Unsplash. Taipei city, Taiwan. Photo by Thomas Tucker.
Ett av de största hoten som demokratier möter idag är auktoritära staters påverkanskampanjer. Trots detta har vår förståelse och våra åtgärder för att bekämpa dessa varit minst sagt otillräckliga. Taiwan, som i dagarna går till val, är till storleken inte större än Jämtland men ett av världens mest utsatta länder för påverkansförsök. Som en av världens starkaste demokratier har Europa mycket att lära sig av Taiwan.
Den kinesiska militärstrategen Sun Tzu (ca 500 f.kr) avslöjade något mycket väsentligt i sitt verk Art of War för att förstå hur Kina strategiskt och taktiskt opererar inom olika dimensioner.
the skillful leader subdues the enemy’s troops without any fighting; he captures their cities without laying siege to them; he overthrows their kingdom without lengthy operations in the field,
Citatet ger en inblick i den kognitiva krigföring – spridandet av “falsk information för att skapa störningar i folkets sinnen” – som president Tsai Ing-Wen menar att Kina utsätter Taiwans befolkning för. Det är en strategi som innebär att vinna utan att strida, genom att utnyttja andra tillvägagångssätt än militära för att uppnå sin agenda. Ett sådant tillvägagångssätt är påverkans- och informationskampanjer som sprids online.
Kina och Taiwan: en komplicerad relation
Relationen mellan Taiwan och Kina har kantats av turbulens som till stor del berott på den oenighet mellan länderna avseende Taiwanöns status.
Sedan 1949 har ön styrts som en autonom stat med en regering självständig från Kina. Detta kom till efter ett långvarigt inbördeskrig mellan nationalistpartiet (Kuomintang, KMT) och kommunistpartiet (KKP/CCP), som slutade med att KKP proklamerade upprättandet av Kina. Den dåvarande ledaren för KMT, Chiang Kai-shek, tvingades fly till Taiwanön där Republiken Kina (Republic of China, ROC) upprättades i Taipei. Kommunistpartiet i Kina har aldrig erkänt ROC och har betraktat Taiwan som en utbrytarprovins. Den officiella kinesiska hållningen till Taiwan är den så kallade “One China-policy”, som innebär att “there is only one China in the world, Taiwan is a part of China, and the government of the PRC is the sole legal government representing the whole of China”. Följaktligen eftersträvar Kina en “peaceful reunification” och en “one country, two systems” policy. Detta innebär att den kommunistiska regeringen i Kina är den enda legitima regeringen men där Taiwan tillåts ha sin egen administration, vilket Taiwan starkt motsätter sig.
Ett steg i att försöka återförena Taiwan med det kinesiska fastlandet är genom bruket av just påverkans- och informationskampanjer. Vad detta mer konkret innebär är “en medveten inblandning från främmande makt i inomstatliga angelägenheter där försök görs att skapa misstro medborgare emellan samt mellan medborgare och stat . Detta sker genom att sprida desinformation, vilket inkluderar vilseledande och falsk information samt falska narrativ. Ett annat syfte med dessa kampanjer är att försöka påverka den allmänna opinionen i en riktning som är förmånlig för avsändaren. Detta resulterar i att förvirring uppstår och medborgarna får svårt att skilja på desinformation och sanning. Genom att utnyttja en stats befintliga sårbarheter, såsom polarisering, kan staten försvagas inifrån vilket underlättar för avsändaren att genomföra sina ändamål. Med andra ord, staten ruttnar inifrån för att bli lättare att angripa utifrån.
Kina utgör ett av de största hoten mot Taiwans säkerhet och existens. Det kontinuerliga hotet som taiwanesiska medborgare och samhälle möts av är olika former av påverkanskampanjer, däribland den stora mängd desinformation som sprids i de egna mediekanalerna. Faktum är att Taiwan står på fronten av det informationskrig som Kina bedriver, inte bara i Taiwansundet, utan även i väst. Det är i Taiwan som Kina testar nya metoder av påverkans- och informationskampanjer som sedan också utförs i andra världsdelar. Enligt det svenska forskningsinstitutet V-Dem (Varieties of Democracy) konstaterades att Taiwan varit den stat med störst spridning av fientliga regeringars desinformation innanför sina gränser under 10 år i rad.
Kinas påverkans- och informationsstrategier och mål
Så vad är det som de kinesiska påverkanskampanjerna handlar om och vad försöker de uppnå just i Taiwan? I huvudsak syftar påverkanskampanjerna till att ändra folkopinionen i vissa ämnen liksom övertyga det taiwanesiska folket om att andra styrelseformer är bättre än det demokratiska och att främja en annan sorts livsstil.
Parallellt med detta görs även försök att etablera en Kina-positiv bild i Taiwan. Narrativ sprids om Kina som ett ekonomiskt välmående och blomstrande land. Den ultimata målsättningen är att splittra samhället och öka den existerande polariseringen som utlöser politisk instabilitet för att kunna “återförena” Taiwan. Påverkanskampanjerna angriper den sittande administrationen genom att förnedra och misskreditera den. Man eftersträvar att urholka allmänhetens förtroende för både staten och det demokratiska styrelseskicket, de demokratiska processerna och de demokratiska institutionerna.
Men påverkanskampanjerna utgör också en skrämseltaktik med målet att ingjuta rädsla i allmänheten. Det handlar om att få befolkningen att tvivla på regeringens och ledarnas förmåga att skydda dem i händelse av konflikt med Kina. Genom att sprida kinesiska militära propagandafilmer och falska nyheter i taiwanesiska mediekanaler försöker Kina demoralisera befolkningen; spela på befolkningens känsla av övergivenhet och isolering; trötta ut Taiwans civila och militära reaktioner; samt övertyga om att Taiwan står chanslöst gentemot Kina och att de enbart kan undvika krig genom att återförenas med Kina.
Effekten av de olika formerna av påverkanskampanjer förstärks av de militära övningarna som Kina genomför i demonstrativa syften och de frekventa cyberattackerna som Taiwan utsätts för. Varje sekund utsätts Taiwan för i snitt 15 000 cyberattacker. För att sätta detta i perspektiv så utsattes den svenska hälso- och sjukvården för 1071 cyberattacker och myndigheter och försvar för 1059 cyberattacker i snitt per vecka under det senare halvåret av 2023. Förutom cyberattacker används metoder i den digitala sfären för att sprida sitt innehåll, som exempelvis microtargeting; utnyttja algoritmer, bots och trollfarmer; och datastöld.
En central fråga i taiwanesisk politik har varit alliansen med USA som har verkat som ett skydd för ett militärt angrepp mot Taiwan. Därför är ett vanligt förekommande narrativ som sprids i taiwanesiska medier vad som kommit att kallas för“yi mei lun”, eller “us skepticism” narrativ. Narrativet porträtterar USA som det största hotet mot Taiwan och framställer underkastelse till Kina som oundvikligt. Alla handlingar som genomförs mot Kina framställs som farliga för de taiwanesiska medborgarnas säkerhet. En återförening, däremot, kommer att medföra stora fördelar för befolkningen, främst i form av ekonomiska fördelar. Spridningen av narrativet riskerar att få betydande konsekvenser för presidentvalet i Taiwan under 2024, då den taiwanesiska befolkningen kommer behöva ta ställning i frågan om Taiwan fortsatt ska upprätthålla nära relationer med USA (för att motverka ett kinesiskt angripande), eller om man ska närma sig Kina.
Vanligtvis ökar kinesiska påverkansaktiviteter runt valperioder och tar sig alltmer aggressiva former, vilket även kan förväntas inför presidentvalet 13 januari 2024. Informationskampanjer som misskrediterar regeringen, som handlar om partier och politik och som sår hat och misstro är vanligt förekommande. Informationskampanjer är ofta subtila, omärkbara, men kan inverka på hur medborgarna väljer att lägga sina röster. Trots detta kunde man från presidentvalet 2020 konstatera att informationspåverkan hade en mindre inverkan på valresultatet. Vad beror detta på?
Översättning: Hsiao Bi-khim is unwilling to give up her American citizenship. She has been able to hold public office for so many years with dual citizenship, and now she is elected as the vice president. Xiao Meiqin said that after many inquiries from various representative offices, it was found that if you give up your American citizenship and only have an overseas Chinese passport, you will not be able to obtain visas for Japan, Thailand, the United States, and many Schengen countries in Europe. U.S. customs officials in Taiwan also learned that after giving up U.S. citizenship and not having a Taiwan ID number and a passport with permanent residency, it was just a ”travel document.” U.S. law allows her to hold a ”stateless person” status. This status may even cause problems with her Taiwanese passport, so she cannot renounce her U.S. citizenship. No wonder she is a representative of helping the United States and has never put Taiwan’s interests first.
Utdrag av desinformation som cirkulerar på sociala plattformar. Meddelandet syftar till att misskreditera vicepresidentkandidat Hsiao Bi-khim genom att hävda att hon avsagt sig sitt amerikanska medborgarskap. Taiwan FactCheck Center har verifierat meddelandet som falskt, men kan inte koppla påståendet till Kina-baserade informationskampanjer.
Taiwan slår tillbaka
Folket i Taiwan har valt att inte stå maktlöst inför de hot som Kina utgör. Istället har de valt att slå tillbaka med egna sluga metoder. Motståndsandan och försvarsviljan som finns på alla nivåer av samhället är mycket starkt. Försvaret av Taiwan betraktas vila lika mycket på civilsamhället som militären och regeringen. Det finns en stor vilja bland befolkningen att skydda sitt land mot utomstående hot, vilket även gäller för de kinesiska påverkanskampanjerna. Ytterst är detta motstånd en demonstration för den starka tillit som finns i befolkningen och i relation till myndigheter och statsledning, vilket också är något närmast unikt.
Flera initiativ tas för att mota de kinesiska påverkansförsöken. Ett av de viktigaste initiativen som tagits börjar i civilsamhället, olika icke-statliga organisationer som startats av så kallade digitala aktivister. Organisationerna är ideella och syftar till att faktagranska olika inlägg, nyheter och frågor i media. Medborgarna skickar in, och som dessa faktagranskningaktörer får avgöra ifall de är sanna eller desinformation. Resultaten delas vidare sedan för att uppmärksamma den breda allmänheten. Bland dessa organisationer finns FactCheck, Doublethink Lab, och Cofacts. Dessa både främjas av och samarbetar med regeringen, vilket är relativt ovanligt i andra demokratier.
Ett annat exempel på hur Taiwan motverkar kinesisk påverkan är genom den så kallade g0v-rörelsen, som är en “är en decentraliserad civil teknikgemenskap med informationstransparens, öppna resultat och öppet samarbete som sina kärnvärden. g0v engagerar sig i offentliga angelägenheter genom att dra från samhällets gräsrotskraft”. Till detta hör “the 0archive project”, vilket bygger på data som samlats av de faktagranskade informationen som lagras i arkiv. Koden och databasen är öppen, allmänt tillgänglig och tillgänglig för alla.
Det finns även andra initiativ från civilsamhället som olika “offline-aktiviteter” som syftar till att utbilda befolkningen i mediekunskap. Unga och äldre medborgare utbildas genom workshops att förhålla sig kritiskt till information de stöter på i olika medieplattformar, verktyg för att identifiera desinformation och motstå påverkansförsök samt ges information om hur de ska använda de olika faktagranskningsfunktionerna som finns.
Det taiwanesiska ministeriet för digitala frågor har infört åtgärder även inom utbildningsväsendet. Mediekunskap ses som något mycket viktigt och har därför införts i skolundervisningen. Eftersom att mycket av desinformationen integreras i annat innehåll som sprids på sociala medieappar som TikTok, Reddit och Facebook kan de vara svårupptäckta. Elever mellan 6 och 18 år undervisas därför i ”effektivt använda teknik, information och media av alla slag”.
Sverige och EU bör vända blicken mot Taiwan
Vad kan vi då lära oss av öriket i Asien? Taiwan, som vi konstaterat, ligger i framkanten av Kinas påverkansförsök och försök till auktoritärt inflytande. Majoriteten av länderna i Europa är inte medvetna om hur Kina bedriver påverkansoperationer i deras länder.
Vi i Sverige är samtidigt långt ifrån skyddade från kinesiska informationskampanjer. I SÄPO:s lägesbild 2022-2023 konstaterades att hotet “från främmande makt är högt. Ryssland, men också Kina och Iran, utgör fortsatt de största säkerhetshoten mot Sverige.” Enligt Erik Edwinsson finns i Sverige “fortfarande en relativt utbredd okunskap om det kinesiska hotet, vilket i sig utgör en stor sårbarhet. Detta gör svenskar i alla samhällsfunktioner och svenska företag sårbara för kinesisk påverkan och inflytande”, som bedrivs för att garantera regimens överlevnad.
Informationskampanjer biter sig fast som starkast i samhällen som är splittrade och polariserade, då samhällena blir alltmer sårbara och alternativa styrelseformer framstår som mer förmånliga än demokratier. Det krävs inte mycket för att identifiera polarisering i Sverige avseende frågor som kriminalitet, invandring och Palestina-Israel konflikten, eller i Europa avseende frågor som migration, växande högerextremism eller Ryssland.
Inför EU-valet 2024 har MEPs varnat för utländsk inblandning (främst från Kina och Ryssland) i form av attacker mot demokratin och spridning av desinformation i valet i en rapport som utfärdats av den särskilda kommittén för utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen. Rapporten varan för “inblandning av onlineplattformar, skydd av kritisk infrastruktur och strategiska sektorer, inblandning under valprocesser, hemlig finansiering av politiska aktiviteter från utländska aktörer och motståndskraft mot cyberattacker.” För att motverka den utländska inblandningen och skydda EU-valet vill parlamentet sammanföra en samordnad strategi.
Taiwan bör tjäna som ett bra exempel för andra demokratier i hur man bekämpar Kinas påverkansoperationer. Vad som snabbt blir tydligt när man studerar Taiwans motstrategier är att demokratier världen över måste bli bättre på att samarbeta mot auktoritära regimers försök i att inkräkta på demokratin. Vi behöver dela den information och kunskap vi har, samt bygga upp tilltro, transparens och öppenhet demokratier emellan. Det krävs också tillit mellan en stats medborgare och deras regeringar, och vice versa. Demokrati är inte något på förhand givet. Vi måste värna om den och upprätthålla den. Är vi inte försiktiga kan den tas ifrån oss.
Genom att förstå hur Taiwan balanserar sina ansträngningar mellan den högsta ledningen och det höga medborgardeltagande i civilsamhället,kan vi inspireras att än mer effektivt motverka kinesiska försök till påverkan i Europas demokratiska processer. Att skapa incitament och verktyg både från civilsamhället och regeringen för att bekämpa påverkanskampanjer bör bli en rutin. Hot ett måste tas på allvar. Och det krävs en “whole society approach” för detta, att skydda medborgarna bör inte enbart ses som statsledningens ansvar. Detta leder in på en annan, kritisk punkt, nämligen sunt förnuft. Varje enskild invånare bär ansvaret för att tänka källkritisk och inta ett kritiskt ställningstagande till det som man möter på internet. Påverkanskampanjer är riktade mot medborgare, ofta av en illasinnad stat, och således behöver även den individuella medborgaren ta sitt ansvar för att skydda sig mot dessa.
Auktoritära regimers strävan efter att bryta ner demokratiska stater genom att utnyttja interna sårbarheter är mycket verkligt. Behöver vi i Europa utsättas för en stor politisk kris innan vi förstår den fara som auktoritära staters påverkanskampanjer kan medföra? Nej, det behöver vi inte, och det finns sätt att motverka effekten av påverkanskampanjerna. Låt oss därför börja redan idag med att stärka vår demokrati inifrån, så vi skyddas bättre från angrepp utifrån.
Lamija Softic, praktikant Frivärld hösten 2023.
