Hotet från Kina kommer att tvinga Biden närmare EU

Utmaningen som Kina utgör får konsekvenser för Biden-administrationens politik i relation till EU, förutspår tidigare försvars- och handelsminister Sten Tolgfors. För att hantera Kina behöver EU:s tyngd läggas till USA:s.

“Det vi ser just nu är början på en reell geopolitisk utmaning”, skriver Sten Tolgfors om det växande hot som Kina innebär. Foto: Zibik/Unsplash.

Handelspolitik är nu säkerhetspolitik.

Vi ser det gällande amerikansk och europeiska vilja att utestänga kinesiska bolag från 5G-näten, i synen på sociala medieföretag som TikTok, liksom varningar för kinesiska IT-produkter och komponenter, samt för kinesiska och ryska investeringar i eller nära strategiskt viktiga platser funktioner. Men förklaringen är mycket mer djupgående än så. Den teknologiska konkurrensen inom AI, ICT och bio-tech är en central arena för stormaktskonkurrens.

För USA är Folkrepubliken Kina en långsiktig strategisk konkurrent. Kinas BNP är ungefär två tredjedelar av USA:s, men växer starkare. Coronakrisen, vars ekonomiska effekter Kina såvitt känt har klarat bättre än USA och EU, har stärkt den strategiska dynamiken. Ekonomiskt, politiskt och säkerhetspolitiskt trappas konkurrensen upp. Ekonomisk styrka är i förlängningen också militär styrka.

I handelspolitiken anser USA att Kina använder ”kränkande, orättvisa och olagliga metoder”, vilket drabbar amerikanska företag. Kinas agerande hotar USA:s teknologiska försprång och försörjningskedjor. Dumpning av produkter i väst, handelshinder för amerikansk export till Kina och subventioner av inhemska företag skadar, liksom bristande respekt för IPR, USA:s nationella intressen.

Spänningarna är stora och växande gällande Hong-Kong och Xinjiang. I Sydkinesiska Sjön har Kina etablerat militärbaser i omstridda områden, varför USA sänder flottstyrkor för att upprätthålla havets navigationsfrihet. Taiwan ställs inför hot och ett offensivt kinesiskt militärt uppträdande.

Kinas flotta är nu större än USA:s och landet har utvecklat ny militär teknologi i syfte att hålla USA borta från det kinesiska närområdet och hindra amerikansk förmågeuppbyggnad, vilken skulle krävas för USA att skydda sina vänner och allierade. Än så länge är Kina en militär stormakt med främst regionala ambitioner. Men landet utvecklar gradvis sin förmåga att utsträcka militär och politisk makt globalt. Kina är ett kärnvapenland, med ambition om nukleär förmåga till lands, till sjöss och i luften.

Containrar på väg. Foto: Kyle Ryan/Unsplash.

Det vi ser just nu är början på en reell geopolitisk utmaning.

Det är Kina som på allvar utmanar USA och som nu står i fokus för amerikansk utrikespolitik. Kina har använt sin ekonomiska tillväxt till att expandera militären, utveckla nya förmågor och parallellt med detta flyttat ut sina intressen från landets omedelbara närområde. Ekonomiskt binder Kina länder till sig genom lån och investeringar, som också tillgodogör landet naturresurser. Kina har byggt upp ekonomisk motståndskraft för att vidga sitt utrikespolitiska handlingsutrymme.

I synen på Kina syns ännu ingen skillnad mellan administrationerna Trump och Biden. Biden har fortsatt Trumps hårda politiska linje.

USA är världens starkaste militärmakt och den enda med global förmåga, men är inte längre en ohotad global hegemon. USA kommer behöva möta detta genom snabb förmåge- och doktrinutveckling.

USA har dock något som Kina inte har, nämligen ”soft-power”, vänner och allierade. President Trumps största misstag var att stöta bort USA:s vänner och allierade – samtidigt som USA behöver dem för sin egen säkerhet. Han ifrågasatte Nato, var negativ till EU, drev handelskonflikt mot EU och tullbelade stål och aluminium.

För USA att hantera det starkt framväxande Kina krävs istället mycket nära samverkan med EU och de asiatiska demokratierna. Biden inser detta och har återförsäkrat säkerhetsgarantierna i Nato, liksom det nära partnerskapet med EU. För att klara konkurrensen från Kina behöver de europeiska och amerikanska marknaderna samverka för att bygga långsiktig konkurrenskraft. Han har varit mycket tydlig gentemot Ryssland, vilket lugnar Europa. I mitten på mars genomfördes det första toppmötet mellan USA, Indien, Australien och Japan. Biden har förklarat USA stå bakom demokratin Taiwan.

Inrikespolitiskt driver Biden en ”worker oriented” handelspolitik. Demokraterna är traditionellt mer protektionistiska än republikanerna. Där finns en målkonflikt för Biden att hantera.

Så hur kan detta påverka USA:s politik mot EU?

  • Om Biden menar allvar med Kina som långsiktig strategisk konkurrent, så kommer han behöva integrera USA och EU ekonomiskt och handelspolitiskt. Tillsammans har vi knappt hälften av global BNP. Det krävs mer av fri handel och färre hinder.
  • Biden kommer skynda långsamt, men behöver börja lägga om handelspolitiken mot EU. EU måste vara berett att positivt svara mot detta. Möjligen kan det vara ett tecken att tullarna orsakade av konflikten om subventioner av Boeing respektive Airbus har pausats.
  • Parallellt kommer Biden behöva genomföra kompensatoriska åtgärder som arbetsmarknads och investeringsprogram, liksom miljösatsningar, inom USA.
  • Biden kan vilja koppla klimatpolitiken till handelspolitiken, när tullar görs om och se koppling till emissioner gällande varor som stål.
  • USA kommer ställa krav på Europa att använda ekonomiska medel mot Kina av typen utesluta kinesiska bolag från strategiska investeringar. Det handlar också om kontroll av teknologier.
  • Skulle utvecklingen i Kinas närområde trappas upp så kommer ekonomiska medel vara en del av USA:s reaktion. Den kinesiska ledningen baserar sin politiska legitimitet på ekonomisk och social men statskontrollerad utveckling. Skulle upptrappning komma i Kinas närområde, så kommer USA sannolikt vilja stänga den globala marknaden för Kina. Handeln kommer regionaliseras.
  • Biden är, till skillnad från Trump, positiv till att agera multilateralt, stöder regelstyrda relationer och vill reformera WTO:s regelverk och procedurer. Trump blockerade tillsättning av domare i appellationsdomstolen, vilket hindrade konfliktlösningsmekanismen.
  • En stor utmaning för Biden blir att han kopplar så många politiska värden, som miljö, jämlikhet och sociala frågor, till handelspolitiken. Det kan hindra handel när för många villkor kopplas till avtal.

USA håller nu på att samla sig för att möta ett expansivt Kina. Detta kan föra USA och EU närmare varandra, men kommer samtidigt att regionalisera handel, kontroll av teknologier och ägande.

Sten Tolgfors

Tidigare handels- och försvarsminister