Står USA på randen till inbördeskrig?

Konfrontationen mellan extremistiska nätverk i USA blir allt mer intensivare, samtidigt som Trump återkommande försöker undergräva det kommande valets legitimitet. Vart är landet egentligen på väg?

Håller USA på att vända ryggen mot frihetsidealen? Foto: Pexels

I går – den 8 oktober, med en månad kvar av valkampanjen, meddelade FBI att man hade arresterat 13 personer för att ha planerat terrorattentat i delstaten Michigan. Sex av dessa misstänks ha förberett en kidnappning av den kvinnliga guvernören och demokraten Gretchen Whitmer. En attack sägs också ha planerats mot delstatsparlamentet. Avsikten var att attackerna skulle ske före valdagen. Det långsiktiga målet var att provocera fram ett raskrig.

Efter presidentvalet 2016 diskuterade några amerikanska statsvetare och samhällsdebattörer partiernas försvagade ställning och risken för ett amerikanskt inbördeskrig, men diskussionen dog ut när Trump till en början omgav sig med en krets som innehöll flera fullt kompetenta och omdömesgilla rådgivare. Nu har den kretsen skingrats och Trumps administration dels radikaliserats dels förlorat det mesta av stadga och kompetens. Den Trumpregering som nu ställer upp för omval representerar i stort sett de farhågor som många hade för fyra år sedan.

Konfrontationen mellan extremistiska nätverk till höger och till vänster under de senaste månaderna, liksom Trumps återkommande försök att undergräva valets legitimitet och inte tydligt säga ifrån hur han kommer att göra om han förlorar, har fått debatten att flamma upp igen. Affären i Michigan, som har utmålats som ett kuppförsök, lägger mer ved på brasan. Det återstår att se hur mycket FBI har på fötterna och om arresteringarna håller för en domstolsprövning. Men som saken nu ser ut så får det Weimarklockorna att ringa för mer än en historiskt bildad europé.

Ännu så länge drabbar de inte samman på gatorna, den extrema vänstern och extremisterna i de olika rasistiska och allmänt statsfientliga våldsbejakande grupperna. Det handlar fortfarande om individer och lösa nätverk utan någon egentlig organisation. Antalsmässigt är de försvinnande få, men de är tillräckligt galna och hänsynslösa för att kunna ställa till stor skada och destabilisera samhället när de utmanar det demokratiskt styrda och kontrollerade våldsmonopolet. 

Att de inte är organiserade idag innebär inte heller någon garanti för framtiden. Det tog ett decennium att undergräva, erövra och krossa de demokratiska institutionerna som hade formats i Tyskland efter första världskriget, när dessa isolerade individer och små grupper hade bestämt sig för att det var rätt att bruka våld för sina politiska syften.

CSIS, som är USA:s ledande tankesmedja för strategiska studier kring säkerhetspolitik, försvarsfrågor och internationella relationer, tar numera detta hot på största allvar. Där betraktas det som inrikes terrorism och man förutsåg i somras att hoten skulle tillta fram till presidentvalet. Frågan har tagits upp i två rapporter och aktualiserades så sent som den 2 oktober. Att CSIS har lyft den inre hotbilden på detta sätt är mer än ett tecken i skyn. Det representerar en verklig förändring av samhällsklimatet i USA, och den destablisering av de amerikanska institutionerna som har skett på senare år och som är en direkt följd av de två stora partiernas – Republikanernas och Demokraternas – inre upplösning.

Att inget av partierna förmår att hitta presidentkandidater som inte är pensionsmässiga och att förtroendet för kongressen som inte ens når upp till hälften av Trumps förtroendesiffror säger en hel del. Sexton procent anser att kongressen gör ett bra jobb. Två tredjedelar anser att landet är på fel kurs. Detta kanske inte i sig är tillräckligt för att utlösa allvarliga oroligheter, men det är en indikation på att de amerikanska institutionerna kanske inte är så robusta som många tror. När systemet rubbas, till exempel genom en president som inte respekterar gränserna för sin maktutövning och systematiskt försöker undergräva deras legitimitet, riskerar den ömtåliga maktbalans som konstitutionen formar att ohjälpligt skadas. 

USA:s valkampanj är inte längre spännande på det sätt som en valrörelse i ett fritt land borde vara. Den senaste veckan, med Trumps sjukdom, hans spel på de allra sämsta känslorna i folkdjupet och vad som nu avslöjats om attentatsplanerna i Michigan, har försett valstriden med en mörk och ödesmättad underton som landet har varit förskonad ifrån i modern tid. Fler och fler av USA:s vänner i Europa ställer sig frågan: Var skall detta sluta? 

Olof Ehrenkrona

Tf redaktör