På söndag är det dags för den andra valomgången i Polens presidentval. Mycket står på spel: ekonomin, det europeiska samarbetet och synen på sociala frågor är faktorer som kan bli avgörande.
Andrzej Duda under en sammankomst i Lublin förra veckan. Foto: Reuters
Den 12 juli är tiden kommen för Polens andra valomgång. På spel står presidentskapet för de nästkommande tre åren. Det är ett val som skulle ha avgjorts redan i maj, men som blev framskjutet på grund av covid-19-pandemin.
Efter första valomgången den 28 juni blev det klart att det kommer att stå mellan nuvarande president Andrzej Duda och den liberalkonservative utmanaren Rafał Trzaskowski. Duda, vars parti Lag och rättvisa styrt landet sedan 2015, står för en konservativ, i flera avseenden högerpopulistisk (dock antirysk), agenda. Han representerar den EU-skeptiska sidan i Polen som motsätter sig fördjupad europeisk integration och framhåller istället närmare samarbete med de övriga Visegrádländerna. De populistiska dragen manifesteras främst genom synen på migration, då man kraftigt vill minska antalet migranter från muslimska länder.
Lag och rättvisa har gjort sig ökända för omvärlden på grund av den strikt konservativa synen inom sociala frågor. Partiet motsätter sig aborter, sexualundervisning och HBTQ-rättigheter. Duda har vid ett tillfälle kallat det sistnämnda för ”en utländsk ideologi”. Som helhet profilerar partiet sig som starkt familjevänliga och vill uppmana polacker till att skaffa fler barn med bland annat barnbidrag som morot.
Trzaskowski, som för närvarande är borgmästare i Warszawa, representerar å andra sidan det liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen. Partiet styrde Polen mellan 2007 – 2015. Till skillnad från sina motståndare har man en positiv syn på EU (partiet är med i EPP-gruppen i Europaparlamentet och före detta ordförande för Europeiska rådet Donald Tusk har tidigare varit partiledare). Partiet har under senare år även anammat ett mjukare, socialliberalt, förhållningssätt inom sociala frågor. Exempelvis stödjer man liberalisering av de strikta polska abortlagarna, tillåtelse att registrera HBTQ-partnerskap och man vill på sikt frigöra Polen från beroendet av kol som energikälla, som respons på klimatkrisen.
Duda har anledningar att oroa sig. I den första valomgången segrade han visserligen, med 44 procent av rösterna. Trzaskowski fick drygt 30 procent. I den andra valomgången bör han däremot förbereda sig på en hård strid. Med endast några få dagar kvar är det oerhört jämnt i opinionsundersökningarna. En undersökning ger Duda 50,9 procent och Trzaskowski 49,1 procent. En annan, som även räknar in osäkra väljare, ger Duda 45,4 procent och Trzaskowski 44,7 procent.
Plötsligt befinner sig Duda, som tidigare ansågs vara omöjlig att besegra, i en prekär situation. På grund av covid-19 har han tvingats att ställa in samtliga av sina rallies. I och med den försämrade ekonomiska situationen, som satt press på statsbudgeten, har Lag och rättvisa behövt backa från fler av de välfärdsinvesteringarna man tidigare utlovat. Samtidigt har Medborgarplattformen utnyttjat tiden som det uppskjutna valet givit genom att byta ut sina svagare kandidater mot starka.
Valet kan, i mångt och mycket, komma att bli ett formativt moment för Europas, och framför allt EU:s, framtid. Coronakrisen har minst sagt ställt till det när det kommer medlemsstaternas ekonomiska situation. Samtidigt har den europeiska gemenskapen hämmats. Det har visat sig att medlemsstaterna inte alltid är villiga att samarbeta med varandra. Flera länder införde exportförbud för medicinsk skyddsutrustning från andra EU-medlemmar, någonting som går emot den inre marknadens logik. Dessutom ekade de tidigt drabbade staternas rop om stöd länge för döva öron och EU-kommissionens ordförande Ursula Von Der Leyen tvingades i april att gå ut med en ursäkt till Italien å EU:s vägnar för den uteblivna hjälpen i krisens tidiga skede.
Den nye ledarens syn på EU och europeisk integration kan således komma att bli en viktig grundbult i unionens framtida utveckling. Polen är ett stort land i europeisk kontext. Under Lag och rättvisas tid vid makten har landet förflyttat sig mot en mer illiberal riktning och rankas numera som en ”delvis konsoliderad demokrati” av NGO:n Freedom House. Detta har lett till ont blod mellan regeringen och Bryssel. Skulle Duda få sitta kvar kan utvecklingen komma att fortsätta, sporrad ytterligare av missnöjet kring EU:s hantering av pandemin.
Trzaskowski hävdar att hans makthavande kommer att innebära ett tolerant, öppet och EU-vänligt Polen. Vidare lovar han att liberalt utnyttja det presidentiella vetot för att blockera Lag och rättvisas legislativa agenda.
Förutom coronaoron kommer de sociala frågorna med största sannolikhet att bli en avgörande faktor. Frågor som HBTQ-rättigheter kan visserligen uppfattas som marginella i jämförelse med bredare utmaningar som ekonomi och migration. Men de kan i själva verket bli viktiga symbolfrågor, då de representerar synen på Polens framtid som helhet. Vad kommer att vara landets framtida anda och vilka värden kommer att bli vägledande? Bör Polen vara Europas bastion för traditionella, familjeorienterade, klassiskt-kristna värderingar? Eller bör det istället vara en tolerant och progressiv nation med den liberala essensen som ledstjärna?
I valet avgörs således inte bara synen på EU och vilken ekonomisk politik som kommer att råda, utan även på vilket sida i det alltjämt brinnande kulturkriget Polen kommer att stå under kommande framtid. Vad polackerna väljer när de går till vallokalerna på söndag återstår att se. Europa bör dock vara förberett på bägge resultaten.
Margareta Barabash
Tillförordnad biträdande redaktör
