EU och USA får inte gå skilda vägar i regleringen av AI

Vi var en liten grupp EU-parlamentariker som åkte på studiebesök till Washington DC i början av november. Eftersom vi alla jobbar med EU:s digitala lagstiftningar som berör artificiell intelligens (AI), cybersäkerhet, sociala medier och e-handel, skulle vi lära oss om hur amerikanska lagstiftare tänker kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar, men också hur vi kan synka våra lagar bättre.

Istället för ett traditionellt studiebesök hamnade vi i västvärldens D-day när det gäller reglering av AI. President Joe Biden hade precis utfärdat en 200 sidor lång presidentorder med helt nya regler för AI. G7-länderna lanserade uppförandekoder för AI och i Storbritannien anordnade den brittiska regeringen sin stora AI-konferens, där bland andra den amerikanska vicepresidenten Kamala Harris deltog.

I Washington välkomnas AI-utvecklingen med hoppfullhet och nyfikenhet. AI betraktas som en möjlighet snarare än ett hot. Detta är i stark kontrast till den syn som präglar EU där AI betraktas närmast som ett hot mot hela vår existens. Det finns en samsyn över Atlanten att AI behöver regleras, men inte varför regleringen behövs.

Själva grundtanken med EU:s AI-lag är inte att främja innovation eller skapa teknikutvecklingen, utan snarare att skapa skydd mot riskerna med AI. Detta är till skillnad från det amerikanska arbetet med reglering av AI, som har det uttalade syftet att främja användningen och utvecklingen av AI. En säker användningsmiljö och innovation anses vara två värden som måste gå hand i hand. 

Under besöket i Washington var AI och framförallt presidentordern på allas läppar. Men det fanns också en enorm nyfikenhet för vad som sker på andra sidan Atlanten. I Bryssel lyser dock det ömsesidiga intresset med sin frånvaro. EU har tyvärr istället för att lyfta blicken och finna samsyn, varit upptaget med att snabbt få på plats en AI-lagstiftning. Orsaken har varit kapplöpningen om att få vara först och därmed få sätta den världsledande standarden.

Den 8 december lyckades EU nå en politisk överenskommelse om en ny AI-lag, den första av sitt slag. Nu omröstning i ansvariga utskott och därefter en slutlig votering i plenum. Om denna lag kommer vara svaret på hur riskerna ska minska med den extremt snabba digitala utvecklingen återstår att se. 

Mycket kring regleringen av AI är ovisst, men en sak är säker: Om EU och USA går skilda vägar i val av reglering om framtidens stora geopolitiska fråga så uppstår en onödig maktkamp. Den transatlantiska länken och samarbetet är viktigare än någonsin. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Irans desinformationskampanjer och Kinas maktambitioner borde vara tillräckliga skäl för EU att värna sin relation till Washington.

Arba Kokalari, Europaparlamentariker (M)