Högerextremismen ökar i ett polariserat Tyskland

En ny rapport från tysk underrättelsetjänst visar att högerextremismen i landet har ökat. Fler personer än någonsin har kopplingar till våldsbejakande organisationer, samtidigt som antalet rasistiska och antisemitiska hatbrott stiger.

Den tyska högerextremismen är på frammarsch.

I skuggan av covid-19-pandemin, en ekonomi på fall och det ansträngda säkerhetsläget i världen uppdagas nu ett nytt säkerhetshot i Tyskland. I dagarna presenterade underrättelsetjänsten Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV), vars främsta fokus är kontraspionage och informationsinhämtning rörande konstitutionsfientliga personer och organisationer, en rapport om personer med extremistiska kopplingar i landet. Slutsatsen är oroande. Antalet högerextremister i landet har ökat markant de senaste åren och blivit ett så pass allvarligt problem att de numera utgör ett säkerhetshot för nationen och allmänheten.

2019 klassades 32 080 personer i Tyskland som högerextremister. Det är en ökning med 8000 personer sedan 2018. Av dessa beräknas 13 000 vara våldsbejakande, vilket är en ökning med 300 personer sedan 2018. Många av dessa individer har kopplingar till den radikala falangen i det högerpopulistiska och nationalistiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD). Falangen bröt med moderpartiet i början av 2019, efter att BfV börjat med systematisk övervakning och kartläggning av dess aktivitet. Dessutom lämnade inte alla medlemmar som sympatiserade med falangen AfD och utgör för närvarande omkring 20% av hela partiet. 

Den tyske inrikesministern Horst Seehofer beskrev under rapportlanseringen hur rasismen och antisemitismen håller på att bli ett allt större problem i landet. Det är sant. Under 2019 inträffade 2000 antisemitiska incidenter, en ökning med 13% från 2018. Bland dessa märks terrorattentatet mot synagogan i staden Halle, där två personer dödades och tre skadades. Gärningsmannen var en 27-årig nynazist. 

Covid-19-pandemin har knappast gjort saken bättre. Virusets uppkomst och spridning har gett upphov till ökad desinformationsspridning och klassiska antisemitiska konspirationsteorier blomstrar. I samband med en serie demonstrationer som ägde rum i Tyskland i maj, med anledning av regeringens hantering av virusspridningen, tog högerextremister tillfället i akt att basunera ut anklagelser, som att det är det så kallade judiska herraväldet som står bakom obligatoriska vaccinationsprogram.

Samtidigt hävdar Seehofer att ingen annan regering har gjort så mycket för att stävja högerextremismen i landet som den nuvarande. Bland annat har ett antal högerextrema organisationer förbjudits, med hänvisning till att verksamheten skulle vara antikonstitutionell. BfV har även tilldelats resurser för ökad övervakning av problematiska individer och grupper. 

Frågan är nu om tillräckligt mycket görs. Den högerpopulistiska och nationalistiska vågen som sveper över västvärlden har fortfarande inte avtagit, samtidigt som polariseringen fortsätter att öka. Det visar inte minst resultatet i det polska presidentvalen förra helgen, där nationalkonservative populisten Andrzej Duda kammade hem vinsten med knappt 2% marginal. Krafter som tenderar att ta till våldsaktioner tycks ha kommit för att stanna.

Det är inte bara högerextremismen som ökar i Tyskland. Rapporten visar även att antalet personer med vänsterextrema kopplingar också ökat, från 32 000 personer år 2018 till 33 500 år 2019. Däremot tycks dessa personer inte vara våldsbejakande till samma grad som de högerextrema. Kriminella handlingar som begåtts av vänsterextremister har visserligen ökat med 40% mellan 2018 och 2019, men mindre än 14% rubricerades som våldsbrott. 

Samtidigt understryker BfV det fortsatta hotet från islamister. Dock har antalet våldsdåd från deras sida avtagit i både Tyskland och Europa under det senaste året.

Splittringen i det tyska samhället är påtaglig. Trots de redan vidtagna åtgärderna, har de tyska, såväl som de europeiska, makthavarna har en lång kamp framför sig. Det är dessutom en kamp som de kan riskera att förlora. Frågan är hur mycket av medborgarnas säkerhet det kommer att kosta.

Margareta Barabash

Tillförordnad biträdande redaktör