Biden-administrationen har deklarerat att den globala kampen mot korruption och kleptokrati är av högsta prioritet. Frågan väntas utgöra en viktig del av den utrikespolitiska agendan – som nu ställs inför sin första stora prövning. Gripandet av Aleksej Navalnyj, som för en ihärdig kamp mot en korrupt rysk regim, kräver ett kraftigt svar från USA och Europa, skriver Frivärlds Jesper Lehto.
Joe Biden och Vladimir Putin vid ett statsbesök i Moskva 2011. Foto: David Lienemann/Official White House Photo.
Den senaste utvecklingen i Ryssland väcker både oro och hopp. Mordförsöket på Aleksej Navalnyj ifjol visade återigen hur den ryska regimen är beredd att ta till alla medel för att säkra sin makt. När den ryske oppositionspolitikern senare greps vid sin återkomst till Moskva, och numera riskerar ett långt fängelsestraff, förstärktes denna uppfattning ytterligare. De omfattande protesterna i Ryssland, till följd av gripandet, skickar däremot en tydlig signal till omvärlden att den demokratiska rörelsen i landet i allra högsta grad är levande.
Men Putin har slagit ned protester tidigare och är beredd att betala ett högt pris för att göra sig av med Navalnyj. Även om den ryske presidenten återkommande tonat ned Navalnyjs betydelse, genom att avfärda anklagelser med att han inte är ”viktig nog att förgifta”, eller kalla honom ”bloggaren” och ”Berlinpatienten” istället för att nämna honom vid namn, är agerandet ett tydligt tecken på växande oro i Kreml. Gripandet av Navalnyj har ett pris, och det vet Putin om. Västerländska ledare har redan varit skarpa i sina fördömanden och hotat med nya sanktioner, men frågan är hur långt man är beredd att gå.
På andra sidan Atlanten har en ny amerikansk president tillträtt. Med en uttalad ambition om att göra USA till en ledande kraft i världen igen är förväntningarna stora på den nya administrationen. En potentiell språngbräda för stärkt transatlantiskt samarbete är kampen mot korruption och kleptokrati – vilket är precis den kamp som Aleksej Navalnyj för i Ryssland. Joe Biden, och hans stab, har återkommande signalerat att detta är ett prioriterat område framöver. För Biden-administration är detta ett sätt att stärka demokratin, både på hemmaplan och i omvärlden. I Foreign Affairs förklarar Joe Biden hur kampen mot korruption är ett ”centralt nationellt säkerhetsintresse och ett demokratiskt ansvar”, och hur han avser att leda denna kamp tillsammans med andra demokratier. Budskapet har förstärkts av Bidens nationella säkerhetsrådgivare, Jake Sullivan. I en intervju med Politico beskriver han kampen mot ”korruption och kleptokrati” som ett av sina ”högsta mål” och hur han genom internationellt samarbete vill verka för ”att ställa auktoritära kapitalistiska system till svars” för att nå ”större transparens och deltagande i ett regelbaserat system”.
Auktoritära stater som den ryska, ledd av den kleptokratiska regimen i Kreml, använder sig återkommande av korruption och kryphål i finansmarknaden för att underminera demokratin och stärka sin egen ställning, både inrikes och utrikes. En rapport från amerikanska Hudson Institute visar hur auktoritära stater använder korruption som ett verktyg för att stärka sitt inflytande och skada sina motståndare, och hur detta möjliggörs av juridiska kryphål i demokratiska stater. Detta tar sig uttryck i systematisk penningtvätt och valpåverkan genom finansiering av partier och kandidater för att köpa lojalitet. En av författarna till rapporten, Nate Sibley, beskriver hur denna fråga är central för att motverka auktoritära stater: ”Den ryska oppositionen som jag har träffat har aldrig bett mig om hjälp med regimskifte. Vad de alltid ber om är att USA, EU och Storbritannien slutar tvätta pengar åt Putin-regimen”.
Gripandet av Aleksej Navalnyj sätter fokus på denna fråga. I över ett decennium har Navalnyj ägnat sitt liv åt att motverka korruptionen i Ryssland, något som ledde till mordförsöket på honom. När Navalnyj återvände och greps i Moskva häromveckan släppte hans team en två timmar lång Youtube-video, som avslöjar och lägger fram nya bevis på den omfattande korruption som äger rum runt president Vladimir Putin. Videon har blivit viral med över 100 miljoner visningar och är ytterligare en faktor som förklarar de omfattande protester som ägde rum under den gångna helgen. Navalnyjs kamp fortsätter, även bakom galler.
Ännu har varken USA eller EU svarat på gripandet med några skarpa åtgärder. Däremot bör detta ses som utmärkt tillfälle för ett gemensamt och kraftfullt transatlantiskt agerande. Det skulle vara en nystart på ett starkare samarbete över Atlanten. Nya gemensamma sanktioner som riktar sig mot personer i Putins innersta krets, som möjliggör det kleptokratiska styret, kan vara en början. Däremot slutar inte detta arbete med Navalnyj. Det ligger i västs intresse att framöver hitta gemensamma lösningar för att stärka den globala marknaden och hindra den auktoritära statskapitalismens korruption. Det skulle gynna både tillväxten och demokratin.
Aleksej Navalnyj har tagit kampen i Ryssland. Hans budskap har inspirerat den ryska befolkningen, som har gått ut på gatorna. Om Biden-administrationen vill vara trovärdig i sin strävan att vara en global ledare i kampen mot korruption och för demokrati bör man göra sitt yttersta för inte låta Aleksej Navalnyj bli ytterligare ett tystat offer för kleptokratin.
Jesper Lehto
Praktikant, Frivärld
Nedan finns Youtube-videon som har väckt stor uppmärksamhet. Aleksej Navalnyj lägger fram bevis som visar hur president Vladimir Putin, enligt en avancerad korruptionsplan, i hemlighet börjat bygga ett jättepalats vid Svarta Havet till en kostnad på över 11 miljarder kronor:
