Tänk om, tänk rätt och prioritera. EU:s Rysslandspolitik måste framöver fokusera på en enda sak: demokrati. Det skriver Europaparlamentarikern David Lega (KD) i Säkerhetsrådet och listar sex punkter som bör vara vägledande för EU:s relation till Ryssland.
Putin kommer inte att ändra sig – men Ryssland kan förändras, skriver David Lega (KD) i Säkerhetsrådet. Foto: Wikimedia Commons/kremlin.ru.
I skrivande stund utvärderar EU:s ledare relationen med Ryssland och en ny strategi utarbetas. De senaste fem åren har man utgått från fem vägledande principer. För tydlighetens skull så skulle många fina ord kunna strykas och mastiga strategidokument kortas. I slutändan finns det bara en sak som bör styra hur EU:s (destruktiva) relation till Ryssland ska utvecklas: demokratiska framsteg och bakslag
Anledningen till att Ryssland nu åter är på allas läppar beror på demokratins vara eller icke-vara.
Å ena sidan har hela världen under vintern blivit varse hur demokratin stympas i det ryska samhället. Oppositionsledaren Alexej Navalnyj förgiftades men överlevde, och fängslades istället. Protesterna för frihet och demokrati, mot Putin och den institutionaliserade korruptionen, slås ned med oproportionerligt våld och godtyckliga gripanden. Putin ändrade grundlagen för att kunna stanna kvar vid makten. Det senaste draget från Putins sida är en lag som innebär att journalister som anses ha stöd från utlandet ska stämplas som – och alltid presenteras som – ”utländska agenter”. Syftet är att svartmåla och misstänkliggöra alla kritiska röster.
Å andra sidan så väntar ett val senare i år. Vänner av demokrati håller andan.
Alltmedan stödet för Putin minskar så ökar repressionen. Putin kommer inte att ändra sig, men Ryssland kan förändras. Och EU kan hjälpa det ryska folket i den omvandlingen. Om Putin följer i Lukashenkas fotspår och stjäl det kommande parlamentsvalet, då ska det inte råda någon tvekan om att Putin kommer att isoleras på samma sätt som Lukashenka. Därför måste EU tydligt och tidigt fokusera på valet. Om inte alla får rösta så är det min mening att valet inte kommer att kunna erkännas. Punkt.
Vad kan och bör då EU göra för att stärka demokratin i Ryssland?
SAMARBETE: Först och främst är det viktigt att EU nu samlar (demokrati-)trupperna. Tillsammans med USA och andra borde EU arbeta fram en “verktygslåda för demokratiförsvar” som kan innehålla element såsom gemensamma sanktioner, mekanismer mot penningtvätt och villkor för ekonomiskt stöd och investeringar, liksom samordning av internationella utredningar, gemensamt stöd till demokratiförsvarare, inklusive i det östliga partnerskapet, och en ny konvention om skydd av demokratier.
KONDITIONALITET: Att sätta demokrati först betyder att EU måste stärka sin konditionalitet gentemot Ryssland. EU måste kräva frisläppande av politiska fångar och stå i solidaritet med oberoende ryska medier och civilsamhällesorganisationer. Mot den bakgrunden måste EU se över och tillämpa strikt konditionalitet i sina finansiella stödprogram samt i andra samarbeten med Ryssland. Följaktligen borde till exempel gasledningen Nord Stream II stoppas.
INTERNATIONELLA ORGANISATIONER: Ryssland är medlem i ett antal internationella organisationer som fokuserar på mänskliga fri- och rättigheter och demokrati, såsom Europarådet och OSSE, som inkluderar parlamentarisk representation. Ryssland blev medlem i dessa organisationer under Jeltsins styre. Sedan dess, under Putin-regimen, har Ryssland utvecklats i en tydlig autokratisk riktning, där de demokratiska institutionerna utgör tomma fasader. Ryssland använder sitt medlemskap i dessa organisationer för att sabotera för dem. Om parlamentsvalet i Ryssland 2021 blir stulet så måste EU stå redo att inte erkänna det ryska parlamentet, för att sedan suspendera Rysslands medlemskap i organisationer som inkluderar parlamentarisk representation.
SANKTIONER: Det är bra att EU:s nya Magnitskij-sanktionsmekanism är på plats och att dess första användning riktades mot ansvariga i Navalnyjs fall. Men fler – många fler – sanktioner behövs. De rika oligarker som omger Putin måste även de sanktioneras. “Money talks”. När det handlar om de rika, korrupta, ryska oligarkerna är den mest effektiva sanktionen att frysa deras tillgångar. Reseförbud svider inte så värst – speciellt inte i coronatider. Vidare måste EU öka sin förmåga och effektivitet när det gäller att förbereda, anta och genomföra sanktioner.
STOPPA PENGATVÄTTEN: EU bör anta en omfattande mekanism mot penningtvätt, centrerad till en enda EU-tillsynsmyndighet. Ett nästa steg kan vara att EU sammanställer rapporter om de ryska och belarusiska regimernas finansiella tillgångar inom EU. Dessa rapporter skulle inkludera namnen på de viktigaste medlemmarna i Putin och Lukashenkas innersta kretsar, samt analysera Rysslands ekonomiska inflytande i Belarus, inklusive i strategiska sektorer såsom försvar, energi och transport.
FRAMTIDA DEMOKRATISKT RYSSLAND: Parallellt med ovan åtgärder är det viktigt att EU i sin policyrevision inte bara ser på Putins Ryssland, utan också planerar för framtida förbindelser med ett fritt, demokratiskt och välmående Ryssland. Därför bör EU omedelbart påbörja förberedelser som skulle inkludera ett brett utbud av incitament för att stärka inhemska tendenser till frihet och demokrati. Sådana incitament kan vara frihandel, investeringar och viseringsliberalisering.
Som kristdemokratisk representant i EU förespråkar jag alltid att den demokratiska aspekten ska vägleda EU:s agerande. Det gäller inte minst i frågan om hur EU:s Rysslandspolitik bör utformas. Mycket kan och måste göras när hela den demokratiska världen nu följer hur EU ska slå tillbaka mot vår odemokratiske, aggressive granne.
David Lega (KD)
Europaparlamentariker och ledamot av Europaparlamentets utrikesutskott
