Christoffer Karlsson, tidigare vice förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet, pekar på att klimatkrisen måste ses som ett säkerhetshot.
BIld av Pete Linforth från Pixabay
Sverige befinner sig i ett prekärt säkerhetspolitiskt läge. Alltsedan Rysslands invasion av Georgien 2008 har hotet om kris eller konflikt i vårt närområde ökat. Ändå är det bara de senaste åren som riksdag och regering i sina beslut har börjat påvisa någon form av krismedvetenhet. Samtidigt vilar ett än större säkerhetspolitiskt hot bakom hörnet, ett hot som dessutom har globala implikationer, och det är klimatkrisen.
Det finns inget tvivel om att mänsklig aktivitet är den drivande orsaken bakom de kraftigt ökande halterna växthusgaser i atmosfären. Det finns inte heller något tvivel om att de halterna påverkar det globala klimatet, och att klimatförändringarna tar sig olika uttryck på olika platser och vid olika tidpunkter.
Vad som är mer illa är att politiska ledare världen över verkar ha samma oförmåga att förstå det akuta i vår situation, som svenska politiker hade oförmåga att förstå situationen i Ryssland fram till mitten av 10-talet. Visst kommer det ständigt nya deklarationer om att länder lovar att sänka sina utsläpp med en viss nivå till ett visst årtal, men alla dessa löften är för lite och planeras genomföras för sent.
Då kommer vi till kärnan i problemet. Om inte tillräckligt kraftiga åtgärder vidtas i tid, så riskerar vi kostnader som är mångdubbelt större än kostnaderna för de preventiva åtgärder vi kan vidta idag. På samma sätt riskerar vi enormt mycket större hot mot den globala säkerheten i framtiden, om vi inte vidtar åtgärder idag. Inte minst eftersom flera oåterkalleliga kedjeeffekter kan sättas igång.
Bangladesh är ett land som är mycket lågt beläget. Om vi inte klarar av Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, så riskerar vi höjningar av havsnivåer som är svåra att prognostisera idag. Höjningen skulle potentiellt kunna uppgå till flera meter.
I ett lågt beläget land som Bangladesh, som dessutom har en befolkning om 160 miljoner, kan det ge katastrofala följder inte bara i förlust av liv, egendom och försörjning. Utan också i tiotals miljoner hungriga människor på flykt i en region som dessutom berövats en stor areal odlingsbar och högproduktiv mark. Kombinera det med det faktum att vattenflödet i Indiens stora floder blir mer oförutsägbart på grund av ojämn glaciäravsmältning i Himalaya. Det är en tickande bomb som kommer att brisera, om vi inte desarmerar den snart. En bomb som
kommer påverka hela syd- och sydostasien, där flera länder står inför liknande scenarier som Bangladesh.
Men också Europa kommer att ställas inför flera stora utmaningar. På samma sätt som Bangladesh riskerar att ätas upp av havsnivåhöjningar så hägrar det hotet också över Europa. Bara I Sverige kan stora delar av till exempel Lomma, Karlskrona, Gävle och Norrköping hamna under vatten, vid endast två meters havsnivåhöjning.
Samtidigt kommer den årliga sannolikheten för en värmebölja likt den som härjade Europa 2003, med 70 000 dödsfall, ligga på runt 50%. För att inte tala om alla de miljontals klimatflyktingar som kommer vilja ta sig in i Europa och skapa konflikt både utanför Europa och kris inom EU.
Det här är ändå bara ett minimalt urval av de globala säkerhetspolitiska utmaningar vi kommer att ställas inför om vi inte agerar med kraft gentemot klimatförändringarna – medan tid finns. Det är viktigt att klimatfrågan därför ses som en naturlig del av säkerhetspolitiken. Även om klimatförändringarna inte har så omfattande direkta effekter för svensk säkerhet idag, så kommer de effekterna otvivelaktigt att vara på allas läppar inom några decennier, om ingenting görs.
I en långsiktig svensk säkerhetspolitik torde därför satsningar på koldioxidfri kärnkraft eller infångning av koldioxid (CCS/BECCS/DAC) vara en lika naturlig och självklar komponent som ökade försvarsanslag och medlemskap i Nato.
Christoffer Karlsson
Nyss avgången förste vice förbundsordförande och säkerhets- och klimatpolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet
