Bengt Carlsson är Sveriges representant i Taiwan sedan hösten 2020. Bakom sig har han en mer än trettio år lång karriär på UD, som bland annat har inkluderat posteringar som ambassadör i Malaysia och handelsråd i Bangkok. De senaste femton åren har han fokuserat på handelsfrågor och Sverigefrämjande. I ett längre samtal med Säkerhetsrådets Philip Anstrén beskriver han Taiwans betydelse för Sverige, Sveriges förbindelser med Taiwan samt Sveriges deltagande i multilaterala initiativ som har att göra med Taiwan.
Taipei. Foto: TangChi Lee från Unsplash
Varför, skulle du säga, är Taiwan viktigt för Sverige?
– Först och främst har vi redan mycket handel med Taiwan, och jag är övertygad om att den skulle kunna bli mycket större. Taiwan är en riktigt handelsutpost. Taiwan är i sig en stor marknad med 23,5 miljoner invånare. Sedan är det ett mycket avancerat samhälle. Om jag skulle behöva välja specifika sektorer skulle jag peka på transport, grön teknologi, digital hälsa och informationsteknologi. Taiwan är ju ett av de viktigaste tillverkningsländerna för halvledare och har en fantastisk närvaro när det gäller industriell kapacitet, så det finns massor med potential. Det har vi också sett från svensk sida och det är därför vi genom Business Sweden funnits på plats sedan 1992.
Du nämnde halvledare. Taiwan står ju också för mycket av den globala produktionen av mikrochips. Är Taiwan viktigt för Sverige och Europas konkurrenskraft i framväxande geoteknologiska kapprustningar i världen?
– Ja, absolut. Taiwan är ett strategiskt land eftersom det har en stor del av världsmarknaden för halvledare och mikrochips. Det har ju skrivits en del på sistone om det underskott som finns på världsmarknaden vad gäller halvledare och mikrochips särskilt för fordonsindustrin, och det finns ju ett strategiskt svenskt intresse att det finns tillräckligt av dessa produkter tillgängliga på världsmarknaden.
Vad innebär det då för svenska företag att läget är så spänt i Taiwansundet?
– Taiwansundet ligger ju inte i vårt närområde. Men Taiwans strategiska betydelse innebär att det är ett svenskt geopolitiskt intresse att eventuella konflikter där kan lösas med förhandling och dialog. Det ligger i högsta grad i vårt intresse. Vår utrikesminister Ann Linde noterade i utrikesdeklarationen nyligen att Kinas internationella betydelse i allt högre utsträckning berör Sverige och svenska intressen. Samtidigt är ju stabiliteten i Taiwansundet också viktig för den svenska närvaron i Taiwan.
Du nämnde vikten av dialog. EU har ju åtagit sig att driva på för förtroendebyggande i Taiwansundet. Är det någonting ni arbetar med?
– EU-kontoret i Taipei är relativt stort och de har resurser att arbeta brett med det taiwanesiska samhället. Vi deltar i en del av EU-aktiviteterna. Vårt fokus är dock handel och handelsfrämjande.
Beskriv de förbindelser som finns mellan Sverige och Taiwan.
– Det handlar först och främst om en stark handelsrelaterad förbindelse. Business Swedens kontor etablerades redan 1992. Men utöver det har vi ett allmänt Sverigefrämjande, och även kulturellt främjande. Covid-19 har tyvärr gjort att till exempel studentutbytena har gått ner kraftigt. Men i och med att vi har en hel del svenskar här är det också viktigt att framhålla de konsulära förbindelserna och den service vi kan erbjuda svenskar på plats. Vad gäller de vetenskapliga förbindelserna har jag inte varit här tillräckligt länge för att kunna uttala mig mer säkert om dem. Men jag är övertygad om att det också här finns stor potential givet hur avancerat det taiwanesiska samhället är på olika områden.
Du nämnde Sverigefrämjande. Hur ser det taiwanesiska samhället på Sverige?
– Det är lite som i andra delar av Asien enligt min erfarenhet. Sverige har ett gott namn hos utbildade människor som har rest mycket, och för dem är till exempel svenska företag välkända. Men för den stora massan är Sverige – och andra europeiska länder och EU – ganska okända.
Sverige och Taiwan anordnade i november 2020 det 36:e så kallade Joint Business Council. Vad är egentligen Joint Business Council??
– Det är årliga handelsöverläggningar mellan Sverige och Taiwan. De har ägt rum varje år sedan 1984, så det är verkligen en institution. Det sker på statssekreterarnivå. Förra året ägde de rum digitalt, men annars hålls det vartannat år i Sverige och vart annat år i Taiwan. JBC består av både formella överläggningar och workshops/seminarier, den här gången om digital hälsa och smarta transportlösningar. Det var väldigt välbesökt, och jag blev imponerad av hur väletablerad och öppen processen var. Nu får vi bara se om nästa Joint Business Council går att genomföra i real life!
Hur ser egentligen handeln mellan Sverige och Taiwan ut?
– Handeln mellan Sverige och Taiwan uppgår totalt till elva, tolv miljarder SEK om året. Taiwan har ett överskott för närvarande i handeln med oss, och så lär det nog förbli ett tag till. Men överlag har vi en relativt balanserad handel. När det gäller investeringar kan det bli lite bättre. Sverige investerar mycket i Taiwan. Närmare hundra svenska företag är etablerade i Taiwan, och de sysselsätter närmare femtusen personer. Men de motsvarande flödena från Taiwan till Sverige är tyvärr mycket små, och det kanske bara är något hundratal som jobbar för taiwanesiska företag i Sverige. Så det behövs mer investeringar från Taiwan, och investeringsfrämjande är en av Business Sweden-kontorets kärnuppgifter.
Vad behövs göras för att åtgärda detta? Skulle ett bilateralt investeringsavtal mellan Europeiska unionen och Taiwan vara till nytta?
– Taiwaneserna måste få upp ögonen för Sverige som investeringsland, och det arbetar vi som sagt med här på Business Sweden. Ja, ett bilateralt investeringsavtal EU-Taiwan skulle skapa en grundplåt för mer investeringar och handel, men det återstår att se om ett sånt avtal kommer att bli av i närtid. Man avvaktade uppenbarligen slutförandet av det stora investeringsavtalet med Kina.
Du sa tidigare att handeln mellan Taiwan och Sverige skulle kunna vara större. Var finns de största möjligheterna i förbindelserna mellan Sverige och Taiwan?
– Det hetaste området de senaste åren har varit ITC. Där är vi ju också starka. På transportsidan finns det stora möjligheter för svenska fordonstillverkare eftersom det finns planer på att bygga ut och elektrifiera kollektivtrafiken i Taiwan. EU är engagerat i ett stort projekt om havsburen vindkraft. Smart stadsplanering, avfallshantering och energieffektivisering är andra intressanta samarbetsområden. Sedan ska man inte heller glömma hälsosidan och life sciences. Astra Zeneca är stora i Taiwan, till exempel.
Vilka är de största hindrena för förbindelserna mellan Sverige och Taiwan?
– Taiwan är ganska okänt i Sverige. Det påverkar små företags bedömningar. Sedan tror jag också det finns överväganden från företagens sida att om de etablerar sig i Taiwan, då får de problem i Folkrepubliken Kina. Om det är rätt eller fel går att diskutera i varje enskilt fall. Den speciella situationen– med Ett Kina-politiken – gör att saker kan bli svårarbetade här, med verkliga eller inbillade hinder i vägen. Vi på Business Sweden kan erbjuda rådgivning för företagen i frågor som dessa.
Inbillade hinder? Vad menar du med det?
– Det var det jag var inne på tidigare – att företag tror att de inte kan etablera sig i Taiwan eftersom de inte vill hamna i trubbel i Kina. Men det kan vara ett inbillat hinder, för det kan mycket väl fungera. Många företag har ju verksamhet i både Kina och Taiwan.
Många menar att en direkt flygförbindelse mellan Taipei och Stockholm behövs för att stärka förbindelserna mellan Sverige och Taiwan. Vad tänker du om det?
– Det skulle underlätta. Direkta flygförbindelser betyder väldigt mycket för utbytesmöjligheterna, och den taiwanesiska sidan vill väldigt gärna ha en. Frågan är under behandling med svenska myndigheter. Men jag kan inte säga mer än det annat än att det skulle vara positivt att på så sätt underlätta för mer personkontakter och besök i båda riktningarna.
Sverige, Danmark och Finland anordnade förra hösten ett forum om hållbar utveckling i Taipei. Kan du berätta mer om det?
– Det var faktiskt andra året vi gjorde något nordiskt på temat energi och miljö. Det var stort engagemang från Taipei, stadsmyndigheterna alltså. Tvåhundra personer närvarade. Vi fokuserade på innovativ och hållbar nordisk teknologi, förnybar energi samt avfallshantering – den typen av frågor. Sverige, Finland och Danmark kompletterar varandra väl på dessa områden. Danskarna är väldigt bra på vindkraft, till exempel. Det var välbesökt och fick uppmärksamhet. Runt tio, femton svenska företag deltog. Det är säkerligen något som kommer att fortsätta på årlig basis.
Sverige var 2019 värd för en workshop om medieläskunnighet som anordnades genom det å kallade Global Training and Cooperation Framework, ett forum som leds av USA, Taiwan och Japan. Berätta mer. Finns det planer på att delta igen?
– Jag var inte med själv. Det ägde rum i september 2019, och det var faktiskt första gången som ett europeiskt land deltog i GTCF. Det skrevs ganska mycket om det i Taiwan. För närvarande finns inga fler gemensamma aktiviteter med GTCF planerade men kommer det upp en förfrågan får vi ta ställning till det då.
Flera andra demokratiska länder träffas kvartalsvis för att främja Taiwans deltagande i internationella organisationer såsom Världshälsoförsamlingen. Är det ett initiativ som Sverige är intresserat av att delta i?
– Från Sveriges sida är vi väldigt positiva till att Taiwan, där det är möjligt med tanke på Ett Kina-politiken, får chansen att delta på olika och meningsfyllda sätt. Det är vår grundinställning. Sedan kan jag inte kommentera om vi är med i det här initiativet eller inte.
Philip Anstrén
…
Läs tidigare Taiwantexter med Anstrén:
Taiwan är ”väldigt oroade” av Kinas militära hot
Fördelen på väg att tippa till Kina vid väpnad konflikt
USA:s starka stöd till Taiwan fortsätter med Joe Biden
USA förenklar relationen till Taiwan
