Gunnar Hökmark, om att nu måste ett finansierat försvarsbeslut komma på plats. Nu måste vår gemenskap inom EU och med Nato diskuteras på nytt. Nu måste vi se världen som den är och det ansvar som följer av det. Vi ser fram emot fortsatt intensiv debatt på Säkerhetsrådet.
Kinas framväxande ekonomiska makt leder inte bara till ökad politisk makt utan också till snabbt växande militär förmåga och krav på tillmötesgående. Rysslands minskande ekonomi ökar trycket på att med den militära förmågan ta plats och utöva makt. Och USA som gör sin relation med Europa osäker samtidigt som allt mer energi riktas mot Kina.
En alltmer hotfull värld. Så beskriver den danska försvarsministern tillsammans med Danmarks motsvarighet till ÖB i en gemensam intervju i Berlingske Tidende den omvärld som möter Danmark, och som även Sverige liksom alla andra länder i den demokratiska världen möter. Det är Kinas framväxande kraft att på en lång rad olika plan utöva makt mot andra, det är hoten i Mellanöstern och det är Rysslands växande militära förmåga som tillsammans med ett allt mer frånvarande USA som gör världen så hotfull.
Och så ser världen ut med hot som framförallt riktar sig mot demokratiska länder. Skälet till att det är demokratiska länder som är de mest utsatta är att de i sin tur utgör de främsta hoten mot de despoter som vill få styra i fred, berika sig själva och använda sig av den fria världens frihet för att ytterligare stärka sin makt. Det är inte så att ett hot tar över det andra, inte så att Kinas framväxande aggression avlöser Rysslands tydligt uttalade vilja att använda sig av sina militära resurser och utnyttja sitt våldskapital, ej heller så att extremismens hot mot världen minskar de konventionella hoten. Det är snarare så att bristen på en fungerande världsordning frigör fler hot av olika slag samtidigt.
Världen är inte längre delad mellan ett Öst och ett Väst där USA är den stora och dominanta garanten för fria länder i kraft av sin ekonomis dominerande styrka och överlägsna militära resurser. Det finns inte två balanserande krafter vars militära förmågor står emot varandra och som därmed kan neutralisera varandra. Tvärtom finns en lång rad olika hot som saknar motkraft och där det ena hotet riskerar att legitimera eller förvärra det andra.
Cyberkrigföring som bara rakt av förnekas. Desinformation och destabilisering. Industrispionage som sker i skuggornas värld och där företag drar sig för att beskriva det som sker eftersom det påverkar deras värde och förutsättningar. Korruption tillsammans med penningtvätt som skapar gigantiska resurser. Terrorism som binds samman med stater eller som förnekas av de stater som upplåter sitt territorium. Investeringar i strategiska teknologier tillsammans med teknikstölder. Dammsugning av forskning för att användas till militära ändamål.
I denna värld är det inte främst staters territorier som hotas utan deras suveränitet och egna beslutsförmåga. Men det handlar också om nya krav på territorier och gränser som under lång tid varit accepterade inom ramen för den fredsordning som byggts upp, i Europa liksom i Asien. Kinas framväxande ekonomiska makt leder inte bara till ökad politisk makt utan också till snabbt växande militär förmåga och krav på tillmötesgående. Rysslands minskande ekonomi ökar trycket på att med den militära förmågan ta plats och utöva makt. Och USA som gör sin relation med Europa osäker samtidigt som allt mer energi riktas mot Kina.
I pandemins spår ser vi konsekvenserna av en värld där den internationella rättsordningen och de globala institutionerna underminerats. När USA tar steg tillbaka tar andra steg framåt. Det gäller framförallt Kina men också varje stat som ser nya möjligheter växa fram när USA bara ser sig självt i tron att man därmed blir ”först”.
Det är en gråzon av hot som riktar sig mot oss. Och inte bara hot utan också aktiva åtgärder som vi kan beteckna som olika typer av krigföring. Desinformation som är psykologisk krigföring. Investeringar och energipolitik som ger en grund för ekonomisk krigföring och ekonomiska hot. Hot mot det fria ordet och den fria debattens kritik av diktaturen. Stölder av företags intellektuella rättigheter, patent eller marknadskunskap.
I den nya tiden är hoten många men de som hotas kan beskrivas som fler. Det är inte bara territorier och stater utan också företag och industrier. Stora ledande internationella företag eller nystartade high-tech företag är alla i fokus för dem som vill dominera världen. Företag kan angripas utan att stater upplevs hotade eller angripna, trots att det är exakt vad det handlar om.
Det är i denna tid som en ny försvarspolitik måste ta vid liksom en säkerhetspolitik som bygger på öppna ekonomiers och fria länders samverkan. Det handlar om att försvara ett fritt näringsliv mot dem som vill underminera och ta över marknader. Det handlar om att värna enskilda företag som utsätts för attacker. Det handlar om att värna vårt samhälles förmåga att stå emot kriser och hot. Och det handlar som alltid om att med militära medel kunna försvara Sverige mot de militära hot som vi i dag ser tydligare än på mycket länge.
Säkerhetsrådet är ett forum för debatt kring denna komplexa världsbild och de hot som där finns mot företag, näringsliv, sjukhus, kommuner och länder liksom demokratiska samhällssystem. Det kräver en förståelse för hur viktigt det europeiska samarbetet är i dess ekonomiska delar lika väl som dess säkerhetspolitiska, hur avgörande den fria handeln är för att binda samman den fria världen likaväl som att bidra till dess ekonomiska styrka och säkerhetspolitikens förmåga till gemensamt försvar mot de många hoten som möter varje demokrati.
Säkerhetsrådet har under lång tid haft privilegiet att stå under Claes Arvidssons ansvar med Viktor Lundquist som biträdande redaktör. Det har varit ett både utomordentligt redaktörskap och viktigt arbete för svensk säkerhetspolitisk debatt. Det har förändrat mycket av den säkerhetspolitiska debatten och vi tackar dem för storslaget arbete och redaktionell integritet.
Nu tar Olof Ehrenkrona över som tillförordnad redaktör. Vi har samma principer och samma förhoppningar om en debatt som bidrar till svensk försvarspolitik och säkerhetspolitik. Det behövs för vi lever i en hotfull värld. Nu måste ett finansierat försvarsbeslut komma på plats utan fördröjas eller urholkas av den ständiga ursäkten av naivitet. Nu måste vår gemenskap inom EU och med Nato diskuteras på nytt. Nu måste vi se världen som den är och det ansvar som följer av det. Vi ser fram emot fortsatt intensiv debatt på Säkerhetsrådet.
GUNNAR HÖKMARK är ordförande för tankesmedjan Frivärld som är värd för Säkerhetsrådet.
