Prioriteringar för en ny handelskommissionär

I ett läge där protektionistiska vindar blåser och ekonomin och världshandeln är under stor press så står EU utan handelskommissionär, till följd av irländaren Phil Hogans avgång. För hans efterträdare väntar ett hästjobb med de globala handelsförbindelserna, skriver Jörgen Warborn (M)

Phil Hogans efterträdare har ett hästjobb framför sig. Foto: Wikimedia

Efter att det stormat rejält runt kommissionär Phil Hogan avgick han nyligen i ljuset av vad som kallats Golfgate. Där uppdagades det att bland andra Hogan brutit mot de irländska myndigheternas restriktioner för att förhindra pandemin.

Men utifrån ett handelsperspektiv sker avgången utan tvekan vid sämsta möjliga tillfälle och en av de mest prestigefulla och inflytelserika positionerna inom EU står nu tom.

Personen som ska ta över EU:s handelsportfölj har ett enormt viktigt arbete framför sig. Det behövs politiska beslut som stödjer ett återupprättande av globala handelsförbindelser, så att vi kan skjutsa igång ekonomin igen.

Coronaviruset har förutom sin direkt förödande inverkan på människors liv och hälsa också fått världshandeln att avstanna. Främst är detta en följd av nedstängningen av samhällen och produktion samt försvårade transportförbindelser. Leveranser har i många fall inte kunnat genomföras och produktionskedjor har brutits. I stort sett varje exporterande eller importerande företag har i varierande grad påverkats negativt.

Exporten står för omkring hälften av Sveriges BNP, vilket gör den bokstavligt talat livsviktig för oss. Inriktningen på den tillträdande handelskommissionärens politik är därför avgörande för svensk del.

Dessvärre riskerar det bli en utdragen process innan en ny kommissionär kan tillträda. Handelsportföljen är på intet sätt vigd åt Irland så vi står inför en potentiell omorganisering av hela EU-kommissionen.

Arbetet med att underlätta och förbättra världshandeln får nu inte lamslås, utan borde tvärtom påskyndas. Jag ser tre punkter som särskilt angelägna på dagordningen när en ny handelskommissionär tillträtt:

Stå emot nya krav på protektionism och tryck på att hämta hem globala värdekedjor. Med coronakrisen som förevändning höjs nu röster, bland annat från Frankrikes president Emmanuel Macron, om att industriproduktion bör flyttas tillbaka till Europa. Det är naturligtvis mycket angeläget att stärka företagsklimatet i Europa, så att fler företag vill växa här, men att tvinga industrier att “flytta hem” genom rent protektionistisk politik kommer bara inspirera andra, som USA och Kina, att göra samma sak. De som skulle skadas mest av en sådan händelseutveckling vore exportberoende länder som Sverige. Det finns självklart risker med att vara alltför beroende av försörjning av vissa läkemedel och medicinsk skyddsutrustning från enskilda företag och enstaka länder, men lösningen på denna problematik är inte att allt ska produceras i Europa. Att tvinga fram en tillbakarullning av produktion till EU skulle göra EU mer sårbart i nya kriser ifall vår produktion slås ut. Snarare krävs ett arbete för att diversifiera värdekedjor och se till att dessa kan förbli öppna, flexibla och fungera även i kristider. Detta bör vara en tydlig prioritering framåt.

Få ett handelsavtal med Storbritannien på plats. Förhandlingarna med Storbritannien om ett handels- och samarbetsavtal efter Brexit har nu gått in i ett kritiskt skede. För att Storbritannien inte ska krascha ut ur EU:s inre marknad vid årsskiftet krävs ett avtal den närmsta månaden. I nuläget är förhandlingarna låsta kring frågor som fiske och hur en rättvis konkurrens ska kunna garanteras. Den nya kommissionären måste därför uppbåda en kompromissvilja både på den brittiska sidan, hos europeiska regeringar och i Europaparlamentet för att skapa förutsägbarhet, få ett handelsavtal på plats och undvika ytterligare skador på våra ekonomier.

Fördjupa relationen till USA. EU:s handelsrelationer med USA är ansträngda bland annat till följd av president Trumps olagliga ståltullar och hot om tullar på europeiska bilar. Därtill pågår en långdragen handelskonflikt rörande subventioner till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing. En av Hogans sista bedrifter som handelskommissionär var att förhandla bort ett antal tullar i såväl EU och USA. Detta samarbete för tullättnader måste nu fördjupas och förhandlingarna om ett begränsat handelsavtal med USA måste fortsätta.

Vi behöver ett starkt och frihandelsvänligt ledarskap inom EU för att hantera de gigantiska utmaningar som nu präglar internationell handel och Europas ekonomier. Personen som ska ta över EU:s handelsportfölj har helt uppenbart ett hästjobb framför sig.

Jörgen Warborn (M)

Europaparlamentariker

Vice gruppledare, utskottet för internationell handel