Viktor Lundquist, om att auktoritära ledare knappast lär känna sig tvingade att respektera demokratins principer när inte ens USA:s president gör det.
Freedom House är en oberoende amerikansk människorättsorganisation som årligen publicerar rapporten Freedom in the World. Organisationens demokratiindex är ett av de mest etablerade verktygen för att mäta och jämföra graden av demokrati i olika länder.
I rapporten för 2020, A Leaderless Struggle for Democracy är trenden lika nedslående som under de senaste åren. För fjortonde året i rad mäter Freedom House en nedgång i den globala demokratins ställning, med ett större antal länder som präglas av demokratiska bakslag snarare än uppvisar positiva trender.
Av världens drygt 7,7 miljarder människor är det endast 39 procent som lever i stater som klassificeras som fria demokratier, vilket innebär att omkring 4,7 miljarder människor lever i varierande grader av ofria stater.
Anmärkningsvärt är att det inte endast är i uppenbart icke-demokratiska stater som bakslagen sker, utan att även flera traditionellt starka liberala demokratier utmanar och urholkar demokratins ställning.
Av de 41 stater som Freedom House klassificerar som helt fria demokratier var det 25 stycken som under 2020 upplevde demokratiska bakslag. Bara 16 stycken förbättrades eller hade ett oförändrat index.
Och vissa staters demokratiska bakslag får, utifrån dessas storlek eller ställning, större följder än andras.
Ett sådant exempel är Indien, som i praktiken är världens största demokrati med ca. 1,4 miljarder invånare. Under premiärminister Narenda Modi har Indien under det senaste året tagit flera steg bort från grundläggande demokratiska principer, och Modis hindunationalistiska parti Bharatiya Janata Party fortsätter att distansera sig från Indiens grundlagsstiftande principer som pluralism och individuella friheter.
På grund av nya nationalistiska lagar har det blivit allt svårare att leva och verka som troende muslim, och vidare har regeringen fråntagit Kashmirprovinsens autonoma status. I samband med detta stängdes även internet ner i Kashmir, och denna blackout varade i närmare sex månader.
Även mer traditionella auktoritära drag har blivit vanligare i Indien, såsom förföljelser och trakasserier av journalister och akademiker som belyser politiskt känsliga ämnen.
Indien klassificeras fortfarande som en fri demokrati, men utvecklingen är oroande. Det demokratiska bakslag som Indien uppmäter i årets index är det största bland världens demokratier.
Ett annat land vars bakslag får stora konsekvenser för den globala demokratin är USA. Detta då givetvis inte främst med utgångspunkt i en enorm befolkning likt Indien, utan snarare den roll och ställning som USA tidigare haft som den liberala demokratins världsledare och försvarare.
President Donald Trumps förmåga att tänja på och misskreditera demokratiska principer har varit framträdande sedan han svor presidenteden i januari 2017, och något som Säkerhetsrådet tidigare skrivit om.
Men Trumps agerande är ändock värt att fortsätta belysa, då det får stora konsekvenser för den globala demokratins ställning.
Det mest uppenbara är kanske hur Trump och hans administration hanterar centrala demokratiska institutioner i USA, bland annat genom ständigt återkommande demonisering av journalister och ifrågasättande av landets rättsväsende. När inte ens USA:s president respekterar demokratins principer är det svårt att tro att auktoritära ledare i andra länder skulle känna sig tvingade att göra det.
Till bilden hör att den press på auktoritära ledare som tidigare förknippades med USA också blir allt mindre tydlig. Istället för att kritisera och kräva förbättring av icke-demokratiska världsledare som Xi och Putin har Trump i många fall snarare visat en slags vördnad eller respekt för dessa, vilket knappast ger dessa incitament till förändring i en frihetlig riktning
Tendenserna är oroande. När stora och inflytelserika länder utmanar demokratin är det risk att fler följer i dessas fotspår. Det är därför inte bara tänkbart, utan snarare troligt, att Freedom House nästa år kommer redovisa en negativ demokratisk trend för femtonde året i rad.
VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet.