Demokratin kan inte tas för given. Vårt högsta säkerhetspolitiska mål måste vara att skydda och stärka demokratin i Sverige, EU och världen, skriver statsvetaren Thomas Simonsson och menar att skyddet för demokratin behöver skrivas in i grundlagen.
Grundlagarna borde vara den naturliga utgångspunkten för vårt försvar för demokratin, skriver Thomas Simonsson. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
6 juni är till för att förstå, värdesätta, skydda och stärka det öppna samhälle vi har. Nationaldagen är demokratins dag. Den 6 juni varje år behöver vi påminnas om detta.
Det är faktiskt bara jag som påstår ovanstående. Faktum är snarare att vi inte riktigt vet eller är grundläggande överens om nyttan och meningen med ett nationaldagsfirande. Det är inte säkert att vi värdesätter demokratin och dess grundläggande principer på ett medvetet sätt. Vi är nog som folk förhållandevis omedvetna om hur bra det är att vi har det som vi har det. Men det är ingen självklarhet att de värderingar och principer som bär upp demokratin för alltid kommer att vara på plats.
En demokrati är aldrig perfekt. Alla system har svagheter och inom system begås brott och misstag av både maktfullkomliga som välvilliga medborgare. Det vi behöver vara medvetna om är alternativet till demokratin. Vi ser den i stater såsom Ryssland och Kina och många fler. På ett par års sikt spås Kina vara den ekonomiskt och militärt mäktigaste staten. Det bådar inte gott för demokratins utveckling i världen. Påverkan mellan de olika systemen pågår i detta nu. Världen är i ständig dragkamp om inflytande. Demokratin behöver tillhöra det vinnande laget även framöver.
Med demokratin följer grundläggande demokratiska värderingar såsom rättsstatens principer och respekten för människors liv och friheter. Hongkong var för bara en kort tid sedan en demokratisk del av Kina. Nu är regionen inte längre en demokrati. Sakers tillstånd kan förändras snabbt. Ni känner till utvecklingen inom EU, med Polen och Ungern som de mest skrämmande exemplen just nu, men fler kan följa. Demokratin kan inte tas för given. Med demokratin följer också medborgarens skyldighet att bidra till dess livskraft och utveckling. Och vår gemensamma skyldighet att skydda demokratin mot det och de som hotar den.
Kärnan i vårt skydd av demokratin är att vi tar ställning för demokratin. Demokratier bekrigar inte varandra. Ju större andel av världens stater som är demokratier, desto säkrare förväntas världen vara för demokratier. Vårt högsta säkerhetspolitiska mål måste vara att skydda och stärka demokratin och dess grundläggande värden och principer i Sverige, EU och världen.
Att vi tar ställning för demokratin borde inte vara, och är inte för många, något kontroversiellt. Säkerhetspolisen skyddar redan idag oss mot de som inom Sverige agerar utanför de demokratiska ramarna. Försvarsmakten skyddar mot externa angrepp. Vi upprätthåller demokratin genom det offentligas organisering, partier, val och yttrande- och tryckfriheter. Vi upprätthåller redan idag demokratin. Men vi får inte i dessa tider släppa garden. För mycket hotar för att vi kan tillåta oss slappna av. Nu är det tid att steppa upp spelet till den nivå som behövs.
För att skydda vår demokrati får det inte vara oklart vad som är kärnan i vårt skyddsvärda samhälle. En kan ställa sig frågan vad vi har som är värt att offra liv och hälsa för, vilka mål som kan komma att kräva våra yttersta uppoffringar, och vad det är som vi ytterst ska skydda. Alla våra resurser inom det politiska, diplomatiska, militära, ekonomiska och inom samhället som helhet, behöver ha detta mål som utgångspunkt. Det får inte finnas någon tvekan.
Om det låter ideologiskt fundamentalistiskt att ta ställning för demokratin så kom ihåg de grundprinciper och värderingar som demokratin bygger på. Demokratin är i sin form en motvikt mot fundamentalism så länge dessa grundläggande principer och värderingar är intakta. Det är glidningen från dessa, som inskränkningar i centrala institutioners självständighet och funktionssätt, när dessa övertas genom politiska kupper. Vi ser det hända i demokratier runtomkring oss. Skyddet mot sådan händelseutveckling måste öka.
Min uppfattning är att det idag är för diffust kring vad det är som vi ska skydda. Vi har många olika uppfattningar. Politiskt ges olika styrning kring vad detta är men det finns inget som på djupet fastnat hos medborgarna som en naturlig gemensam utgångspunkt. Vi vet ännu inte varför eller vad vi firar på nationaldagen. Vi har inget mantra, ingen gemensam fras för det mest skyddsvärda. Om det låter tarvligt så kan vi reflektera kring vad det är som bygger motståndskraft och försvarsvilja hos en befolkning eller vad som enar en fotbollsklack. Samhället behöver enas om det mest grundläggande.
Mången gång har jag hört att vi borde i stället slå samman nationaldagen med midsommarafton. Men då missar en helt poängen. Nationaldagen kan inte längre handla om att upprätthålla en majoritetskultur utan måste handla om att högtidlighålla vårt demokratiska samhälle och den gemensamma demokratiska kulturen. Vår demokrati är större än små grodor. Vi behöver bygga gemenskap kring dess grundläggande värden. I det ska vi vifta den svenska flaggan, inte som en symbol för det gamla eller exkluderande Sverige, utan som en symbol för allt det vi uppnått och fortsätter uppnå tillsammans.
I grundlagarna saknas skrivningar om skyddet för demokratin, vars upprätthållande måste vara ett uttalat mål i sig. Utifrån ett skyddsperspektiv berör grundlagarna idag medborgarnas skydd från staten och friheterna kopplat till yttrande och tryckfrihet. Inget i grundlagarna berör skyddet av den demokratiska staten i sig och upprätthållandet av de grundläggande värdena och principerna från interna och externa hot. Om detta finns att finna i olika lagar med olika skrivningar. Grundlagarna, vår konstitution, borde vara den naturliga utgångspunkten för vårt försvar för demokratin.
Sverige – vi saknar idag en gemensam utgångspunkt för vårt gemensamma skydd. Vi kan ha olika uppfattningar om vad denna utgångspunkt borde vara. Genom dialog kan vi finna vad kärnan är. När vi väl tillsammans finner formuleringen för detta behöver vi skriva in den i grundlagen.
Så viktigt är vårt demokratiska samhälle och de landvinningar vi gjort under många generationer.
Thomas Simonsson
Statsvetare, officer och tjänsteman
