I sig är det ingenting nytt i att fastighetsköp i Finland kan vålla bekymmer för Försvarsmakten. En ny lag trädde i kraft i början av år 2020 för att staten ska kunna ingripa i fastighetsförvärv som ligger nära övningsområden som staten själv kan behöva konstaterar Yrsa Grüne Luoma på Säkerhetsrådet. Den nya lagen innehåller ändå kryphål som man så snabbt som möjligt vill täppa till.
Finländska fastigheter i strategiska områden förvärvas av ryska oligarker. Fastigheten på bilden har inget med texten tt göra. dFoto av Juho Luomala on Unsplash
I mitten av december lämnade Försvarsministeriet en rapport till riksdagens försvarsutskott gällande den nya lagens tillämpning. Från januari 2020 till slutet av november 2021 har man givit grönt ljus för sammanlagt 1059 ansökningar som gäller fastighetsköp i områden där det förutsätts ett tillståndsförfarande. Köparen är då en medborgare eller en organisation eller ett företag i en stat som inte hör till EU eller EES-området.
Kravet på ett tillståndsförfarande gäller också företag och organisationer innan för EU- eller EES-området som har minst tio procent av ägandet utanför dessa områden.
Det har inte blivit back på en enda ansökan. Delvis kan det bero på att en potentiell köpare på förhand kan höra sig för om sannolikheten att tillstånd kommer att beviljas. I ett par fall har man bett om tilläggsinformation men till slut inte kunnat hänvisa till lagliga grunder för att ge ett avslag.
Köparna har kommit från Ryssland, Ukraina, Kina, USA, Schweiz, Storbritannien och Indien och som grund har man vanligen angett att det handlar om fritidsbostäder.
Den som har följt uppmärksammade fall där fritidsfastigheter har försetts med landningsplatser för helikoptrar och – som i i fallet Erstan i Åbolands skärgåd, dockor som klätts i vaktuniform – och hört uttalanden av försvarsminister Antti Kaikkonen, kommendören för Försvarsmakten Timo Kivinen och ordföranden för försvarsutskottet, riksdagsledamot Ilkka Kanerva, inser att lagen inte täcker allt man hoppats på.
I diskussionen efter Kivinens anförande inför Paasikivi-samfundet i oktober sade både Kanerva och Kivinen att det gäller att vara uppmärksam. Kanerva underströk att ”den mentala atmosfären” pekar på att behovet att förnya lagen är befogat.
”Det handlar om att agera beslutsamt, men inte överilat”, sade Kanerva.
Puumala i östra Finland. Skärmdump från Google maps.
Ungefär vid samma tidpunkt hade försvarsminister Antti Kaikkonen sagt att kryphål i lagen måste täppas till. Kalkonens uttalande hade antagligen sin grund i ett uppmärksammat fall där den ryske oligarken Igor Kesaevs fastighetsköp i kommunen Puumala i östra Finland (Puumala ligger mellan städerna S:t Michel och Imatra) väckt både försvarets och allmänhetens intresse.
På den något avlägset belägna ön Kotasaari hade Kesaev i stöd av ett undantagstillstånd fått uppföra en större byggnad. Han hade överlämnat en detaljerad plan som innehöll både byggnader och simbryggor för att få bygglov. Bygglovet beviljades.
Däremot finns det inga handlingar som skulle ha avslöjat att det fanns planer på att bygga en av höga jordvallar omgiven landningsplats för helikoptrar mitt i skogen. Landningsplatsen kan inte ses vare sig från vägen eller sjön men ortsbor lade märke till att det förekom trafik i luften till platsen mitt i skogen.
Kesaev har ett så kallat gyllene pass, utfärdat av Cypern, och ingenstans i handlingarna framkommer det att att han är rysk medborgare.
Två tidigare fastighetsaffärer har skapat stora rubriker. År 2018 gjorde myndigheterna ett tillslag mot en fastighet belägen i Erstan, skärgårdsområdet i Egentliga Finland. Också där väckte landningsplatser och byggnader myndigheternas intresse. Ägaren i detta fall var rysk medborgare och det förkom misstankar om penningtvätt.
Boris Rotenberg, foto Wikipedia.
Samma år fick också den ryske oligarken Boris Rotenberg – som har också finskt medborgarskap – avslag på sin begäran om byggnadstillstånd på 350 kvadratmeter i den så kallade Vita Villan i Hangö. Fastigheten ligger nära försvarets stora skjutövningsområde, vilket gjorde det möjligt att ge avslag.
Både Rotenberg och Kesaev hör till president Vladimir Putins nära vänner.
I den redogörelse som Försvarsministeriet givit till försvarsutskottet pekar man på flera allvarliga luckor. På grund av personskyddet har Försvarsministeriet begränsade möjligheter att kontrollera köparen närmare. Det går inte heller att ge avslag trots att det är tydligt att det köparen uppgett som användningssyfte för en fastighet alldeles är bjärt vilseledande.
Vidare kan tillståndsförfarandet i vissa fall kringgås , till exempel genom långvariga arrendekontrakt eller köp av aktielägenheter.
Dubbelt medborgarskap är en svårlöst fråga.
Den kanske mest alarmerande bristen förefaller vara att lagparagraferna i sin nuvarande form inte kan tillämpas i situationer där man befarar att köpet kan innebära ett hot mot den nationella säkerheten i bredare bemärkelse. Det gäller fall där det finns en motiverad misstanke om att köpet kan användas på ett sätt som kunde skada finska medborgare.
Försvar och gränsbevakning finns inskrivna i lagen. Att termen ”nationell säkerhet” inte nämns i lagen betraktas som en brist.
Många av de luckor man vill rätta till regleras av fördelningen av uppgifter mellan olika myndigheter. En utredning om de juridiska ramarna väntas i början av nästa år.
Målet är att en revidering av lagen ska behandlas redan våren 2022 av riksdagen.
Yrsa Grüne-Luoma
Frilansjournalist och tidigare utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.
