Att bara utbilda fler värnpliktiga löser inte personalförsörjningen och inte heller höjer det vår förmåga till snabbt gripbara förband här och nu. Det vet både Försvarsmakten och politiken. Ändå väljer de en annan väg. Det skriver Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet, efter artikelserien ”Värnpliktens återkomst” på Säkerhetsrådet.
Försvarsmakten måste våga ställa krav på extra pengar och politiken måste vara lyhörd – annars kommer myndigheten inte lyckas med att leverera det som beställts, skriver Officersförbundets ordförande Lars Fresker. Foto: Rickard Törnhjelm/Försvarsmakten och Margareta Bloom Sandebäck.
VÄRNPLIKTENS ÅTERKOMST: Debatt.
Förra helgen var Pernilla Wahlgren programledare för den sista deltävlingen av årets upplaga av Melodifestivalen. Hennes största hit är ju ”Piccadilly Circus” som hon tävlade med 1985. Öppningsspåret på hennes debutalbum som kom senare samma år var dock den betydligt mer okända ”Våga vinn”. En låt Försvarsmakten skulle kunna låta sig inspireras av i sin fortsatta utveckling av personalförsörjningen.
I en intervju på Säkerhetsrådet berättar arméchefen Karl Engelbrektson om tillväxten i armén, som i princip ska dubblera antalet krigsförband, men det ska ske med bara en ”marginell ökning av officerare”.
”Prioritering är ett nyckelord”, menar han.
Jag håller med. Det kommer krävas mycket hårda prioriteringar, inte bara i armén utan i hela Försvarsmakten, för att lyckas med att leverera det politiken slagit fast i det nya totalförsvarsbeslutet. Med flera nya regementen och flottiljer. Med utbildning av upp mot 8 000 värnpliktiga per år. Satsningen är både historisk och välkommen, inte tu tal om det, men att bara utbilda fler värnpliktiga löser inte personalförsörjningen och inte heller höjer det vår förmåga till snabbt gripbara förband här och nu. För det krävs anställda gruppchefer, soldater och sjömän (GSS) och officerare. Med bra lön och bra villkor.
Det vet både Försvarsmakten och politiken. Ändå väljer de en annan väg – med ett minskat antal GSS och med en lönestruktur i myndigheten där det militära arbetsområdet ligger näst lägst i löneligan.
Inför totalförsvarsbeslutet drev Officersförbundet en kampanj om att Försvarsmakten skulle tillföras 325 miljoner kronor för att kunna lyfta lönerna för den militära personalen. Här kunde Försvarsmakten hängt på om de velat för att öka pressen på den politiska nivån, men det gjorde man inte. Inte i underlaget till försvarsbeslutet och inte heller i det nyligen inlämnade budgetunderlaget för 2022. Det är synd.
Försvarsmaktens egen medarbetarundersökning visar förvisso på ökad trivsel hos personalen och allt fler väljer att söka till officersutbildningarna. Med det verkar Försvarsmakten låta sig nöjas. Men det räcker inte. Inte när anställda GSS kommer att få sluta under nästa år för att de uppnått maxtiden för sin kontraktstid. Inte när en fjärdedel av officerskåren uppnår pensionsålder de kommande åren. Inte när sex av tio av våra medlemmar funderar på att sluta sin anställning. Inte när sju av tio anger lönen som viktigaste skälet att sluta (Officersförbundets medlemsundersökning 2020).
Försvarsmakten måste våga ställa krav på extra pengar till höjda löner för den militära personalen, de behöver driva frågan om att tillsvidareanställa GSS vars kontrakt löper ut och de måste låta organisationens behov styra måltalen för den militära personalen, annars kommer det aldrig att bli balans mellan uppgiften och den personella resursen. För de kraven måste politiken vara lyhörd. Annars kommer myndigheten inte lyckas med att leverera det som beställts.
Försvarsmakten måste rimligen luta sig framåt i personalförsörjningsfrågan och göra det som Pernilla Wahlgren sjöng om redan 1985:
”Våga vinn.”
”Satsa eller försvinn.”
”Ta chansen när den är din.”
Lars Fresker
Förbundsordförande Officersförbundet
Om artikelserien: För fyra år sedan återinfördes värnplikten. Beslutet klubbades med bakgrund i en negativ omvärldsutveckling och Försvarsmaktens skriande behov av soldater och officerare. Med det senaste försvarsbeslutet signaleras tydligt att försvaret ska fortsätta växa – och värnplikten spelar fortsatt en central roll. Tankesmedjan Frivärld kommer i en artikelserie att djupdyka i frågan om vad värnplikten inneburit för vår militära förmåga, personalförsörjningen och vad som återstår att göra för att stärka försvaret av Sverige.
Första delen: Arméchefen vill att värnpliktiga ska lösa skarpa uppgifter: “Plikten är helt avgörande”
Andra delen: Försvarets tillväxt är en svår balansgång: “Värnplikten löser inte alla problem”
Tredje delen: Så väljer de ut framtidens svenska försvar
Fjärde delen: Högkvarteret: “Vi kommer behöva skruva på värnplikten ytterligare”
Femte delen: Experterna om värnplikten och försvarets tillväxt: ”Kommer bli en dragkamp”
Säkerhetsrådet podcast: Katarina Tracz och Patrik Oksanen diskuterar värnpliktens återkomst med Christina Malm, generaldirektör på Plikt- och prövningsverket, och försvarsexperten Annika Nordgren Christensen.
