Bristen på halvledare kan få förödande konsekvenser

Det drar ihop sig till en perfekt storm i Asien där Taiwan befinner sig mitt i stormens öga. Konsekvenserna för den globala ekonomin är än så länge inte oöverskådliga men för vissa branscher kan det bli mycket besvärligt, skriver Freddy Jönsson Hanberg. 

USS Theodore Roosevelt har skickats till Sydkinesiska sjön. Foto: Wikimedia Common/U.S. Navys Robert R. McRill.

Den 11 februari hölls det första samtalet mellan Kinas president Xi Jinping och USA:s president Joseph Biden sedan tillträdet. Det var föga förvånande ett frostigt samtal och relationen mellan de båda länderna är sämre än på länge. I relationen med Kina följer Biden-administrationen i Trump-administrationens spår med anklagelser om cyberspionage och stöld av intellektuella rättigheter. Till detta kommer nu skärpta anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter och oenighet om Taiwans status.

Under förra året har The Economist, CSIS och US Homeland Security med flera tagit upp frågan om tvångsarbete i Xinjiang och hur det påverkar den globala klädindustrin. Det är uppenbart att det finns många aspekter på de omskrivna arbetslägren för Uigurer, bland annat beskriver Amy K Lehr (ledare för CSIS-projektet HRI) hur Xinjiang också har stor betydelse för förverkligandet av infrastrukturprojektet BRI. Än så länge har amerikansk kläd- och livsmedelsindustri varit ganska ensamma om att av detta skäl fördjupa sin kontroll av leveranskedjor från denna del av Kina. Amy Lehr anser att det är en allt för svår CSR-utmaning att bortse från och uppmanar därför företag i hela västvärlden att beakta det.

En annan svår utmaning är halvledarindustrin. Halvledare är en förutsättning för digitaliseringen och utgör den viktigaste komponentgruppen för elektroniska apparater av alla slag och möjliggör den exponentiella utveckling vi nu bevittnar inom en rad områden t.ex. fordonsindustri, medicinteknik, försvarsindustri, mobiltelefoni, datorer, rymdindustri och grön energiomställning. För den som nyss börjat intressera sig för ämnet är det viktigt att förstå att företaget Taiwan Semiconductor Manufacturing Co (TSMC) är världens största fabrik för halvledare med över 50 % av marknaden. Den andra stora underleverantören är Samsung i Sydkorea. Det finns många tillverkare av chips och andra produkter där halvledare ingår och några av dem har egna fabriker men världen är beroende av att produktionen i Taiwan hålls igång om inte påverkan på globalt BNP skall bli allt för påtaglig.

Under de senaste veckorna har bristen på halvledare blivit påtaglig för bland annat fordonsindustrin. Halvledartillverkarna har drabbats pandemin och handelskriget mellan USA och Kina och har prioriterat ICT-branscherna. Volkswagen meddelade förra månaden att bristen innebär att man under under första kvartalet kommer att tillverka 100 000 färre bilar på fabrikerna i Europa, Nordamerika och Kina. Detta på grund av att underleverantörerna Bosch och Continental inte får fram halvledarbaserade komponenter i tillräcklig omfattning. 

Nissan och Honda aviserade nyligen att även de måste reducera sin produktion, båda tillverkarna tvingas sänka sina ambitioner för helåret. Även den franska fordonskomponentleverantören Valeo har drabbats av bristerna. Renault, Daimler och GM har också drabbats och beskriver att de prioriterats ned till förmån för Apple och HP.

Detta slår särskilt hårt mot biltillverkarnas planer på att lansera elbilsmodeller eftersom halvledare finns i alla viktiga komponenter som till exempel batteriernas kraftreglering, förarstöd och informationssystem. 

Den kanske mest skrämmande utvecklingen är det geostrategiska spelet i och runt Taiwan. En konflikt mellan Kina och USA över Taiwan skulle få allvarliga säkerhetspolitiska och geoekonomiska konsekvenser, något som forskaren Philip Anstrén flaggade för redan i höstas. 

Den 23 och 24 januari i år genomförde PLA Air Force ett intrång i taiwanesisk luftförsvarszon när bombflygplan med kapacitet att bära kärnvapen anflög Taiwan. Taiwanesiskt luftvärn aktiverades och incidentberedskapen avvisade inkräktaren. USA har markerat mycket kraftigt mot agerandet och två hangarfartygsgrupper med USS Nimitz och USS Theodore Roosevelt genomför nu en övning i Sydkinesiska havet i syfte att säkerställa rörelsefrihet till havs, “freedom of navigation”.

Kan Europa göra något åt den här situationen? Är vi helt i händerna på USA eller tvingas vi spela med i Kinas maktspel?

Det är beklämmande att Europa inte kan upprätthålla kompetensen och konkurrera med de asiatiska aktörerna. Än så länge råder en viss balans mellan substrattillverkningen med tyngdpunkt i Asien och chipdesignkompetens högre upp i värdekedjan i USA och Europa, men det är sannolikt bara en tidsfråga innan Kina är ikapp. Även inom sällsynta jordartsmetaller, kritiska för elbilar och energilagring, har Kina en dominerande ställning och dessa två trender förstärker varandra.

Sverige har möjlighet driva på en utveckling som är gynnsam för Europa och Norden inom ramen för EU:s industripolicy. Kanske är det hög tid för ett ”Apollo-program” där triple helix, en innovationsmodell med samverkan mellan näringsliv, universitet och staten, kommer till sin fulla rätt. Det skulle kunna ske till exempel inom ramen för Strategic Forum for Important Projects of Common European Interest, IPCEI.

En sak är säker: geostrategiska risker fortsätter att öka i betydelse för näringslivet och svenska och nordiska företag gör klokt i att sätta sig in i hur det påverkar deras affärer.

Freddy Jönsson Hanberg

Strategisk rådgivare på MW Group och grundare av Totalförsvarsstiftelsen