Sverige bör verka för sanktioner mot Ryssland

Sveriges regering och utrikesminister Ann Linde måste sätta ner foten och tydligt markera mot Ryssland efter gripandet av Aleksej Navalnyj. ”Samlad oro” har aldrig fått Ryssland att backa. Nu är det hög tid att aktivera Magnitskijsanktionerna i EU, skriver Kerstin Lundgren, Centerpartiets utrikespolitiska talesperson.

”Sverige och EU har uttalat kritik och skärpt sanktioner efter förgiftningen, men det krävs nu mer handling och inte mer oro”, skriver Kerstin Lundgren (C). Foto: Evgeny Feldman/Wikimedia Commons och Anders Löwdin/Sveriges riksdag.

Den ryska oppositionens mest uttalade företrädare är i dag Aleksej Navalnyj. Han har haft modet att utmana korruptionen, dess systemägare i Kreml, Putins styre och därmed FSB. Han hade dessutom fräckheten att gäcka sina angripare genom att inte bara överleva förgiftningen med Novitjok utan också inför hela världen avslöja de som utförde attacken.

Politiska anklagelser har återkommande riktats mot Navalnyj. Ett antal av hans fall har prövats av Europadomstolen som dömt Ryssland att betala skadestånd till Navalnyj för brott mot Europakonventionen.

Trots uttalade hot efter Novitjokattacken och vård i Berlin så har Navalnyj frivilligt valt att återvända till Ryssland, trots att han visste om riskerna. Det kräver ett stort mod. Han visar att han inte låter sig skrämmas bort från sitt hemland. Dylika skrämselmetoder, ja till och med rena lönnmord, har använts i andra fall med framgång. Men Kreml och Putinregimen, som snart står inför ett parlamentsval, har varit tydliga med sin rädsla för Navalnyj – de har inte accepterat en internationell oberoende utredning av förgiftningen den 20 augusti förra året. Precis som när det gäller mordet på oppositionsledaren Boris Nemtsov och flera andra går de verkliga brottslingarna fria medan offren för regimen fängslas eller mördas.

Direkt när Navalnyj återvände till Ryssland greps han. Efter en synbart rättsvidrig process häktades han och fördes till det ökända fängelset Matrosskaja Tisjina. Det är det fängelse där Sergej Magnitskij torterades till döds. Nu väntar ännu en politisk rättsprocess mot Navalnyj som vi på förhand vet inte lever upp till krav på oberoende och rättssäkerhet. Sverige och EU har uttalat kritik och skärpt sanktioner efter förgiftningen, men det krävs nu mer handling och inte mer oro. Verktyget Ann Linde menar finns kvar i verktygslådan befinner sig uppenbart på fel plats. Det ska inte ligga i en låda – det ska användas.

Det är hög tid och mycket lämpligt att aktivera Magnitskijsanktionerna i EU. Det vore naturligtvis också rätt om Nord Stream 2 avbröts. Därför har jag ställt följande frågor till utrikesminister Ann Linde som kommer besvaras 5 februari:

  1. Är ministern beredd att driva kravet på Magnitskijsanktioner mot Navalnyjs angripare och ytterligare restriktiva åtgärder med anledning av det som nu händer i Ryssland?
  2. Vilka ytterligare åtgärder är ministern beredd att driva för att markera mot den utveckling vi ser när det gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Ryssland?

Ann Linde reser i nästa vecka till Ryssland för att träffa Ryssland utrikesminister Sergej Lavrov. Linde ska då ”framföra Sveriges och EU:s samlade oro för Navalnyj”. Centerpartiet tror dock att det beskedet kommer gå in genom ena örat och ut genom det andra på Rysslands högsta ledning. ”Samlad oro” har aldrig fått Ryssland att backa. Sveriges regering och utrikesminister Linde måste sätta ner foten och tydligt markera att Rysslands upprepade rättsvidriga hantering av politiska motståndare måste få ett slut. Därtill måste Ann Linde vara mycket tydlig med Lavrov om att Sverige kommer verka för att EU beslutar införa Magnitskijsanktioner som når ansvariga för attacken på Navalnyj. Vi måste tydligt visa de som kämpar för frihet att de har vårt stöd i Ryssland såväl som i Belarus. Till syvende och sist är det handling som betyder något.

Kerstin Lundgren

Utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet