Sverige kan bidra med fler poliser i internationella insatser

Mikael Juul Sörensen, om hur en beredskapspolisorganisation kan bli ett värdefullt komplement till Law and order-missioner.

Världen står inför många komplicerade säkerhetshot. För EU kommer stabilisering av Afrika att vara ett centralt säkerhetsintresse, här kommer insatser som syftar till att stärka lag- och ordning att vara viktiga. För svensk del skulle en beredskapspolisorganisation kunna göra stor nytta både internationellt och för nationell säkerhet. För att förstå vilket förarbete det finns i frågan behöver vi gå tillbaka nästan 20 år i tiden och till Sydsvenskan den 20 februari 2001 där man kunde läsa:

Reservpoliser testas för fredsinsats. Rikspolisstyrelsen planer på att använda svenska beredskapspoliser till EU:s nya civila krisinsatsstyrka får kritik redan i förväg.

 – Det är ju riktiga poliser som behövs i EU. En polisman måste ha åtta – tio års yrkeserfarenhet för att komma i fråga för EU:s civila krishantering, säger Joel Brosson, kansliråd på Justitiedepartementet.                                         

Under svensk ledning bygger EU just nu upp en egen snabbinsatsstyrka på 50 000 man. Mer i skymundan byggs det även upp en civil krisinsatsstyrka med 5000 polismän. Poliserna ska hämtas från samtliga EU- länder. De ska se till att länder i kris snabbt får en fungerande polismakt för att upprätthålla lag och ordning. FN:s omfattande polisinsatser i Bosnien och Kosovo utgör en förebild. Men EU- länderna kan få det svårt att få 5 000 poliser insatsberedda till slutet av år 2003. Det råder polisbrist i samtliga EU-länder. Det är svårt att avvara erfarna och kompetenta polistjänstemän. Därför sneglar Rikspolisstyrelsen nu på den särskilda beredskapspolisstyrkan.

Låt oss backa historien ytterligare ett halvår. I juni 2000 föreslog Rikspolisstyrelsen i en framställan till Överstyrelsen för civil beredskap (det som blev Krisberedskapsmyndigheten och nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) under försvarsdepartementet om att Sverige skulle kunna bidra med beredskapspoliser i internationella missioner (SA 134 – 2867–00). Förslaget motiverades såhär:

Rikspolisstyrelsens Försvarsavdelning föreslår att organisationsstruktur som bygger på särskilda beredskapspolisens koncept skall ha möjligheten att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Organisationen skall vara ett komplement Polisens etablerade civilpolisverksamhet och bidra till Polisens möjligheter att acceptera förfrågningar om svenskt polisiärt deltagande i internationella insatser.

Vidare, till grund ligger även en uppfattning att det stora mänskliga lidandet som beskrivs i media och av andra källor från konfliktområdet i bl.a. det forna Jugoslavien kanske skulle mildras om en stark polisorganisation med internationellt mandat kunna följa direkt i spåren av den militära insatsen. Övergrepp mot civilbefolkningen, konflikter mellan folkgrupper, plundring m.m. hade fått utrymme i det vakuum som följt omedelbart i anslutning till och efter att de militära operationerna förflyttats eller avslutats.

I Rikspolisstyrelsens slutsatser skrev de bland annat att: I situationer då Sverige tvingas tacka nej till ett tänkt uppdrag p.g.a. att vi inte kan avvara det antal yrkespoliser som efterfrågas kan en styrka byggd på beredskapspoliskonceptet vara ett alternativ. Alternativet innebär att en stor numerär av polisiär närvaro under ledning av yrkespolis kan ställas till förfogande.

Rikspolisstyrelsen fick möjlighet att testa sitt koncept i Nordnorge och övningen Nordic Peace 2001 (NP 01). I utvärderingsrapporten Särskilda Beredskapspolisen (Särskilda Beredskapspolisen fick det internationella arbetsnamnet Swedish Emergency Police, SEP) under Nordic Peace 2001 skrev man i sammanfattningen: Särskilda Beredskapspolisen deltagande i övningen Nordic Peace 2001 var ett banbrytande försök! De möttes av ett stort intresse och blev övningens mest uppmärksammade deltagare. Deras agerande i olika situationer fick enbart positiva omdömen av alla som kom i kontakt med dem.

Vidare skrev man: Länsman Halvor Hartz från Norge, Police Commissioner under övningen, har en mycket stor erfarenhet av internationella uppdrag och har tjänstgjort i FN-högkvarteret i New York som polissakkunnig. Hartz var inledningsvis ganska avvaktande till SEP men efter att ha sett dem i aktion ändrade han inställning. Mot slutet av övningen var han mycket positiv och övertygad om att SEP har en plats i internationella operationer där de sannolikt skulle få uppgifter liknande dem som Special Police Units eller Formed Units har. Hertz bedömning är att SEP, trots sin förhållandevis korta utbildning och träning, håller en mycket hög kvalitet i jämförelse med liknande enheter som finns. Även under utbildningen på SWEDINT fick SEP “mycket väl godkänt” av instruktörerna från Piketen och Livvaktsroteln som imponerades av entusiasmen, förmågan och viljan att tillägna sig nya kunskaper och var övertygade om SEP:s förmåga att klara de uppgifter som de kan komma att ställas inför.

Observatörer från Rikskriminalpolisen följde på rikspolischefen Sten Heckschers uppdrag övningen under några dagar för att få underlag för beslut om SEP:s framtida utveckling. Deras slutsats blev: SEP bör vidareutvecklas vad gäller utrustning, utbildning och träning med erfarenheterna från NP 01. Arbetet med att förbereda ett deltagande i internationella insatser bör påbörjas snarast med målet att SEP ska kunna delta i en internationell fredsfrämjande insats senast 2004. Konceptet kräver, förutom särskilt beslut av regeringen, ett godkännande från FN. Det bör vara möjligt, analogt med de Formed Units eller Special Police Units som redan används av FN tillsammans med CIVPOL.

I regeringens proposition ”Fortsatt förnyelse av totalförsvaret” som överlämnades till riksdagen den 26 september 2001 läggs stor vikt vid civil krishantering, både inom Sverige och internationellt. Bland annat nämns behovet av polisiära resurser för internationella insatser på flera ställen. Ett av de fyra områdena som prioriteras inom EU:s civila krishantering är polisresurser som ska kunna användas vid FN-, OSSE- och EU-ledda insatser.

Det banbrytande försöket med att testa Särskilda Beredskapspolisen skapade två läger. De som utbildade Särskilda Beredskapspolisen på SWEDINT (Piketen och Livvaktsroteln) innan övningen samt observatörerna från Rikspolisstyrelsen som följde övningen på plats i Nordnorge 2001, som såg en potentiell möjlighet för Sverige att bidra och det andra lägret som inte hade varit på plats och som drev en helt annan linje.

Tyvärr hade politiken det sistnämnda lägrets öra, och det fanns redan en negativ inställning till Särskilda Beredskapspolisen (den finns än idag). Som ett exempel kunde man läsa i Sydsvenskan: men nuvarande lagstiftning sätter käppar i hjulet. Beredskapspolisen kan endast kallas in om Sverige befinner sig i ett kris- eller krigsläge.

När man hänvisade till den lagstiftningen i artikeln fanns det förutsättningar. I den aktuella förordningen (1986:616) stod det i 1 §: Beredskapspolismännens huvudsakliga uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk även för andra lämpliga polisuppgifter. Då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspolismän, under förutsättning av att dessa ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Regeringen beslutar efter framställning från Rikspolisstyrelsen om när sådana beredskapspolismän får tas i anspråk.

Med andra ord skulle ett regeringsbeslut mycket väl kunnat fungera enligt Rikspolisstyrelsens analys. Ett särskilt beslut av regeringen och ett godkännande från FN. Samt att det var möjligt, analogt med de Formed Units eller Special Police Units som redan användes av FN tillsammans med CIVPOL.

Världen står inför klimathot med ökade svältkatastrofer och väpnade konflikter om naturresurser som skapar flyktingkatastrofer. Kan vi inte förebygga och stötta de fattiga länderna i bl.a. Afrika kommer Europa att ställas inför hårda interna prövningar.

Det finns en majoritet i Riksdagen för behovet av en beredskapspolis i fred. Vissa partier nämner just behovet av en Särskilda Beredskapspolis. Sverige kan, om vi vill, öka vårt polisiära bidrag. Succén från Nordnorge 2001 bevisade att konceptet fungerade!

Mikael Juul Sörensen
Sakkunnig i polisens krisberedskap samt beredskapspolisen