Plikten var tänkt att bli ett komplement till frivilligheten. Det blev tvärtom. Plikt- och prövningsverket kallar tusentals ungdomar till mönstring varje år för att bemanna krigsförbanden med de allra bäst lämpade. Mycket är sig likt från förr – men selekteringsprocessen har blivit mer avancerad.
– Vår verksamhet är central för att bidra till Sveriges totalförsvarsförmåga, säger generaldirektör Christina Malm.
De värnpliktiga ska bidra till att trygga försvarets personalförsörjning. Plikt- och prövningsverket väljer ut de som bedöms ha bäst förutsättningar: ”Det finns en helt annan kunskap om mönstring och värnplikt bland ungdomarna idag”, säger generaldirektör Christina Malm. Foto: Astrid Amtén/Försvarsmakten.
VÄRNPLIKTENS ÅTERKOMST: Del 3
Begåvningsprov, cykel- och styrketest, läkarundersökning och psykologsamtal. Under flera decennier fick de flesta unga män i Sverige uppleva mönstringsförfarandet vid Plikt- och prövningverket.
Sedan lades plikten vilande och myndigheten bytte namn till Rekryteringsmyndigheten. Men nu har verksamheten återigen fått växla upp.
– Det har verkligen varit en lärande resa. Tack och lov fanns det någon enstaka kompetens kvar från det forna Plikt- och prövningsverket, säger generaldirektör Christina Malm.
Under de frivilliga åren skulle myndigheten testa sökande som var intresserade av militär grundutbildning och förhoppningsvis senare även en anställning i Försvarsmakten. Utfallet blev däremot inte som man hade hoppats. Försvarsmakten lyckades bara locka drygt hälften så många rekryter som behövdes varje år.
Christina Malm deltog i den utredningen som senare föreslog en återaktivering av värnplikten för att hantera de växande problemen med försvarets personalförsörjning.
– Jag var själv helt ny och hade inte jobbat med personalförsörjningsfrågorna tidigare, så det var en mäktig materia att sätta sig in i. Den här lagstiftningen hade ju legat vilande, men ingen hade egentligen behövt minnas vad det var som gällde. Det var nog ett uppvaknande för alla inblandade. Inte minst insikten om vilken central roll som vår myndighet skulle komma att få.
Till den första värnpliktsomgången kallades 6 000 ungdomar till mönstring med plikt. Förhoppningen var att åtminstone lika många skulle söka sig frivilligt som under tidigare år.
– Det bedömdes i utredningen att två tredjedelar av platserna skulle fyllas med de som gör egen ansökan, och en tredjedel med plikt. Man skulle ha plikten som ett komplement. I efterhand kan vi säga att det blev precis tvärtom.
Detta ledde till att man missade målet med att fylla alla utbildningsplatser till den första värnpliktsomgången.
– Det var vi väldigt olyckliga över, när vi äntligen hade fått det här verktyget igen.
Att andelen som söker sig frivilligt är klart mindre än de som blir kallade med plikt har bestått över tid.
– Vi bedömer att det fortsatt kommer att se ut så är. Det kan mycket väl vara så att några av de vi kallat med plikt annars kanske hade gjort en egen ansökan om det inte hade funnits ett pliktsystem, vilket kan påverka att andelen frivilliga är mindre, säger Christina Malm.
Sedan dess har antalet som kallas till mönstring med plikt stadigt ökat för varje år och Plikt- och prövningsverket har lyckats fylla alla utbildningsplatser. Till kommande värnpliktsomgång, födda 2002, har 15 000 unga män och kvinnor kallats.
Fortsatt är dock motivation och intresse en viktig faktor i vilka som i slutändan kallas till mönstringslokalerna. Ännu har inte Plikt- och prövningsverket behövt kalla några som uppgett att de inte alls är intresserade.
– Om man däremot har svarat ”vet inte”, vilket är fullt rimligt för en 17-åring som kanske inte vet så mycket om denna verksamhet, så är inte det diskvalificerande. Om vi har någon som exempelvis har en väldigt bra teknisk gymnasieutbildning, inte har några sjukdomar och svarar ”vet inte”, då finns det stor sannolikhet att man ändå blir kallad.
I största möjliga mån försöker dock myndigheten ta hänsyn till motivation, vilket baseras på de svar man gett i det mönstringsunderlag som alla ungdomar ska fylla i när de blir aktuella för värnplikt.
När värnpliktsvolymerna så småningom ska öka till 8 000 per år kan detta dock komma att förändras.
– Då finns det en risk att vi faktiskt måste börja kalla in individer som åtminstone inte initialt uttryckt motivation och intresse. Det tänker jag kan bli en utmaning för hela systemet, att vi faktiskt ska lyckas bemöta dessa individer på ett sätt så att de ändå mäktar med att fullfölja utbildningen. Det är gemensam utmaning för oss och Försvarsmakten.
Styrningen från regeringen är att myndigheten ”i största möjliga mån” ska ta hänsyn till motivation och intresse.
– Klart att motivation och vilja i grunden är något som är viktigt och positivt, det tycker vi nog alla. Men det räcker inte med att bara vara motiverad, man ska ju också klara kraven som finns på de olika befattningarna.
För att hitta rätt personer för Försvarsmaktens olika befattningar är ett första steg att utgå från mönstringsunderlaget. Här sorteras de personer ut som senare blir kallade till mönstring och alltså bedöms vara bäst lämpade för att fylla olika befattningar i krigsförbanden.
Plikt- och prövningsverket har en lång historia av värnplikt och har därför ett välutvecklat system för detta. På senare år har dock ytterligare steg tagits för att välja ut rätt personer med ännu högre precision:
– Där har vi på senare tid utvecklat ett system med olika selekteringskategorier. Ta exempelvis tekniker, som vi vet är väldigt viktigt för Försvarsmakten. Det finns flera befattningar som kräver någon form av kunskap eller vana kring teknik. Då har vi utvecklat selekteringskategorier som syftar till att pricka rätt folk direkt, genom att bland annat utgå från gymnasieutbildning. Jägare är ett annat exempel. Där vet vi att det krävs omkring fem prövningar för att få ut en godkänd, och om vi behöver fylla 100 jägarplatser behöver vi då kalla åtminstone 500 personer. Dessa ska ha uppgett att de är fullt friska, har jättebra kondition, är jättestarka och att det går jättebra i skolan. Då har vi ett system som kan leta fram dessa människor bland alla dessa svar.
När ungdomarna väl besöker mönstringslokalen och genomför prövningsmomenten är mycket sig likt. Däremot har vissa befattningskrav setts över. Under tiden med frivillighet var Försvarsmaktens verksamhet i hög grad inriktad på utlandsmissioner, vilket bidrog till att kraven höjdes för flera befattningar. Under de senaste åren har därför vissa befattningskrav setts över och justerats, förklarar Christina Malm.
Försvarsmakten har även bedrivit en generell översyn av olika befattningskrav – vilket har fått effekt i andelen värnpliktiga kvinnor på olika håll.
– Det är Försvarsmakten som beslutar om kravnivåer för de olika befattningarna. Det som gjordes inför den andra omgången var att marinen och flygvapnet såg över muskelkraven på ett antal befattningar och justerade dessa från en trea till en tvåa. Då såg vi direkt en effekt av det och andelen kvinnor stack iväg till exempelvis 30 procent inom flygvapnet. Orsaken till att exakt samma sak inte hände i marinen är att en så stor del av marinens befattningar utgörs av amfibiebefattningar. Där är det höga fyskrav och det går inte att sänka dessa till en tvåa.
Försvarsmakten har som eget internt mål att 30 procent av de värnpliktiga ska vara kvinnor år 2025. Även om andelen kvinnor har ökat något de senaste åren, så är det fortsatt en bit kvar dit. 2020 var andelen kvinnor som gjorde värnplikt 17 procent.
– Det är en väldig utmaning för Försvarsmakten att komma framåt i detta, men det går åt rätt håll, säger Christina Malm och betonar att detta är ett mål som Försvarsmakten satt och att Plikt- och prövningsverket endast har att förhålla sig till gällande lagstiftning:
– Vi skriver in den som är bäst lämpad oavsett kön. Det finns inget i lagstiftningen som säger att vi ska ha en viss andel av ett visst kön.
Myndigheten kan dock konstatera att betydligt färre kvinnor uppger att de är intresserade av värnplikt, jämfört med män. Andelen kvinnor som kallas till mönstring är därför omkring 30 procent.
– Bland de kvinnor som ändå kommer till oss så ser vi framför allt skillnader mellan könen vid muskeltestet. Det är en fysiologisk fråga, som handlar om att män bygger muskler på ett annat sätt, vilket gör att kvinnor oftare faller bort vid det skedet.
Christina Malm är dock optimistisk gällande utvecklingen framöver.
– Jag vet att det pratas mycket om värnplikt och mönstring i gymnasieskolorna när de här breven skickas ut till alla ungdomar i årskullen. Det finns därför en helt annan kunskap om detta idag och jag tror att den här diskussionen kommer bidra till ett ökat intresse hos kvinnor över tid. Man får ha tålamod i dessa processer, säger Christina Malm.
Just nu genomförs ett större forskningsprojekt under Försvarsmaktens ledning där olika befattningskrav ska ses över. Generaldirektör Christina Malm välkomnar detta, men betonar vikten av att eventuella förändringar sker efter ordentlig analys.
– Man måste väl alltid vara öppen för att se över kraven, men det är väldigt viktigt att vi inte sänker kraven utan att det gjorts en ordentlig analys. För de här kraven finns av en anledning. De finns också till för att de här individerna inte ska skada sig, fara illa eller få något annat men av att de deltar i denna verksamhet. Det tycker jag är också är extremt viktigt med tanke på att vi faktiskt kallar och skriver in dessa individer med plikt. Om man ska vara lite brutal så är detta faktiskt en tvångslagstiftning, men också en skyddslagstiftning som innebär att vi ska skydda våra medborgare som ställer upp för vårt land. Så det är viktigt att inte justera kraven utan föregående analys.
Återaktiveringen av värnplikten har ställt hårda krav på Plikt- och prövningsverket under de senaste åren och verksamheten kommer fortsatt att sättas på prov. Till 2025 ska antalet värnpliktiga öka till 8 000, vilket åtföljs av ännu fler mönstrande. Detta kräver bland annat ett nytt prövningskontor, vilket ska placeras i Göteborg och stå klart 2022.
– Den största utmaningen är att klara av tillväxten. Men det är väldigt viktigt att påpeka att systemet fungerar och att det bidrar till att vi kan fylla våra förband med utbildad och övad personal. Vår verksamhet på Plikt- och prövningsverket är helt central för att bidra till Sveriges totalförsvarsförmåga.
I nästa del: Försvarsmaktens högkvarter om tillväxten och värnpliktens roll.
Jesper Lehto
Praktikant på Frivärld
…
Om artikelserien: För fyra år sedan återinfördes värnplikten. Beslutet klubbades med bakgrund i en negativ omvärldsutveckling och Försvarsmaktens skriande behov av soldater och officerare. Med det senaste försvarsbeslutet signaleras tydligt att försvaret ska fortsätta växa – och värnplikten spelar fortsatt en central roll. Tankesmedjan Frivärld kommer i en artikelserie att djupdyka i frågan om vad värnplikten inneburit för vår militära förmåga, personalförsörjningen och vad som återstår att göra för att stärka försvaret av Sverige.
Första delen: Arméchefen vill att värnpliktiga ska lösa skarpa uppgifter: “Plikten är helt avgörande”
Andra delen: Försvarets tillväxt är en svår balansgång: ”Värnplikten löser inte alla problem”
Säkerhetsrådet podcast: Katarina Tracz och Patrik Oksanen diskuterar värnpliktens återkomst med Christina Malm, generaldirektör på Plikt- och prövningsverket, och försvarsexperten Annika Nordgren Christensen.
