Den senaste tiden har det riktats skarp kritik mot regeringens arbete med det civila försvaret. Det är allvarligt, särskilt i det kraftfullt försämrade säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i. Sverige måste vara väl rustat att möta framtiden, oavsett om det handlar om krig, pandemier, avbrott i försörjningskedjor eller cyberattacker. Moderaterna vill därför se genomgripande reformer för att stärka det civila försvaret skriver riksdagsledamöterna Pål Jonson och Alexandra Anstrell i Försvarsutskottet.
Sveriges militära försvar stärks kraftigt. Det är helt nödvändigt och något som Moderaterna har arbetat för en längre tid. Men det räcker inte. Vi måste även kraftfullt stärka det civila försvaret för att Sverige ska kunna stå stadigt i händelse av kris eller krig.
I en globaliserad och sammankopplad värld ser vi att samhällets robusthet måste stärkas för att möta en komplex hotbild och en osäker framtid. Krig, transportstörningar, energi- och råvarubrist, klimatförändringar, gråzonsaktiviteter och cyberattacker är bara några av de möjliga scenarion som vi måste vara förberedda på.
I försvarsbeslutet 2015 återupptogs planeringen för det civila försvaret. Men under de sju år som passerat sedan dess har allt för lite konkret skett. Såväl Försvarsmaktens överbefälhavare som generaldirektören för MSB var tidigt ute och varnade för att arbetet med det civila försvaret inte var tillräckligt prioriterat.
Frågor kring strukturen för det civila försvaret och försörjningsberedskapen har lagts i utredningar med slutdatum långt fram i tiden och resurstillskotten har varit otillräckliga.
Framförallt måste själva ryggraden i det civila försvaret skyndsamt komma på plats. För över ett år sedan överlämnade Barbro Holmbergs utredning ett mycket omfattande och genomarbetat slutbetänkande om ansvar, ledning och samordning i det civila försvaret. Men trots detta har regeringen dragit benen efter sig. Propositionen som berör detta arbete planeras inte förrän om ett år. Det håller inte i detta allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Det enskilt viktigaste som regeringen kan göra nu är att omedelbart agera för att strukturerna för det civila försvaret kommer på plats.
Det militära försvaret är beroende av stöd från det civila försvaret för att kunna verka. Foto: Försvarsmakten.
I den överenskommelse som slöts den 16 mars i år gällande förstärkningar till försvaret under 2022 var det tack vare bl.a. Moderaterna som det civila försvaret fick något tillskott alls. I regeringens anvisningar till försvarsberedningen skulle förhandlingen bara gälla det militära försvaret. Till slut blev det ändå pengar till civilt försvar. De 800 miljoner kronor som tillförs under 2022 är välbehövda, men frågan måste prioriteras högre. Det behövs en rad åtgärder för att stärka den civila beredskapen.
-
Från Moderaternas sida har vi länge lyft behovet av ett nytt nationellt säkerhetsråd för en tydligare krisledning. De senaste årens kriser har understrukit det behovet. Bristen på ledarskap och förmåga till samordning var påtaglig under pandemin och fick konsekvenser som hade kunnat undvikas.
-
Det behövs mer resurser till kommuners och regioners arbete med det civila försvaret. Kommuner och regioner behöver arbeta mer strukturerat med frågan och anställa människor som över tid kan hålla i arbetet med civilt försvar. Det handlar om allt från befolkningsskydd och transporter till att ha resurser att kunna upprätta alternativa stabsplatser.
-
Regeringen måste omedelbart sätta igång arbetet med ett näringslivsråd. Många av de resurser som tidigare låg hos offentliga aktörer sköts idag av näringslivet. Därför är det civila försvaret beroende av näringslivet för att fungera. Det finns forum för samverkan mellan näringslivet och offentliga aktörer idag men, som konstaterats av utredningen Näringslivets roll i totalförsvaret, är de inte tillräckliga för en effektiv planering i syfte att tillgodose totalförsvarets kritiska behov.
-
Moderaterna vill även att samverkan mellan näringslivet och staten stärks, att det införs omställningsavtal med näringslivet och genomförs en översyn av lagar och regler som reglerar möjligheterna att teckna avtal med näringslivet. Försörjningssäkerheten behövs även stärkas genom att upprätta beredskapslager för strategiska varor och vi behöver se över våra internationella försörjningskedjor.
-
Slutligen måste Sveriges cybersäkerhet förstärkas. Sverige är idag ett av världens mest digitaliserade länder, men är betydligt sämre när det gäller cybersäkerhet. Det nationella cybersäkerhetscentrat måste få permanenta lokaler och ett tydligt huvudmannaskap. Mer resurser måste också läggas för att ta fram nya tekniska lösningar för att identifiera, analysera och möta angrepp på samhällsviktig verksamhet.
Cybersoldat Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Sveriges civila försvar måste gå i takt med den upprustning av det militära försvaret vi är mitt inne i. Det är sju år sedan planeringen av det civila försvaret påbörjades men arbetet har tillåtits gå på sparlåga. Trots både pandemi och nu krig i Europa har inte frågan fått tillräcklig prioritet. Det faller en tung skugga över regeringens bristande ansvarstagande för denna fråga som är central för Sveriges nationella säkerhet.
Pål Jonson (M)
Försvarspolitisk talesperson
Alexandra Anstrell (M)
Ledamot i riksdagens försvarsutskott
