Onödigt försinkande när det gäller att lämna in en ansökan om NATO-medlemskapet bör undvikas. Det är det enhetliga budskapet från Finlands högsta politiska ledning. På söndag offentliggjordes en ny redogörelse där NATO-medlemskap ska sökas rapporterar Yrsa Grüne-Luoma från Helsingfors.
Skärmdump från direktsändingen på Youtube
Redan på måndag är de meningen att riksdagen ska behandla statsledningens färska redogörelse där presidenten och ministerkollegiet förordar att Finland ansöker om medlemskap i NATO. På så sätt försöker man undvika att riksdagen fastnar i en oändlig räcka av talturer som kan göra att behandlingen av den säkerhetspolitiska redogörelsen som tidigare lämnades in ska dra ut i det oändliga.
En historisk dag. Så beskrev president Sauli Niinistö den 15 maj 2022 när han och statsminister Sanna Marin ställde sig framför medierna klockan 13 lokal tid.
– En ny era har börjat. jag vill understryka hur väl den finländska demokratin fungerat. Ett kraftprov av folket, partierna och den politiska ledningen, sade Niinistö.
Sanna Marin underströk att riksdagen nu får ta ställning till statsledningens redogörelse.
– Personligen känner jag mig lättad över beslutet, sade hon.
Presidenten tog initiativet att ringa upp president Vladimir Putin på lördagen.
– Finland är ingen hukare, jag ville tala med Putin ansikte mot ansikte och säga det som annars har sagts i offentligheten.
Samtalet betecknar Niinistö som lugnt. Det handlade inte om frågor och svar, närmast om konstaterandena fakta, säger Niinistö.
– Jag konstaterade att Finland kommer att ansöka om medlemskap i NATO. Då svarade Putin med att han anser att det är ett misstag, eftersom inga hot riktas mot Finland.
Niinistö vill inte säga om det är lättare eller svårare att diskutera med Putin efter Finland meddelat sitt beslut.
– Men viktigt är att kunna tala rakt med varandra. Och vi har gemensamma saker att avhandla också i framtiden, sa Niinistö.
Turkiets utspel i slutet av veckan tar Finland på allvar – men med ro. ”Budskapet har nog varit tvärtom hittills”, sade Sauli Niinistö i en intervju för Yle i lördags. Detta upprepade presidenten och sade att det var Erdogan själv som tog upp frågan om Finlands medlemskap när de båda presidenterna träffades för några veckor sedan.
– Erdogan försäkrade mig då om Turkiets stöd. Jag ser fram emot att ta upp frågan med honom nästa gång vi träffas, sade Niinistö igen.
Också utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har manat till tålamod.
– En del länder vill utnyttja tillfället för att lyfta fram frågor som är viktiga för dem själva. Jag fick tillfälle att understryka att när det gäller den kurdiska organisationen PKK så är den på EU:s lista över terroristorganisationer och Finland är följer EU:s linje, sade Haavisto igår.
Det har spekulerats rätt friskt om vad Turkiet egentligen avsåg med sitt utspel. President Recep Tayyip Erdogan sade att Turkiet kan bromsa Finlands och Sveriges ambitioner att bli medlemmar av alliansen. Senare kom Turkiet med en försäkran att man ändå inte hade för avsikt att stoppa Finlands och Sveriges medlemskap i alliansen.
– Vi för en fortlöpande diskussion med alla NATO medlemmar som vi gjort hittills. Vi har inte fått några som helst indikationer inom NATO om att det skulle vara problem. Jag tror inte det blir problem men det är viktigt att det går snabbt, sade Sanna Marin tidigare.
Mönstret är inte helt obekant när det gäller Turkiet.
Under EU:s toppmöte i december 1999 i Helsingfors var frågan om EU:s militära krishantering högaktuell på grund av krigen på Balkan. För att undvika onödig duplicering av militära förmågor, ville EU avtala med NATO om att i vissa situationer få tillgång till delar av NATO.s kapacitet. Turkiet ställde sig tveksamt till förslaget. Det resulterade i att EU:s dåvarande högsta utrikespolitiska representant Javier Solana lånade Frankrikes president Jacques Chiracs plan och flög till Ankara för att hämta dåvarande turkiske premiärministern Bülent Eçevit till toppmötet.
Turkiet tillerkändes äntligen kandidatstatus för ett inträde i EU – efter flera år av väntan – och avtalet mellan EU och NATO blev verklighet.
Yrsa Grüne-Luoma
Säkerhetspolitisk journalist och återkommande skribent för Säkerhetsrådet.
