Trots sparsam mediabevakning har krigets Syrien inte förskonats från corona. Sargad infrastruktur, medicinbrist och en ekonomisk kris gör att förutsättningarna för landet att klara virusutbrottet är dåliga.
Landets infrastruktur är svårt sargad efter nio år av krig. Här under Qabounoffensiven 2017. Foto: Wikimedia
Trots sparsam mediabevakning som dessutom överskuggats av covid-19-pandemin är inbördeskriget inte över i Syrien. Samtidigt tampas landet med ännu ett problem – viruset. Syrien har visserligen en ung befolkning som rent hälsomässigt klarar sjukdomen bättre. Fördelarna slutar dock där. På grund av kriget och den humanitära krisen som uppkommit i dess kölvatten, har landet dåliga förutsättningar att klara pandemin utan problem.
Kriget, som pågått i nio år, har skördat hundratusentals liv och tvingat miljontals på flykt. Infrastrukturen har tagit svår skada, inte minst vad gäller sjukvården. Mellan 2011 och 2018 genomfördes över 600 attacker mot landets vårdinrättningar, vilket har kostat hundratals liv bland vårdpersonal och patienter, och även förorsakat svåra materiella förluster.
Bombräder mot sjukhus är ofta en medveten strategi. Enbart specialsjukhuset Kafr Zita i staden Hama bombades fem gånger under 2017. De flesta sjukhusattacker år 2020 sker i nordvästra Syrien, bland de områdena som ännu inte befinner sig under Assadregimens kontroll. De fyra miljoner människor som bor där har svårt att få basal sjukvård som mediciner och vaccination.
Det första covid-19-fallet i Syrien registrerades den 22 mars. Samma dag stängde regeringen av all kollektivtrafik och privattransport inom och mellan provinser förbjöds. Samtidigt uppmanades myndigheter och privata etablissemang att bistå sina anställda med transportmedel. Landets gränser stängdes. Regeringen antog även en plan utarbetad av bland annat landets hälsoministerium som innebar upprättandet av ”karantän- och isoleringscentraler”, samt testlaboratorium i Damaskus, Latakia, och Aleppo i samarbete med WHO. Regeringen gav även privata handspritstillverkare möjligheten att under 15 dagars tid importera nödvändigt produktionsmaterial från utlandet. I april fattades beslut om att stänga landets skolor. Även affärer och marknader fick stänga och man inrättade även utegångsförbud nattetid.
I slutet av april började regeringen sakta lyfta på restriktionerna. Detta har underlättat arbetet för biståndsorganisationerna. Regeringen har känt sig pressad att öppna samhället för att inte tillfoga den redan sargade ekonomin ytterligare skador.
Det ekonomiska läget i landet är katastrofalt. Kriget har förorsakat svåra skador på landets industrier. För de miljoner som befinner sig på flykt är det svårt att hitta jobb och att satsa på en längre utbildning är knappast möjligt. I juni 2020 drabbades landet ytterligare när det syriska pundet rasade till den rekordlåga kursen 3000/1 gentemot dollarn jämfört med 47/1 före kriget. Det senaste raset är främst en effekt av grannlandet Libanons ekonomiska kris, där nya regleringar har reducerat dollarutbudet i Syrien, något som i sin tur fått dollarkursen att stiga kraftigt på den svarta marknaden.
Valutaraset har lett till kraftigt ökade priser på basvaror som mat och medicin. Enligt FN:s Världslivsmedelsprogram har priserna på mat i genomsnitt ökat med 111 procent sedan krigets början. Under april 2020 nådde matpriserna den högsta nivån sedan 2011.
Hittills har Syrien redovisat misstänkt låga officiella siffror när det kommer till covid-19-fall. Den 27 juli hade landet 650 registrerade fall, varav 38 döda. Misstankar finns att myndigheter försöker mörka antalet fall i landet och att sjukdomen till största delen härjar i hemmen. Visserligen är förutsättningarna att resa in och ut ur landet begränsade till följd av kriget, men situationen inne i landet är som gjord för att gynna smittspridningen. Masker är dyra – en mask kostar en månadslön för en genomsnittlig statlig anställd. Det är även svårt att hålla avstånd i fattiga och trångbodda områden där familjemedlemmar från olika generationer delar hushåll.
I takt med att samhället öppnas riskerar smittspridningen att öka. Syrien riskerar då att hamna i en ännu svårare situation när man vid sidan av kriget och den ekonomiska krisen med sina knappa resurser också tvingas att utkämpa en strid mot ett smittsamt virus. Syrien erhåller humanitär hjälp från FN, men det är inte sannolikt att hjälpen kommer att vara tillräcklig för att hindra covid-19 att förorsaka nya stora lidanden i det redan svårt krigsskadade landet.
Margareta Barabash
Tillförordnad biträdande redaktör
