Unsplash. Photo by Lance Anderson.
Ett skämt man ibland kan höra i ingenjörskretsar lyder: ”Ibland känner jag mig som ett kommunalt
VA-system – orimligt många skador på grund av dåligt omdöme för decennier sedan och dessutom
brist på rutinmässigt underhåll”. Det kan nog ligga nära sanningen här och var.
En sökning på ordet ”infrastruktur” i seminarieprogrammet under Almedalsveckan ger inte mindre
än 197 träffar. Almedalsveckan är förstås en spegel av vad som sker i samhället i stort. Det pågår
omställning på många ställen i samhället.
Infrastruktur för tankarna till byggnader och vägar, kanske också vatten och broar. Men en modern
tolkning av begreppet innefattar alla anläggningar och strukturer som säkrar samhällsviktiga
funktioner. Men, vilket är lite mer utmanande, en viktig del av infrastrukturen kan också vara
abstrakta strukturer som samhällsinstitutioner, utbildningsväsen, sjukvård, lagar och förordningar,
vilka fungerar som sammanhållande samhällskitt.
Det är därför inte konstigt att ordet dyker upp många gånger bland de seminarier och paneler som
genomförs på Gotland den här veckan. Förutom behovet av rekonstruktion och utbyte (som den
roliga vitsen ovan illustrerar) beror det kanske på att många av dessa infrastrukturområden är under
stark förvandling och omdaning.
En viktig drivkraft är den gröna omställningen i allmänhet och elektrifieringen i synnerhet. Att genom
elektrifiering reducera koldioxidutsläpp är en metod som ställer stora krav på utveckling och
utbyggnad av infrastruktur. Dels nya former av energiproduktion, men också utbyggnad av
distribution liksom nya konsumentmönster och avnämare. En elbils drivlina har mycket lite
gemensamt med en fossilbil.
Ett annat område är dataöverföring där antalet antenner, sändare, kablar och skåp ökar dramatiskt
liksom datacentrens antal och kapacitet.
Ett tredje är varuförsörjning inklusive råvaror där det saknas lagringsutrymmen och
försörjningslinjerna ändras från att främst gått i öst-västlig riktning globalt till att kanske gå i syd-
nordlig men även väst-östlig. Komplicerad tillverkning som t.ex. halvledarproduktion och
batteriproduktion etableras i Europa som komplement till Asien.
Det politik, myndigheter och företag kanske inte räknade med för 10–20 år sedan när den här
utvecklingen tog fart – är att det nu också ställs höga krav på säkerhet. Lagstiftningen var tidigare
tämligen tandlös men har idag mycket vassa tänder och starka käftar. Ett brott mot
Säkerhetsskyddslagen kan innebära fängelse för bolagets VD, styrelse och ägare och böter upp till 50
miljoner kr. Fler och fler byggnader och annan infrastruktur klassas som skyddsobjekt. Europeiska
direktiv ställer krav på informationssäkerhet och robusthet. Ett NATO-medlemskap innebär att
samhällets resiliens behöver öka ytterligare.
Det är med andra ord inte överraskande, mot bakgrund av omvärldsutvecklingen, att många talar om
kritisk infrastruktur, samhällsviktig infrastruktur och infrastrukturens roll i arbetet med att
återuppbygga totalförsvaret och klara av utmaningarna i omvärlden.
Jag deltar i och leder paneler i Almedalen den här veckan där samtliga på ett eller annat sätt handlar
om kritisk och samhällsviktig infrastruktur – om du är på plats hoppas jag att vi ses!
Freddy Jönsson Hanberg
Ordförande i Totalförsvarsstiftelsen, strategisk rådgivare
