Sverige behöver en Natooption för ärlig säkerhetspolitisk diskussion

I dag är det debatt i riksdagen om en svensk Natooption. Utrikesminister Ann Linde ska försöka förklara varför regeringen tycker det är en dålig idé att hålla möjligheten för ett Natomedlemskap öppen. Den pågående säkerhetspolitiska krisen kring Ukraina har tydliggjort hur viktigt Nato är för svensk och europeisk säkerhet. Moderaterna anser att det borde vara en självklarhet att hålla dörren till Nato öppen skriver riksdagsledamöterna Hans Wallmark (M) och Pål Jonsson (M).

Den 15 december 2020 fattade en tydlig majoritet av Sveriges riksdag beslut om att regeringen, likt Finland, bör införa en så kallad Natooption i Sveriges säkerhetspolitiska linje. Natooptionen innebär att Sverige tydligt deklarerar att vi upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen och ser till att det inte finns praktiska eller tekniska hinder mot en anslutning.

En svensk Natooption vore dessutom, särskilt under rådande omständigheter, en tydlig signal till Ryssland att Sverige gör självständiga säkerhetspolitiska vägval. Ryssland agerar nu genom militära hot och krav på en ny europeisk säkerhetsordning just för att förhindra att länder som Ukraina, Finland och Sverige kan välja att gå med i Nato.

Sifo publicerade nyligen en undersökning om svenskarnas inställning till en Natooption. Undersökningen visade att 66 procent av de tillfrågade var för ett införande. Med andra ord finns det nu såväl en tydlig politisk majoritet bland riksdagspartierna som ett folkligt stöd för en option.

Trots detta vägrar regeringen att införa en Natooption. Det verkar inte spela någon roll för regeringen att det finns politiskt och folkligt stöd, att Finland har haft en Natooption sedan 1990-talet och att den pågående säkerhetspolitiska krisen verkligen understryker behovet. Statsminister Magdalena Andersson, utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist är istället mer angelägna om att hålla fast vid en förlegad säkerhetspolitisk linje som är direkt skadlig för Sveriges säkerhet.

Det behövs en öppen och faktabaserad debatt kring Sveriges framtida säkerhetspolitiska vägval. Det är också bra att det också finns tecken på att detta nu börjar ske – både i Sverige och Finland. I en allt mer hotfull omvärld behöver alla alternativ, inklusive ett svenskt Natomedlemskap, kunna beaktas. Socialdemokraterna brukar ofta betona hur viktigt det är med handlingsfrihet i säkerhetspolitiken. Det verkar dock inte gälla i Natofrågan.

Moderaterna är tydliga. Det som behövs nu i ett mycket utsatt läge är att Sveriges nationella försvar stärks på både kort och lång sikt. Ett Natomedlemskap kan aldrig ersätta behovet av ett starkt svenskt försvar. Men, Sverige behöver också bli Natomedlem för att vi tillsammans med 30 andra länder ska kunna skapa säkerhet och stabilitet i Sveriges närområde och kunna stå upp mot de ryska hoten och kraven.Nu är det dags för öppenhet och handling. Regeringen måste ta bort skygglapparna och vara mottagliga för såväl ytterligare förstärkningar av det svenska försvaret som att införa en Natooption samt öppna upp för en ärlig Natodiskussion. Det vore det minsta man skulle kunna begära av en svensk regering i tider av kris.

Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson (M)
Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M)