Sveriges säkerhetspolitiska läge är mer utsatt än i mannaminne. Ryssland utgör det dimensionerande hotet under överskådlig tid, USA:s engagemang i Europa ifrågasätts och den internationella ordningen är i omvandling. Samtidigt visar historien att svenska vägval – från EU-medlemskapet till Nato – alltför ofta tvingats fram av akut nödvändighet snarare än analys i lugnt läge. Inför valet 2026 behöver Sverige en regering med klar kompassriktning: en sammanhållen strategi för säkerhet genom militär, ekonomisk och politisk styrka.
I denna agenda tecknar Frivärlds senior fellow Fredrik Johansson den säkerhetspolitiska bakgrunden – från Putins Münchental 2007 till Natomedlemskapet 2024 – och formulerar åtta punkter som nästa regering behöver leverera på. Rapporten består av två delar: en analys av utgångsläget och Sveriges vägval efter kalla krigets slut, samt ett konkret förslag till utrikespolitisk agenda för den kommande mandatperioden. Bland huvudpunkterna:
- Konsensus säger inget om riktning: Enigheten om Nato, EU och Ukraina är bra, men den säger inget om vad partierna vill med medlemskapen eller hur de ser på organisationernas framtid. Frågan 2026 är inte om utan hur – och hur snabbt.
- Natoansökan var navigation med dålig framförhållning: Bertelmans utredning föreslog redan 2014 att ett medlemskap borde utredas ”under någorlunda lugna villkor”, men regeringen avvisade den. Så sent som veckorna efter invasionen 2022 beskrevs en ansökan som ”destabiliserande”. Sverige skaffade sig villaförsäkring först när det redan brann i kvarteret.
- Tempoväxlingen efter 2022 måste hållas – och höjas: Natomedlemskap 2024, 170 miljarder extra till det militära försvaret 2025–2030, ett mål om 3,5 procent av BNP till 2030 och 128 miljarder i militärt stöd till Ukraina. Men trettio år av neddragning tar tid att hämta igen, och tidigare försvarsbesluts nivåer har gång på gång sprungits förbi av verkligheten.
- Säkerhet har många byggstenar: Konkurrenskraft är försvarskraft. Näringslivsklimat, energiförsörjning, frihandel och ett EU som fungerar bättre – inklusive en process för ett svenskt euroinförande – är säkerhetsfrågor i lika hög grad som försvarsanslagen.
Rapportens åtta punkter: fortsatt stöd till Ukraina, fortsatt upprustning av Sveriges försvar, ett svenskt engagemang i och för Nato, ett starkare och mer konkurrenskraftigt EU, ett fördjupat nordiskt samarbete, frihandel och strategiska samarbeten, en ekonomisk politik för säkerhet och motståndskraft samt fortsatt reformering av biståndspolitiken.