Interpellationsdebatten om Georgien överraskar på ett negativt sätt. Utrikesminister Ann Linde (S) svarade på en fråga från moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark om läget i landet och vad Sverige gör, som dessutom är ordförandeland i OSSE. I svaret från Linde gavs en bild av händelserna 20 juli som får betraktas som väl inställsamt till Georgiens regering. Debatten kan ses ovan i klippet ovan. Frivärld publicerar protokollet från riksdagen i sin helhet.
Anf. 33 Utrikesminister ANN LINDE (S):
Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig vilka åtgärder som jag har vidtagit med anledning av det försämrade läget i Georgien givet landets betydelsefulla roll i EU:s östliga partnerskap, hur jag markerade Sveriges och EU:s stöd till de demokratiska och proeuropeiska krafterna under mitt besök i Georgien samt hur jag har agerat inom NB8-gruppen för att driva på för ett starkt europeiskt engagemang till följd av krisen i Georgien.
Jag delar Hans Wallmarks uppfattning att den politiska krisen i Georgien efter höstens parlamentsval måste tas på stort allvar. Georgien behöver ett välfungerande parlament där regeringspartiet och oppositionen kan arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt, särskilt i en tid då Georgien möter både interna och externa utmaningar.
Mot denna bakgrund följer regeringen noggrant den inrikespolitiska utvecklingen i Georgien. Under mitt senaste besök i Tbilisi den 16 februari underströk jag i alla möten vikten av minskad politisk polarisering för att värna de demokratiska framsteg som landet har gjort. Jag betonade vikten av konstruktiv dialog mellan regeringen och oppositionen och gav mitt stöd till den dialogprocess som faciliterades av chefen för EU-delegationen och USA:s ambassadör i landet. Jag återbekräftade också Sveriges fortsatta starka stöd för Georgiens EU-närmande.
I egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har jag vid två tillfällen efter upptrappningen av den politiska krisen uppmanat båda sidor till en deeskalering av situationen och återupptagande av dialog i linje med OSSE:s principer.
Georgien diskuterades under det senaste NB8-mötet i utrikesministerkrets den 26 mars, där jag välkomnade EU:s engagemang i den politiska dialogen och underströk att den politiska polariseringen behöver åtgärdas.
Det finns ett mycket starkt EU-engagemang i Georgien. Efter höstens parlamentsval har, som jag nämnde tidigare, chefen för EU-delegationen i Georgien tillsammans med USA:s ambassadör i landet faciliterat den dialog som förts mellan opposition och regering.
Europeiska rådets ordförande Charles Michel besökte Tbilisi den 1mars, varefter dialogen mellan parterna återupptogs. Han utsåg sedermera Christian Danielsson, chefen för EU-kommissionens kontor i Sverige, till särskilt sändebud och medlare i dialogen mellan regering och opposition. Danielsson tillbringade inom ramen för sitt medlingsuppdrag en dryg vecka i Tbilisi den 11–19 mars och återvände för en andra runda av samtal den 28 mars. Under medlingen gjordes framsteg på många punkter, men i slutändan valde inget politiskt parti att ställa sig bakom Danielssons förslag i dess helhet. Det slutgiltiga ansvaret för en lösning på de politiska låsningarna ligger hos parterna själva.
Regeringen ser mycket positivt på att EU tagit en aktiv roll i dialogprocessen mellan regering och opposition. Det är vår förhoppning att Georgien ska fortsätta att göra framsteg i sin demokratiska utveckling och sitt EU-närmande. Regeringen kommer att följa utvecklingen i landet noggrant, uppmana sidorna till fortsatt dialog och göra vad vi kan för att stötta Georgien i detta kritiska skede.
Anf. 34 HANS WALLMARK (M):
Fru talman och utrikesministern! Georgien är på många sätt ett viktigt land förresten av Europa. Jag tror att vi som är kvar i kammaren delar den synpunkten. Landet har också genomgått en intressant utveckling mot ett medlemskap i Europeiska unionen och mot ett Natomedlemskap, men det är absolut inte där än. Landet har genomfört stora reformer, inte minst av polisväsendet, som har gjort att Georgien på många sätt har varit ett föredöme i det östliga partnerskapet.
För dem som inte känner till världskartan och världspolitiken brukar jag ibland förklara att Georgien ligger geografiskt öster om Turkiet, men tidigare i många värderingar väster om Balkan. Det gör Georgien till ett viktigt land.
Det som nu sker är inte riktigt fullt ut den bild som jag tycker att utrikesministern ger sken av. Kanske kan en del förklaras av att hon också axlar uppgiften som OSSE:s ordförande och då får vara lite mer försiktig när hon går över glasbitarna. Det är inte så att alla parter har lika mycket fel eller lika mycket rätt, utan det finns de som har mer fel än andra. Det som har skett de senaste åren är en tilltagande försämring av den demokratiska statusen i Georgien. Det måste man säga.
Man måste också fastslå att det val som genomfördes i Georgien 2020 på många goda grunder inte kan sägas ha varit fullgott. Därför är det ett rimligt krav att ställa mot Georgien att genomföra nya, rättvisa och korrekta demokratiska val. Detta illustrerades också av att när det nya parlamentet åter öppnades i Tbilisi i december 2020 närvarade bara maktpartiets 90ledamöter. 60platser som hörde till de olika oppositionspartierna stod i protest tomma. När en opposition på det sättet markerar med tomma platser ska man ta det på största allvar.
Fru talman! Det är sorgligt att utrikesministern inte nämner den fängslade oppositionsledaren vid namn, Nika Melia, som på oriktiga grunder hålls fängslad. Ett land på väg in i vår gemenskap, ett land som tidigare värderingsmässigt legat långt in i den europeiska kulturkretsen, uppträder inte så mot sin opposition att man håller den fängslad. Man uppträder inte på ett sådant sätt att man får som motreaktion att oppositionen inte vill inta sina platser när väl det nya parlamentet ska öppnas. Därför, fru talman, har jag inga problem med att nämna Nika Melias namn från riksdagens talarstol. Det bör göras. Det gäller på samma sätt för Giorgi Rurua, en företrädare för ett fritt tv-bolag, som också sitter falskeligen inspärrad. Därför är det viktigt att öka trycket mot Georgien.
Fru talman! Jag tycker också att det är beklagligt att när utrikesministern var på besök i Georgien att hon inte också synliggjorde hur viktigt det är att involvera oppositionen genom att träffa den. Det är precis som sägs att Christian Danielsson från Sverige har EU:s uppdrag att försöka medla. Det har gjorts försök, men man har inte kommit fram. Mitt intryck är att det inte är oppositionens fel, utan det är den sittande maktens. En sittande makt som spärrar in oppositionens främsta företrädare har att bevisa sin legitimitet.
Anf. 35 KERSTIN LUNDGREN (C):
Fru talman! Georgien är ett viktigt land för det östliga partnerskapet. Landet är viktigt för invånarna i Georgien, men det är också viktigt för oss alla som tror på en fungerande rättsstat och som vill se människor delta i styret av landet, som vill se fria medier och ett välmående land i närheten av EU – kanske till och med som medlem.
Det är bra att utrikesministern besökt Georgien som OSSE-ordförande. Det var bra att utrikesministern fick tillfälle att träffa dem hon mötte, men jag delar bedömningen att det hade varit värdefullt att också möta oppositionen – eller delar av oppositionen om inte alla kunde mötas samtidigt.
Den politiska krisen har pågått rätt länge i Georgien. Den startade inte med valet, utan man kan säga att den eskalerade efter sommaren 2019 när georgierna såg ryska dumans vice talman i talmansstolen i parlamentet. Det ledde till kraftfulla protester på gatorna utanför parlamentet i hela Tbilisi. Bakgrunden är känd, nämligen att Ryssland alltjämt ockuperar stora delar av det georgiska territoriet. Det är klart att man såg det som då var på väg att hända som en stor kris.
Många fängslades, och många sitter fortfarande kvar i fängelse. De borde naturligtvis släppas fria. Man borde söka lösningar. Det gjorde det sittande maktpartiet Georgian Dream efter konflikten sommaren 2019. Man utlovade en reformering av valsystemet. Men innan förra årets val hade man backat tillbaka. Den reform som var utlovad genomfördes inte. Det är naturligtvis en del av den underliggande konflikt som finns i Georgien och de protester som oppositionen har gett uttryck för efter valet.
Det är inte första gången vi ser detta – men förhoppningsvis är det den sista, men jag tvivlar om man inte tar en annan väg – att man väljer att fängsla en ledande oppositionsföreträdare. I det här fallet nämns Nika Melia. Det var på nytt en attack mot en ledande oppositionspolitiker. På den grunden kommer man inte fram. Det fanns ett förslag från EU:s medlare som hade kunnat öppna för lösningar. Här borde EU sätta ett starkt tryck på Georgiens ledande aktörer för att leva upp till förslaget.
När ledningen då säger att det här bara var oppositionens fel borde man svara tillbaka och sätta tryck på den ledning som finns i Tbilisi i dag. För det vi ser är att andra nu agerar. När vi har sett hur SVR, det ryska utrikesministeriets säkerhetstjänst, nu blandar sig i och talar om att man i princip stöttar Ivanishvili och Georgian Dream är det varningssignaler, fru talman.
Se upp och utnyttja läget nu, utrikesministern! Vänta inte!
Anf. 36 Utrikesminister ANN LINDE (S):
Fru talman! Georgien är ett prioriterat land för regeringen, och det är mot denna bakgrund jag har besökt landet två gånger de senaste sex månaderna. Man ser det lite grann annorlunda på plats jämfört med när man sitter här i kammaren.
Vi varje möte har jag träffat georgiska regeringsrepresentanter, parlamentariker och civilsamhället. Jag har tydligt uttryckt Sveriges stöd för och förväntningar på den fortsatta demokratiska utvecklingen.
Jag delar Hans Wallmarks syn på att det finns en hel del när det gäller valet som kunde göras bättre. Det var nämligen det som ODIHR sa: Valet har blivit genomfört på ett competitive and efficient way despite the very strong challenges. Men man har 30 olika rekommendationer där saker måste göras bättre. ODIHR säger alltså inte att det var ett val som behöver göras om, men man säger att det finns en lång rad förbättringsmöjligheter. Dessa förbättringar måste man naturligtvis kräva att regeringen gör.
Det är inte på något sätt så att jag inte kan nämna oppositionsledaren och er partikamrat Nika Melia. Det är inga som helst problem att göra det. Men vad är det som ligger bakom det här? Jo, de massprotester som utbröt 2019 skedde med anledning av att en rysk dumaledamot under en session i den interparlamentariska församlingen för ortodoxa länder fick sitta i talmannens stol. Det bidrog till ett stort missnöje med regeringen. Ni vet ju att man i samband med Nordiska rådet och så vidare i andra parlament tillåter folk att sitta i talmannens stol, men detta ville man inte från oppositionens sida acceptera.
Nika Melia anklagades då för att ha uppmananat till och deltagit i det gruppvåld som ägde rum när demonstranterna, precis som vid Kapitolium, försökte forcera polisens led runt parlamentet för att ta sig in i byggnaden. Han häktades på grund av detta, och parlamentet beslutade att hans parlamentariska immunitet skulle upphävas. Han släpptes mot borgen och fick fotboja, som han sedan under en demonstration tog av sig. Han vägrade erkänna rättsväsendets legitimitet, och han betalade inte borgen. Då hävdes han parlamentariska immunitet igen, och han greps den 23 februari.
Jag har både gångerna jag har varit i Georgien sagt att vi, så att säga, måste klättra ned från träden. Man måste få till stånd en dialog, och man måste från båda sidor se till att man får en sådan. Georgian Dream har självklart ett särskilt ansvar för att visa kompromissvilja och hitta vägar framåt eftersom de sitter i regeringsställning.
Detta tycker jag alltså är självklart, men samtidigt måste båda sidor undvika att agera som man gör när man spär på sådant som inte leder till vägar framåt. Det är en syn som delas av EU på plats och av USA på plats. Därför måste man försöka att förhandla mer i god tro.
Det är beklagligt att inget parti valde att ställa sig bakom Christian Danielssons förslag fullt ut, för det innehöll konkreta åtgärder och reformer för bland annat rätts- och valsystem.
Anf. 37 HANS WALLMARK (M):
Fru talman och utrikesministern! Självfallet är det så att alla aktörer, som utrikesministern säger i sitt interpellationssvar, måste arbeta på ett konstruktivt sätt.
Fru talman! Jag vänder mig ändå emot att utrikesministern använder ungefär två tredjedelar av sitt inlägg till att kritisera eller försöka förklara varför oppositionsledaren Nika Melia sitter inspärrad. Hon gör detta i stället för att faktiskt angripa makten som har utövats under överinseende av oligarken Ivanishvili, som inte heller nämns i något av svaren.
Det tycker jag är problemet, för det vi ser har varit ett gradvis urartande och en gradvis urgröpning av demokratin i Georgien från något ganska hoppfullt och intressant. Precis som Kerstin Lundgren säger är Georgien ett viktigt land för EU och det östliga partnerskapet.
Fru talman! Varför bryr vi oss över huvud taget om detta? Georgien ligger ändå ganska långt bort. Jo, vi gör det därför att vi som svenskar ändå står upp för mänskliga rättigheter. Vi ogillar tanken på att oppositionsledare hamnar i fängelse, även om det kan förklaras med olika former av administrativa åtgärder och att man har tagit av sig en fotboja makten har satt på en. Vi ogillar tanken på det vi ser i vår omvärld av att demokratier urgröps av dem som har tagit makten och på olika sätt nekar oppositionen dess möjligheter att verka.
Utrikesministern har rätt på en punkt: Nika Melia och hans parti UNM står Moderaterna nära. Jag vill inte hävda att det är den primära anledningen till engagemanget och i någon mån vreden, utan det handlar om det principiella: Man gör inte så i en demokrati.
Det är detta som är så otroligt viktigt utifrån ett svenskt och ett europeiskt perspektiv. Det handlar om att få länder som Georgien, som inget hellre vill än att långsiktigt bli EU- och Natomedlemmar, att bli stabila partner och allierade. Då är det som nu sker steg för steg i fel riktning.
Precis som Kerstin Lundgren påpekade ska vi också se det som nu sker i Georgien som en del av det bredare tecknet, nämligen de slitningar som finns i fler länder i vårt närområde där Ryssland och Folkrepubliken Kina blandar sig i. Det är därför det också är centralt att ett land som Sverige inom gemenskaper som EU och OSSE försöker förhindra den här typen av manipulering och utnyttjande.
Därför tycker jag att det är fullt rimligt att parter ska komma samman. Men jag skulle nog ändå använda två tredjedelar av min talartid till att påpeka att makten i Tbilisi – de som sitter just nu på de 90 mandaten i det georgiska parlamentet och som ytterst styrs av oligarken Ivanishvili – har ett större ansvar för att försöka läka och hela.
Med det sagt önskar jag naturligtvis utrikesministern också i hennes egenskap av OSSE:s ordförande just nu välgång tillsammans med Christian Danielsson. Men om detta ska bli framgångsrikt gäller det att inte bara betona allas ansvar för konstruktivitet utan ytterst den nuvarande maktens och att den måste visa anständighet i Georgien. För Georgien behövs i den europeiska familjen.
Anf. 38 KERSTIN LUNDGREN (C):
Fru talman! Jag måste säga att jag blev lite förvånad när jag hörde utrikesministern beröra händelserna i Tbilisi sommaren 2019. Jag vet inte hur många månader, eller kanske år, jag har tillbringat i Georgien under den tid jag som rapportör har följt utvecklingen i Georgien. Jag har samtalat med civilsamhälle, medier och rättssystem men också med de olika politiska företrädarna.
Det som hände sommaren 2019 var ju någonting helt exceptionellt. I ett land som var ockuperat av Ryssland fick människor uppleva att talmansstolen i parlamentet intogs av den ryska dumans vice talman, Gavrilov. Människor gick man ur huse. Protesterna var jättestora; jag var där och såg det. Jag talade med dem som hade varit med hela nätterna för att så att säga försöka säkra vad som höll på att hända.
Det övervåld som användes tvingade fram kravet på det sittande styret att göra någonting. Georgian Dream sa då att man skulle förändra valsystemet. Det var ett löfte. Man sa att man skulle låta straffa dem som använde övervåld. Det var ett löfte. Människor såg vilka som blev fängslade; det var de som stod upp för sitt land mot vad som hände. Många av dem som använde övervåld fick inget straff. Valsystemet ändrades inte som utlovat.
Denna bild måste utrikesministern vara tydlig med, för annars går hon Ivanisjvilis ärenden.
Anf. 39 Utrikesminister ANN LINDE (S):
Fru talman! Ingen ska tvivla på att vi vet vad Ryssland har gjort när det gäller Georgien. Som internationell sekreterare i Socialdemokraterna besökte jag också flera gånger Georgien, framför allt tillsammans med mitt europeiska parti.
Naturligtvis är det så att det finns olika syn på vilken framtid som Georgien ska ha. Man lovade förändringar i valet, och ODIHR:s rapport säger att det också har förekommit förbättringar – bland annat har fler partier kommit in. Men med detta sagt finns det oerhört mycket mer för Georgiens regering att göra för att få till ytterligare reformer, för att demokratisera, för att få en vettig relation med oppositionen och för att respektera allas möjligheter att bedriva valkampanj och politisk verksamhet mellan valen. Det finns ingen som helst skillnad i syn på detta.
Det är dock väldigt viktigt att vi har ett större perspektiv när det gäller den demokratiska utvecklingen och ser de stabila demokratiska institutionerna i Georgien som viktiga för samhällets motståndskraft mot yttre hot.
Det är heller ingen som inte ser hur Georgien har drabbats av kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan. Georgien har hamnat i en oerhört problematisk situation. Därför försöker vi också, vill jag passa på att säga, att få ett samarbete mellan Georgien, Armenien och Azerbajdzjan, så att de inte ska skjutas åt sidan i uppgörelserna mellan Turkiet och Ryssland. Detta tror jag också är positivt för att få ett större tryck på reformering, som Georgien behöver.
Man ska också veta att Sverige är en av de största enskilda bilaterala biståndsgivarna till landet. Där är reformstödet för en demokratisk utveckling i Georgien en av de absoluta huvuduppgifterna, och vår ambassad i Tbilisi jobbar väldigt mycket med detta.
En annan sak som jag tror är viktig att säga är att vi tror att EU:s östliga partnerskap, där Georgien ingår, är en huvudfråga för att få ett mer demokratiskt, jämställt och välfungerande samhällsstyre i Georgien. Därför arbetar vi väldigt mycket med detta och hoppas också att det ska bli ett toppmöte där Georgien kan delta fullt ut.
Jag väljer ändå att vara mer positiv. Med det som Christian Danielsson gör och den energi som EU nu visar, både från rådet och från kommissionen, tror jag att det finns ljus i det mörker som för tillfället ligger över Georgien.
Anf. 40 HANS WALLMARK (M):
Fru talman och utrikesministern! Utöver det politiska och parlamentariska mörker som gradvis har sänkt sig över Georgien efter de händelser 2019 som redogjordes för finns det all anledning att påminna sig att ungefär en tredjedel av landets territorium i praktiken är satt under ockupation. Sydossetien och Abchazien, där det finns rysk trupp, kallar vi utbrytarrepubliker, men de är ju ingenting annat än av Ryssland kontrollerade områden.
Det är också därför, och i ljuset av allt detta, man måste se omvärldens, Sveriges och EU:s starka engagemang för Georgien. Jag tror att det är viktigt att den georgiska allmänheten nu inte får uppfattningen att EU och mycket vänligt sinnade länder som Sverige inte tar detta på allvar och att vi sviker dem. Det skulle göra att kraften mot Europaintegration, mot EU och mot Nato riskerar att smulas sönder därför att vi inte motsvarar de förväntningar som ställs på oss.
Därför har jag några uppmaningar till utrikesministern samt till Christian Danielsson, som förhandlar å EU:s vägnar, och till det svenska ordförandeskapet i OSSE.
Det finns villkor som måste uppfyllas. Man kan inte i en demokrati ha oppositionsledaren inspärrad på dubiösa grunder. Jag tror också att det är rimligt att man har en färdplan mot fria, öppna och demokratiska val där partier kan verka på rimliga villkor. När dessa två villkor är uppfyllda tror jag att det finns förutsättningar för Georgien att ta rätt väg i stället för den felaktiga väg som landet är inne på.
Det styrande partiet heter Georgisk dröm; det här är på väg mot en georgisk mardröm.
Anf. 41 Utrikesminister ANN LINDE (S):
Fru talman! Det gläder mig att Hans Wallmark tar upp Sydossetien och Abchazien, som jag själv har besökt flera gånger, senast bara för ett par månader sedan. Det är viktigt att framhålla i kammaren att vår linje är att Rysslands aggressiva agerande mot Georgien, som började 2008 och som har fortsatt, och den ryska militära närvaron i båda utbrytarregionerna strider mot folkrätten. Vår linje ligger fast. Detta utmanar den europeiska säkerhetsordningen.
Det finns stora brister när det gäller mänskliga rättigheter i utbrytarregionerna. Det är också helt oacceptabelt att den så kallade administrativa linjen, ABL, går rätt igenom trädgårdar, så att familjer på olika sidor inte kan träffa varandra. Jag träffade lärarinnan i den by vi besökte senast, för ett par månader sedan, som talade om hur det är att undervisa barn som har skolan på ena sidan taggtråden och mormor och morfar på andra sidan taggtråden. De har inte kunnat mötas sedan 2008. Det är ett vardagsliv som är förfärligt, och detta är någonting som vi måste försöka att lösa.
Det är av största vikt, fru talman, att den politiska polariseringen i Georgien minskar. Det var bra att man tog ett steg framåt för att förbättra valet, vilket ODIHR skrev i sin rapport, men det finns väldigt mycket kvar att göra. Det finns över 30 rekommendationer för att förbättra valet. Till nästa val hoppas jag verkligen att regeringen tar detta på allvar och för landet i en bättre riktning för befolkningens bästa intresse. Sverige kommer att vara en pålitlig partner.
