Militär som kommenderas till gränsen för att stoppa smitta är ytterligare ett bevis för att beredskapspolisen behöver återinföras. Och om det nu är ordet polis som gör att prestige går före handlingskraft, så låt oss då hitta ett annat namn menar Mikael Juul Sörensen och Stefan Ring.
Foto: Wikipedia.
Vi står i mitt uppe i en pandemi. Gränsen mot Norge bevakas av Hemvärnet som saknar befogenheter. Polisen, som ansvarar för gränsbevakningen, finns vid de större gränsövergångarna. Detta är på intet sätt en effektiv gränsbevakning.
Polisen har i den nationella förstärkningsorganisationen en resurs med särskild kompetens att nationellt leda och arbeta i stora operationer. De kan användas över hela landet, till exempel vid insatser som innefattar stora folksamlingar och att risken för allvarliga ordningsstörningar är särskilt hög. Denna är polisens back up när resurserna vid de större gränsövergångarna börjar ta slut.
Regeringen kommer med fler och mer omfattande åtgärder i kampen mot covid 19. Ingen kan säga om nästa steg blir en än mer omfattande och resurskrävande uppgift eller vilken myndighet som måste bära bördan. Situationen pressas ytterligare när myndighetens personal, eller deras nära anhöriga, blir sjuka och tvingas hålla sig borta från jobbet. I det läget försvagas myndigheter, som polisen, och huvuduppgifterna blir lidande. Det sker i ett samhälle som redan är hårt pressad, både av pandemi och kriminalitet.
Att i detta läget vänta på utredningar om personalförsörjning och få ekonomiska ramar att falla på plats i finansdepartementets treårsplaner löser inte problemen.
Foto: Wikimedia Commons.
När beredskapspolisen fanns kostade de 30 miljoner om året. Det är i sammanhanget kaffepengar, med en och annan mazarin. Det finns naturligtvis problem med personalförsörjningen om man stirrar sig blind på försvarsberedningens förslag om en styrka om 3000 beredskapspoliser. Men allt behöver inte komma på en gång, och det går att ha deletapper för att förenkla hanteringen. Varför inte börja med ett mål om 500 redan i år, för att sedan stegvis trappa upp det. Det skulle förenkla hanteringen.
Vi står mitt uppe i en pandemi och vi måste agera nu för att hantera virusets nyckfulla mutationer. Regeringen kommer med nya åtgärder, de justerar lagar och förordningar i rasande takt. Om viljan finns hos regeringen, och det finns ett brett politiskt stöd från andra partier för att återinföra beredskapspolisen, så skulle inte vara några större problem att fatta ett snabbt beslut. Problemet tycks snarast ligga i själva ordet beredskapspolis. Det är ett ord som förknippas med polis och 2,5 års polisutbildning. Den psykologiska låsningen är verkar just nu vara ett större problem än Covid-19.
Kan ett namnbyte förlösa handlingskraften? Beredskapsstödsstyrka, med vissa polisiära befogenheter, för polismyndigheten kanske gör att det går snabbare? Blockerande ord får inte stoppa handling för att återskapa beredskapspolisen
Mikael Juul Sörensen
Sakkunnig i polisens krisberedskap samt beredskapspolisen.
Stefan Ring
Tidigare generalsekreterare Allmänna Försvarsföreningen.
