Hans Wallmark och Pål Jonson, om centrala frågor kring Sveriges deltagande i Task Force Takuba i Sahelregionen.
Camp Nobel i Mali, 2016 | FOTO: Mats Nyström/Combat Camera/Försvarsmakten
Coronapandemin påverkar svensk säkerhetspolitik. När riksdagen nu fattar beslut om deltagande i den franskledda insatsen Task Force Takuba i Mali aktualiseras ett antal centrala frågor om Sveriges nationella förmåga, säkerhetspolitiska förpliktelser och internationella engagemang.
Den pandemi som drabbar Sverige och världen får stora konsekvenser, även säkerhetspolitiskt. Gemensamma övningar ställs in och resurser riktas om för att stödja nationell krisberedskap. Samtidigt ökar hoten från påverkansoperationer och frågan om säkerhetsrisker i samband direktinvesteringar i strategiska sektorer aktualiseras. I Europa såväl som globalt utmanas våra etablerade samarbeten.
Parallellt med det förändrade omvärldsläget består samtidigt flera av de säkerhetshot som påverkat Sverige och EU under det gångna decenniet, med ett instabilt läge i såväl vårt östra som södra närområde.
Den franska specialförbandsinsatsen Task Force Takuba syftar till att möta det ökande säkerhetshotet från väpnade terrorgrupper i Sahelregionen. Det är ett centralt säkerhetsintresse för Europa. När riksdagen nu fattar beslut om ett svenskt deltagande i insatsen har Moderaterna lyft tre centrala frågor.
Först och främst måste Försvarsmaktens internationella insatser alltid ställas i relation till de nationella behoven. Det blir särskilt viktigt i en tid när Sverige ska bygga upp förmågan på hemmaplan. I det rådande läget är det även av stor vikt att Försvarsmaktens förmåga att stödja samhällets krisberedskap inte försämras. Det handlar om såväl logistik, underhåll och transporter som sjukvårdsresurser.
Därtill får inte heller hälso- och säkerhetsläget för de medverkande soldaterna kraftfullt försämras. En central fråga i sammanhanget rör även andra länders styrkebidrag i ljuset av pandemin då det är betydelsefullt att flera länder samlas i insatsen. Tanken var på ett tidigt plan att exempelvis Norge skulle delta något som sedan inte visade sig vara aktuellt.
För det andra är det viktigt att se det svenska deltagandet i insatsen som ett led i våra förpliktelser inom ramen för artikel 42.7 i EU-fördraget. Det svenska engagemanget i Mali måste ställas i relation till det säkerhetspolitiska samarbetet med EU och särskilt med Frankrike. Det är solidaritet, inte neutralitet, som nu gäller. Det blir än viktigare för Sverige att beakta i en tid av ökad osäkerhet.
Ett vitalt svenskt intresse i sammanhanget handlar om vår förmåga att samla ett brett europeiskt engagemang kring de säkerhetspolitiska hot som påverkar oss i EU:s östliga närområde, såväl som i Arktis. Då är det också avgörande att vi förmår att visa ett starkt svenskt engagemang för det södra närområdet, vars utveckling också har en långsiktig bäring på det svenska samhället.
Olika samarbeten får konsekvenser. Det är därför särskilt angeläget att regeringen framöver adresserar Sveriges samarbeten Storbritannien, Frankrike och Tyskland inom ramen för Joint Expeditionary Force, European Intervention Initiative och Framework Nations Concept, på ett mer samlat sätt.
För det tredje måste vi se Sveriges engagemang i världen som en helhet. Vårt land deltar idag genom flera insatser i Mali. Dels inom ramen för FN:s stabiliseringsinsats Minusma och EU:s utbildningsinsats EUTM. Men vi är också en av de största bilaterala biståndsgivarna. Erfarenheterna från Afghanistan visar här på betydelsen av en god koordinering mellan bistånd och militära insatser för att ge maximal effekt.
Utvecklingen i Sahelregionen präglas av svåra utmaningar med omfattande humanitära konsekvenser. Det instabila läget och hoten från terrorgrupper påverkar även Sveriges och EU:s säkerhet. Frånvaron av fred leder också till flyktingströmmar, i en tid av omfattande utmaningar på migrationsområdet.
Det råder inga illusioner om insatsens komplexitet. Mali befinner sig i ett svårt läge. Svenska soldater i internationella insatser bidrar på ett ovärderligt sätt till säkerhet och skapar förutsättningar för fred och utveckling i en osäker värld.
HANS WALLMARK är utrikespolitisk talesperson (M) och vice ordförande i Utrikesutskottet.
PÅL JONSON är försvarspolitisk talesperson (M) och ordförande i Försvarsutskottet.
