Finland har en president som ska sköta utrikespolitiken, men också en regering med en utrikesminister och en statsminister som sköter EU-politiken, några skarpa gränser finns inte och nu har president Niinistö vädrat behoven att efter pandemin se över fördelningen och hur det fungerar skriver Yrsa Grüne-Luoma.
Presidenten önskar Finlands EM-lag i fotboll lycka till. Foto: Jyri Sulander/Bollförbundet (bild via Republikens presidentkansli).
Gullranda-samtalen skulle normalt ha hållits strax före midsommar. Från presidentens kansli uppger man att på grund av covid 19-epidemin flyttas evenemanget framåt. De årliga Gullranda-samtalen på presidentens sommarresidens Gullranda brukar vara årets höjdpunkt och ett viktigt diskussionsforum för utrikes- och säkerhetspolitik.
President Sauli Niinistö är en förespråkare för att försöka upprätthålla en dialog också i krissituationer. Just när det gäller förhållandet till Ryssland väckte det förvåning och också på sina håll kritik när Niinistö träffade Rysslands president Vladimir Putin långt innan andra EU-ledare gick med på att göra det efter att Ryssland olagligt annekterat Krim 2014.
Niinistö har också nyligen i ett par intervjuer framhållit att en dialog är viktig, också när det ser dystert ut.
– Vi lever i en värld där det sker oväntade och också ofattbara saker. Därför är det väldigt viktigt att upprätthålla en internationell dialog. Om de stridande parterna kunde komma överens om vad det är man grälar om och vad man inte grälar om kunde vi kanske få någon slags klarhet. Men så länge situationen lever rör vi oss på ett gungfly, sade Niinistö i en intervju för Yle den 29 maj.
Presidenten hänvisar både till Belarus kapning av Ryanairs plan, gripandet av den belarusiske oppositionspolitikern Raman Pratasevitj i samband med kapningen och det förestående mötet mellan USA:s president Joe Biden och hans ryske kollega Vladimir Putin.
Presidenten understryker att det är mycket positivt att Biden och Putin möts.
Den 16 juni träffas Biden och Putin i Genève. Mötet råkar sammanfalla med den tidpunkt på året när Niinistö brukar ordna sitt årliga utrikes- och säkerhetspolitiska evenemang, Gullranda-samtalen. Just i år hade det funnits kanske mer anledning än någonsin att utbyta åsikter: USA har en ny president, den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj sitter kvar i fängelset och den dramatiska kapningen av Ryanair-planet har redan lett till allvarliga följder för civilflyget.
På grund av covid 19-läget är evenemanget uppskjutet men inte slopat för i år. Exakt datum har inte fastslagits, heter det från presidentens kansli. En preliminär plan för att ordna Gullranda-samtalen under sensommaren eller tidigt i höst finns i alla fall.
Presidenten leder utrikespolitiken i samråd med regeringen medan statsministern har EU-politiken på sitt bord.Länge talade man om ”de två tallrikarnas” representation i EU när det gällde Finland. Presidenterna Ahtisaari och Halonen var båda noga med att se till att också de hade en plats vid bordet jämsides med de dåvarande statsministrarna.
Ett förtydligande kom först när Sauli Niinistö inledde sin första presidentperiod 2012.
Men någon tydlig gräns när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken och EU-politik finns inte.
EU-sekretariatet som lyder under statsrådets kansli har en tendens att tolka EU-begreppet snävt och enbart genom ett EU-perspektiv, säger Niinistö. Det betyder att ärenden hamnar på statsministerns bord utan att presidenten alltid ens informeras. Det är mänskligt att man gör den tolkningen, sade president Sauli Niinistö i tv-intervjun.
Men själv tycker han att perspektivet måste vara bredare och stöder sig på grundlagsutskottets uttalande 2016.
– Det finns olika slags ärenden inom EU. Till exempel EU:s förhållande till Kina eller Ryssland eller EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik är inte enbart EU-ärenden, säger Niinistö.
Han hänvisar till att riksdagens grundlagsutskott år 2016 slog fast att ett samarbete mellan statsrådet och presidenten är nödvändigt – här betonar Niinistö ordet nödvändigt – i EU-frågor, även om detta inte står inskrivet i någon lag.
Åtminstone inte ännu. För lite längre fram i intervjun låter presidenten förstå att han samlat material för att eventuellt senare inleda en debatt om statsförfattningen. Han tycker att en diskussion vore på sin plats och låter förstå att ett förtydligande kunde vara befogat, inklusive möjligheten att ytterligare begränsa presidentens makt – om detta skulle ses som en förbättring.
Presidenten hissar flagga på Försvarsmaktens Fanfest. Foto: Jan Norppa, Republikens presidentkansli.
Med stöd av grundlagsutskottets uttalande 2016 ser Niinistö det nu som sitt ansvar att reagera när han upplever att EU-sekretariatet underlåtit att hörsamma kravet på samarbete med presidenten.
Några exempel på dylika situationer vill han inte uppge men säger att problemet inte är nytt.
– Det finns exempel från alla regeringar under min tid som president, utom när Antti Rinne var statsminister. Rinne var väldigt aktiv och vi förde många diskussioner, säger Niinistö
Antti Rinne är socialdemokrat och var statsminister från juni 2019 till december samma år. Han efterträddes av Sanna Marin från samma parti.
I januari twittrade Sanna Marin sitt fördömande av att regimkritikern Aleksej Navalnyj greps och fängslades när han återvänt till Ryssland. Niinistös ställningstagande kom några timmar senare. Att Marin var ute på sociala medier före presidenten väckte misstankar om att Marin försöker utöka sitt maktrevir inom utrikespolitiken. Att det i grunden handlade om en maktkamp mellan presidenten och statsministern, eftersom presidenten inte hade informerats om Marins avsikter.
Alla sådana spekulationer avvisar presidenten bestämt och påminner om att han själv diskuterat fallet Navalnyj med Putin under tre telefonsamtal från hösten 2020 tills Navalnyj greps.
– Någonting nytt var det ju inte egentligen. Statsministern twittrade ju ut det gemensamma ställningstagande som EU inklusive Finland omfattade, säger Niinistö.
Han medger ändå att både han själv och utrikesminister Pekka Haavisto hade tänkt att Finlands officiella uttalande skulle ske genast efter EU:s utrikesministermötet som hölls senare samma dag.
Först hette det att det hade brustit i informationsgången mellan presidentens kansli och statsrådets kansli men enligt Niinistö var det inte där skon klämde.
– Visst hade kanslierna hållit varandra informerade. Det enda man inte hade kommit överens om var hur man skulle gå ut med informationen, understryker Niinistö som säger att det finns en strävan att vara tydlig med vilken Finlands linje är för att inte ge orsak till spekulationer.
Enligt Niinistö har Finland kapacitet att mycket snabbt slå fast sin linje och nämner som exempel Rysslands olagliga annektering av Krim 2014 när Finland var det första landet inom EU som officiellt meddelade sitt ogillande.
Han sticker ändå inte under stol med att han föredrar att det officiella ställningstagandet om Finlands linje finns till pappers innan linjen twittrat ut.
Yrsa Grüne-Luoma
Frilansjournalist och tidigare utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.
