Sedan valet 2024 plågas Taiwan av en tilltagande polarisering, som gör att man nu inte kan betala för nya vapen från USA. Förvisso vann Democratic Progressive Party (DPP) presidentposten för tredje gången i rad, vilket tidigare aldrig har skett sedan Taiwan blev en demokrati.
Men samtidigt förlorade man majoriteten i parlamentet. Det gamla maktpartiet Kuomintang (KMT) blev där största parti med en ledamots marginal, och det mindre oppositionspartiet Taiwan People’s Party (TPP) vågmästare.
Handlingsförlamning och bråk – ibland även fysiskt – är numera praxis i den lagstiftande församlingen. Taiwans president saknar vetorätt över parlamentet, som därmed effektivt kan motarbeta regeringen. Detta särskilt efter att konstitutionsdomstolen sattes ur spel i oktober, då ingen av de nya domare som president William Lai har föreslagit godkänns av oppositionen.
Det stora bråket gäller nu försvarsbudgeten, som under det mer Kinavänliga KMT:s senaste tid vid makten 2008-2016 minskade betydligt. William Lai hade som mål att öka denna till 3 procent av BNP redan i fjol. Men det omöjliggjordes av att parlamentet frös delar av regeringens budget.
Den nya ambitionen är att uppnå 3,5 procent av BNP till försvaret i år och 5 procent till år 2030. I detta syfte föreslog William Lai i november en särskild budget på drygt 350 miljarder kronor, öronmärkt för asymmetrisk förmåga, utöver den ordinarie försvarsbudgeten.
Flera analytiker framhåller hur asymmetri är av största vikt för att motverka Kinas militära aktiviteter. Vid årsskiftet hölls en rekordstor övning kring ön, som byggde på tidigare tendenser att omringa ön och närma sig de tolv sjömil från kusten som utgör Taiwans egentliga territorium.
Men denna specialbudget har ändå stoppats av oppositionen, som till och med har blockerat all diskussion av den i parlamentet. Som anledning uppges förseningar i tidigare vapenleveranser från USA, samt granskning för att säkerställa effektivitet och motverka korruption.
Pressen på Taiwan växer nu från USA. Just innan Taiwans parlament gick till nyårsledighet enligt månkalendern i mitten av februari, så utfärdade 37 stycken amerikanska parlamentariker från båda partier och kamrar en ovanlig varning till Taiwans opposition i ett öppet brev. De uttryckte oro för att försvarsanslag hindras samtidigt som hotet från Kina är större än någonsin.
Förra veckan öppnade Taiwans parlament igen, och oppositionen har lovat att ta upp den särskilda budgeten för försvarsutgifter till diskussion med början 6 mars. Men det är ändå osannolikt att DPP:s budget antas.
TPP har föreslagit en motsvarighet som är mindre än en tredjedel så stor. KMT har också sagt att man planerar presentera ett eget alternativ till regeringens satsningar. Partiet har även beskyllt William Lai och regeringens retorik eller agerande för Kinas upptrappade militärövningar.
Det finns dock oklarheter kring oppositionens egentliga uppfattning i frågan, särskilt efter att Cheng Li-wun blev KMT:s partiordförande i november. Hon identifierar sig öppet som kines, och har sagt att Taiwan inte ska agera bankomat för USA:s försvarsindustri.
I februari skickade KMT sin största delegation på två årtionden till Kina, för att återuppliva ett forum med Kinas kommunistparti. Det är bara en av flera resor som partiets parlamentariker och andra högt uppsatta tjänstemän har gjort till Kina, där samtal förs bakom stängda dörrar.
Enligt KMT ska ökad kontakt och minskad försvarsbudget skapa fred och samarbete. Sedan valet 2024 driver man samtidigt en linje som har fått namnet ”USA-skepticism”. Den bygger på tvivel kring USA:s status som säkerhetsgarant och nödvändigheten av samtal med Kina.
Detta koncept har fått vatten på kvarn under Donald Trump, som nyligen uppgav att han pratade med Kinas ledare Xi Jinping om vapenförsäljning till Taiwan. Donald Trump har även sagt att Taiwan bör spendera 10 procent av BNP på försvaret, vilket lett till varningar från oppositionen om försämrad välfärd.
Regeringen i Taipei är därmed klämd mellan ett alltmer aggressivt Kina, en opposition vars lojalitet ifrågasätts i allt större utsträckning och ett USA som har blivit konfrontativt mot samarbetspartners som inte satsar tillräckligt med resurser på sitt försvar.
Denna kombination är svårare att hantera än Kinas militärövningar – men får ändå inte samma uppmärksamhet i ett Europa vars välstånd också är beroende av Taiwans demokratiska överlevnad.
Jojje Olsson är författare och journalist bosatt i Taiwan.
