Pål Jonsson, om att regeringen inte klarat av att ta ansvar och skapa ett fungerande totalförsvar.
Under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen pekade flera myndighetsföreträdare på att utvecklingen av det civila försvaret går för långsamt. Regeringen måste nu ta den kritiken på största allvar och visa prov på mycket större handlingskraft. Det civila och militära försvaret måste hänga ihop inför höstens försvarsbeslut.
Regeringen har inte klarat av att ta det helhetsansvar som krävs för att skapa ett fungerande totalförsvar. Ett starkt totalförsvar kräver att såväl det militära som det civila försvaret fungerar. Det är förutsättningen för att i händelse av krig kunna värna civilbefolkningen och viktiga samhällsfunktioner samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att agera. Som framhölls av flera myndighetsrepresentanter på Folk och Försvar i Sälen ligger dock utvecklingen av det civila försvaret tyvärr långt efter det militära försvaret.
Det finns tre viktiga skäl till att regeringen misslyckats med att hantera utvecklingen av det civila försvaret.
För det första är det två olika departement som hanterar det civila och militära försvaret. Försvarsberedningen framhöll redan i december 2017 att den uppdelningen gav upphov till gränsdragningsproblematik och otydliga ansvarsförhållanden, vilket försvårat och försenat arbetet med att återuppbygga totalförsvaret och det civila försvaret. Därför föreslog en enig försvarsberedning att ansvaret för det civila försvaret skulle återföras från Justitiedepartementet till Försvarsdepartementet. Regeringen har dock valt att ignorera försvarsberedningens förslag, och konsekvensen är att försvarsberedningens farhågor nu besannats med all önskvärd tydlighet.
För det andra har regeringen valt att tillsätta utredningar i stället för att agera. Det pågår för närvarande fem större utredningar kopplade till totalförsvaret. Vissa av utredningarna är försenade och kommer inte att bli klara förrän 2021. Det gäller till exempel den viktiga utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar som försenats med ett år. Andra utredningar har inte gått i mål, utan har istället lett till nya utredningar. Det håller helt enkelt inte. Regeringens bristande handlingskraft och beslutsamhet riskerar leda till att det saknas ett genomarbetat underlag för det totalförsvarsbeslut som riksdagen ska fatta till hösten. Det är oacceptabelt.
För det tredje har regeringens oförmåga att tala klarspråk kring det civila försvarets ekonomi skapat omöjliga planeringsförutsättningar för myndigheterna. Den 2 mars ska en rad bevakningsmyndigheter inom totalförsvaret inkomma med åtgärdsförslag för att stärka det civila försvaret. Om dessa myndigheter inte får några besked om det civila försvarets ekonomi kommer de att vara återhållsamma med att identifiera säkerhetshöjande åtgärder som är kostnadsdrivande. De riskerar naturligtvis annars att dra på sig stora kostnader som de inte kommer att få någon kompensation för. Moderaterna har därför, till skillnad från regeringen, påbörjat finansieringen av det civila försvaret. I vår budgetmotion tillförde vi 600 miljoner kronor mer än regeringen för de närmaste åren. Det löser naturligtvis inte finansieringen av hela det civila försvaret. Men det sänder en politisk signal om att pengar och verksamhet måste hänga ihop – även inom det civila försvaret.
En rad frågor måste skyndsamt hanteras för att stärka det civila försvaret. Lednings- och sektorsansvaret för det civila försvaret måste komma på plats. Formerna för samverkan mellan det offentliga och det privata i utförandet av samhällsviktig verksamhet behöver tydliggöras. Vi måste även prioritera ett bättre säkerhetsskydd och ett starkare cyberförsvar. Det nya cybersäkerhetscentrat kommer att spela en central roll i detta sammanhang. Men då krävs det att regeringen också ger besked om hur centrat ska styras, bemannas och finansieras.
Det är nu hög tid att regeringen ger konkreta svar gällande totalförsvaret. Om Sverige ska kunna bygga ett starkt försvar med ett fungerande totalförsvar måste utvecklingen av det civila och militära försvaret gå hand i hand.
PÅL JONSSON (M) är försvarspolitisk talesperson.