Fina ord rustar inte det civila försvaret

Alexandra Anstrell, om att en enig försvarsberedning lagt förslag om hur det civila försvaret kan stärkas men att regeringen inte levererar. Det behövs beslut och finansiering.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) är ansvarigt statsråd för civilt försvar. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Just nu pågår förhandlingar mellan riksdagspartierna inför det totalförsvarsbeslut som ska tas av riksdagen i höst. Det är viktigt att det blir just ett totalförsvarsbeslut där både det militära och det civila försvaret stärks parallellt. Vi moderater har varit väldigt tydliga med att alla delar av försvaret behöver stärkas och att det behövs mer resurser.

Problemet är att processen kring det civila försvaret är sen. Försvarsmaktens underlag om det militära försvaret inkom den 15 november. De bevakningsansvariga myndigheternas underlag om det civila försvaret kom in först den 2 mars. Flera viktiga utredningar som rör det civila försvaret är dessutom försenade och kommer inte att bli klara innan försvarsbeslutet ska tas. Det gäller till exempel utredningen om ansvar, ledning och samordning som inte kommer att bli klar förrän i mars 2021.

En enig försvarsberedning lade fram delbetänkandet ”Motståndskraft” redan i december 2017 med ett antal konkreta förslag för att stärka det civila försvaret. Sedan dess har regeringen gjort alldeles för lite för att förverkliga Försvarsberedningens förslag. Det räcker inte med bara fina ord. Det behövs beslut och det behövs finansiering. Regeringen måste ta ansvar för helheten.

I dag ser vi med anledning av den pågående pandemin att Sverige behöver bättre beredskap för exempelvis livsmedel och läkemedel. Tidigare kriser i närtid, som de stora skogsbränderna 2014 och 2018, har avslöjat andra brister i den svenska krisberedskapen. Det handlar om allt från ett behov av relevant lagstiftning och bra funktioner för ledning och samordning till beredskapslagring av viktiga varor och en fungerande räddningstjänst.

Moderaterna har lagt fram ett antal förslag för att stärka det krisberedskapen och det civila försvaret. Vi har bland annat föreslagit ett nationellt säkerhetsråd under statsministern som kan utgöra den centrala krisledningen vid större kriser, att lagstiftningen anpassas så att den kan användas vid allvarliga civila kriser och inte bara i händelse av krig, att öka beredskapslagringen av viktiga varor som läkemedel, livsmedel och drivmedel samt att tillföra resurser till en bättre samordnad räddningstjänst.

Jag vill också slå ett särskilt slag för ett förbättrat samarbete mellan det offentliga Sverige och det privata näringslivet. Idag bedrivs en lång rad av de samhällsviktiga verksamheterna av privata aktörer – det gäller till exempel energiförsörjning, livsmedelsförsörjning, transporter, hälso- och sjukvård samt en del kommunal service. Därför är det helt centralt att dessa också ingår som en självklar del i det civila försvaret.

Under coronakrisen har många företag flaggat upp att de vill ställa sina resurser till samhällets förfogande. Dock så har inte våra myndigheter lyckats ta tillvara på det engagemanget tillräckligt. För att förbättra samarbetet måste Försvarsberedningens förslag att inrätta Totalförsvarets näringslivsråd genomföras omgående. Detta i syfte att etablera en långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer på central, regional och lokal nivå. Rådet skulle vara en viktig kontaktyta mellan näringsliv och stat för att proaktivt hantera krisberedskaps- och totalförsvarsfrågor.

Det var ett misstag att avveckla det civila försvaret på det sätt som skedde efter det kalla kriget. Där måste alla ansvariga partier vara självkritiska för att så skedde. Nu är det viktigt att prioritera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Det driver moderaterna i försvarsförhandlingarna. Ju starkare civilt försvar Sverige har desto bättre resurser har samhället för att klara krisberedskapen i fred.

ALEXANDRA ANSTRELL är ledamot av försvarsutskottet (M).