, hade beredskapspolisen behövts för att avlasta den vanliga polisen skriver Mikael Juul Sörensen. 

Bild av David Mark från Pixabay

2005 inleddes med dramatik. Stormen Gudrun. Den 11 januari fick Rikspolisstyrelsens klartecken att sätta in särskilda beredskapspolisen.  Särskilda beredskapspolisen arbetade fram till den 28 januari.  Drygt en månad senare var det dags igen. I början av mars inträffade det en tågurspårning strax utanför Kungsbacka. Rikspolisstyrelsen fick klartecken att sätta in den särskilda beredskapspolisen om det skulle det skulle bli aktuellt att evakuera närmare 20 000 invånare, därtill efterbevakning.                                                                                

2020 inleddes med en gryende pandemi. Det klassades som en samhällsfarlig sjukdom. Under våren sattes vårt samhälle under svåra påfrestningar. Under hösten började de första rapporterna komma om att fågelinfluensan började sprida sig i vårt närområde. Även den afrikanska svinpesten började dyka upp i Europa. Den 30 november fick vi rapporter om att en aggressiv form av fågelinfluensan börjar dyka upp i Sverige.

Nu är vi inne i den andra vågen och återigen ställs vårt samhälle i för svåra prövningar. Nu finns det en stor risk att man måste börja stånga skolor. I våras gick Nationella operativa avdelningen ut med en vädjan om att hålla skolorna öppna. Anledningen är att det skulle påverka polisen i ingripande verksamheten då ett bortfall skulle uppstå på grund av att de måste stanna hemma. Som en nödlösning skulle man vara tvungen att sätta in myndighetens inre personal och även polisstudenter skulle kunna sättas in.  Detta var i våras. Nu är vi i den andra vågen och den är allvarligare än den vi upplevade i våras.

Mellan 2006 och 2008 hade Rikspolisstyrelsen regeringens godkännande att kalla in särskilda beredskapspolisen då fågelinfluensan började spridas i vårt närområde. Rikspolisstyrelsen ansåg att man skulle öka sin förmåga i fall Jordbruksverket skulle begära handräckning.  I deras framställan till regeringen 2008 skrev man bland annat…

”Statens jordbruksverk kan vid misstänkt eller konstaterat utbrott av H5N1 jämlikt 14 § Epizootilagen hos Polisen begära handräckning för åtgärder i syfte att hindra ytterligare spridning av smittan. Aktuella åtgärder utgörs av avspärrning, utrymning, bevakning, registrering och tillträdeskontroll över ibland stora områden. Dessa åtgärder är för Polisen alltid oerhört omfattande och påfrestande och påverkar under lång tid det ordinarie, planerade polisarbetet på ett för verksamheten negativt sätt. Uppgifterna är också av sådan art att de är ytterst lämpliga för beredskapspolisen som både är utrustade och utbildade för dylika uppdrag.”    

Samma lagstiftning gäller för den afrikanska svinpesten. Med coronapandemi, i värsta fall afrikansk svinpest och så fågelinfluensa på det riskerar polisen och samhället drabbas av den perfekta stormen.   

     Det är nu man skulle behöva särskilda beredskapspolisen. Det var ett stort misstag att man avvecklade resursen. Skulle man från regeringens sida ”vakna” och inse att man inte behöver arbeta med försvarsberedningens förslag om en beredskapspolis vid hot om och i krig, utan börja arbeta med riksdagens kommande förslag om en ny och modern särskild beredskapspolis, som även ska användas i fred, kan man få en ny och modern särskild beredskapspolis om cirka 1½ år. 

Man kan, om vilja finns, återaktivera förordningen för beredskapspolisen, med lite justering, som upphävdes 2012 i samband med att beredskapspolisen försvann. Regeringen kan relativt snabbt anpassa förordningar under pandemin, så det vore inte bli några problem.

Men då får man sätta i gång arbetet på Justitiedepartementet och under tiden får vi hoppas och be för att vi inte behöver uppleva den perfekta stormen!

Mikael Juul Sörensen

Sakkunnig i polisens krisberedskap samt beredskapspolisen.