Rysslands (fortsatt) vacklande krigsekonomi

Den ryska krigsekonomin kollapsar inte – men den stagnerar. Fyra år in i fullskalekriget mot Ukraina har de tidigare tillväxtkällorna tömts, inflationen förblir hög och Kreml har för första gången slutat öka sina militära utgifter. Bakom valet att prioritera överlevnad framför seger döljer sig en allt mer pressande fråga: hur länge är det ryska folket och eliten beredda att bära ett krig utan vare sig seger eller slut i sikte?

I denna temperaturmätare av den ryska krigsekonomin ger Frivärlds senior fellow Anders Åslund en uppdaterad lägesbild fyra år in i kriget. Rapporten är en uppföljning av Åslunds tidigare analyser av den ryska ekonomins utveckling under krig och sanktioner. Bland huvudpunkterna:

Tre begränsningar styr Rysslands handlingsutrymme: finansiering, arbetskraft och teknologi. De finansiella sanktionerna är viktigast – Ryssland har varit utestängt från internationella kapitalmarknader sedan 2014 och kan inte upprätthålla ett budgetunderskott större än cirka 2 procent av BNP.
De militära utgifterna har nått sitt tak: Efter en ökning med 2,5 gånger mellan 2021 och 2025 fryser Kreml försvarsutgifterna 2026. Samtidigt höjs momsen från 20 till 22 procent – kriget presenteras inte längre som kostnadsfritt för ryska folket, utan ”seger” har ersatts av ”utmattning”.
Inflationsstatistiken framstår som mystisk: Officiellt har inflationen sjunkit till under 6 procent, men konsumenternas inflationsförväntningar har legat på drygt 13 procent i flera år – och oberoende inflationsmätningar är förbjudna. Är den verkliga inflationen 13 procent krymper ekonomin snarare än växer.
USA:s krig mot Iran blev en räddare i nöden: Just när oljesanktionerna börjat bita drev kriget upp de globala oljepriserna, och amerikanska sanktionslättnader kan ge Ryssland ett budgettillskott på nästan 100 miljarder dollar – tillräckligt för att rädda Putins regim från en budgetkris.

Rapporten avslutas med den avgörande frågan: en rysk kollaps blir, som 1917, i så fall inte ekonomisk utan politisk. Hur mycket lidande är ryssarna beredda att utstå innan de gör uppror?

Dr. Anders Åslund is a senior fellow at the Stockholm Free World Forum and an Adjunct Professor at Georgetown University. He is chairman of the international advisory council of CASE. He is a leading specialist on economic policy in Russia, Ukraine and Eastern Europe. He served as an economic advisor to the Russian government (1991-4) and the Ukrainian government (1994-7). He was a professor at the Stockholm School of Economics and the founding director of the Stockholm Institute of Transition Economics. He has worked at five Washington think tanks – the Atlantic Council, the Peterson Institute for International Economics, the Carnegie Endowment for International Peace, the Brookings Institution, and the Kennan Institute for Advanced Russian Studies. He earned his D.Phil. from Oxford University.

Dr. Åslund is the author of 16 books and the editor of another 16, including Russia’s Crony Capitalism: The Path from Market Economy to Kleptocracy (Yale University Press, 2019); How Capitalism Was Built: The Transformation of the Central and Eastern Europe, Russia, the Caucasus and Central Asia (Cambridge University Press, 2007, 2013), Ukraine: What Went Wrong and How to Fix It (Peterson Institute, 2015); How Russia Became a Market Economy (Brookings, 1995); Gorbachev’s Struggle for Economic Reform (Cornell University Press, 1989). He has also edited sixteen books. He has also published widely, including in Foreign Affairs, The New York Times, The Washington Post, Financial Times, and The Wall Street Journal.