Christina Malm, om att personalförsörjningen visserligen inte är den största posten i budgeten, men den är av avgörande betydelse för försvaret av Sverige. Men då Sveriges försvar diskuteras ligger inte fokus på personalförsörjningen utan på att ”krig är en materialsport”.
Det råder inte någon tvekan om att pliktens återkomst var nödd och tvungen för att säkra personalförsörjningen till det militära försvaret, men då Sveriges försvar diskuteras ligger inte fokus på personalförsörjningen utan på som Wiseman skrev på Twitter att ”krig är en materialsport”. Diskussionerna som förs rör naturligtvis de stora summorna i försvarsbudgeten.
Personalförsörjningen är inte den största posten i budgeten, men av avgörande betydelse för försvaret av Sverige och förtjänar vår största respekt och fokus alla dagar på året.
Det känns som mycket länge sedan alla män gjorde lumpen och lumparhistorierna handlade om hur unga killar genom den fick sin första ordentliga livslektion. När världen trodde att vi levde i en tid av evig fred minskade antalet män som gjorde värnplikten ända tills riksdagens beslut år 2010 att låta plikten vila. Samtidigt beslutades att om den i framtiden skulle återaktiveras, skulle den vara könsneutral. Beslut togs i mars 2017 att återaktivera värnplikten, men relativt få är förunnade att få genomföra den.
Få länder har en myndighet som ansvarar för mönstring och prövning så som den är organiserat i Sverige. När vi årligen träffar våra nordiska grannländer är deras motsvarighet ofta en del av landets försvarsmakt. Sedan 1968 har Sverige en expertmyndighet som väljer ut de som är bäst lämpade att genomföra grundutbildning med värnplikt. Förutom mönstring har vi sedan många år också det stora förtroendet att arbeta med ett antal andra myndigheter där vi prövar till yrken med särskilda krav, till exempel prövande till polisutbildningen. Idag är Försvarsmakten och Polismyndigheten våra två största samarbetspartner i antalet prövningar per år.
Vikten av folkförankring kring värnplikten försvann mer eller mindre när plikten lades vilande och i stället ersattes av ett system som byggde enbart på frivillighet – för övrigt ett beslut med endast tre rösters övervikt i riksdagen. Det visade sig att plikten hade fyllt en viktig funktion i att placera försvaret i det svenska samhället. Den naturliga folkförankringen försvann. Ett annat problem var också att för få frivilligt sökte till Försvarsmaktens utbildningar, vilket under många år skapade ett underskott av soldater och sjömän och även en brist på underlag till officersutbildningen.
Diskussionerna kring att återaktivera plikten blev från år 2012 återigen en het politiskt fråga. Mot bakgrund av att Försvarsmaktens utbildningsplatser inte kunde fyllas genom enbart frivilligt sökande beslutade regeringen därför i mars 2017 att återaktiverade värnplikten. Annika Nordgren Christensen var regeringens utredare. I antologin ”Sveriges försvarspolitik” skriver hon om resultatet av återaktiveringen att ”de senaste årens lärdomar var dyrköpta men får inte vara förgäves” Hon menar att många hade alltför höga förhoppningar om systemet med kombinerad frivillighet och plikt:
”ibland kan man få intrycket att personalförsörjningsproblemet är löst i och med återaktiveringen av plikten”.
Beslutet att återaktivera värnplikten har haft stor påverkan på Rekryteringsmyndighetens verksamhet. Med en extremt ”sportig tidsplan” från beslutet i mars 2017 började vi mönstra redan i oktober samma år. Därefter har vi på mycket kort tid expanderat både personalmässigt men också i antalet genomförda prövningar. I Försvarsmaktens perspektivstudie visualiseras att det från år 2025 bör finnas en grundutbildningsvolym på 10 000 individer per år, en kraftig expansion som självklart också påverkar Rekryteringsmyndighetens verksamhet. Det finns en stark politisk vilja att öka antalet värnpliktiga vilket också syns i försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” där det föreslås att 8 000 individer ska grundutbildas med värnplikt senast år 2024.
För att komma upp i dessa volymer innebär det i praktiken att många fler behöver mönstra hos Rekryteringsmyndigheten. Vi behöver bygga upp en verksamhet som har kapacitet att genomföra dubbelt så många prövningar jämfört med idag. Försvarsberedningen poängterar också vår centrala roll i utökade grundutbildningsvolymer och därmed en utökad krigsorganisation:
”För att kunna mönstra och ta ut totalförsvarspliktiga till värnplikt behöver Rekryteringsmyndigheten besitta en rad kompetenser, varav flera är svårrekryterade. Det är därför viktigt att Rekryteringsmyndighetens ges god framförhållning inför en utökning av verksamheten samt att myndigheten ges långsiktiga förutsättningar att genomföra sina uppgifter.”
I augusti i år når vi enligt beräkningar vår maximala kapacitet med dagens två prövningsenheter. För att klara dubbel kapacitet behöver vi etablera ytterligare en fast prövningsenhet i landet. Den demografiska bild vi utgått ifrån baseras på en analys som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gjorde på uppdrag av oss hösten 2016. Den visar att 90 procent av Sveriges ungdomar bor söder om Gävle. I rapporten finns även beskrivet hur transportvägarna för de mönstrande kan minimeras i tid beroende på placering av prövningskontoren. Resultatet blev att våra två existerande kontor idag finns i Malmö och i Stockholm. Vi har i vårt budgetunderlag, med samma argumentation, presenterat att ett tredje kontor bör ligga i Göteborg för att möjliggöra kortast restid för de mönstrande och prövande.
Ett beslut om ett tredje prövningskontor behövde komma tidigt i år för att vi ska nå målet i enlighet med försvarsberedningens förslag. Det baseras på beräkningen att det tar två år att få en fullt fungerade prövningsenhet i drift. I årets regleringsbrev står att Rekryteringsmyndigheten ska ”påbörja planering för att möjliggöra hantering av både ett ökat antal värnpliktiga såväl som ökat antal polisaspiranter”.
Även Rekryteringsmyndigheten har påverkats av pandemin Covid-19. Myndigheten lyder under hälso- och sjukvårdslagen vilket innebär att de mönstrande och prövande i lagens mening är ”patienter”. Det var därför viktigt att utgå från vår chefsläkares bedömning av hur vi kunde bedriva prövningsverksamhet på ett, för de prövande och personalen, säkert sätt under rådande pandemi. Prövningsverksamheten stängdes under en månad för att förbereda lokaler och utbilda personal. Därefter har vi, beroende på hur smittspridningen sett ut i landet, öppnat upp län för län och idag prövar vi personer från 14 av 21 län och gör kontinuerligt nya bedömningar.
I lagen har Rekryteringsmyndigheten ett särskilt informationsuppdrag – att varje år informera Sveriges cirka 100 000 årskullspliktiga ungdomar om deras skyldigheter och möjligheter kring totalförsvarsplikten: om skyldigheten att fylla i mönstringsunderlaget, om skyldigheten att mönstra om de kallas och om skyldighet att fullgöra grundutbildning med värnplikt om de klarar mönstringen. Med stor sannolikhet är Rekryteringsmyndigheten också den myndigheten i landet som ungdomarna först kommer i kontakt med. Med andra ord är vi nålsögat man som ungdom måste passera innan den första kontakten med Försvarsmakten. Det mötet måste bli bra. För fjärde året i rad genomför vi därför en riktad informationskampanj till landets 18-åringar och personer i deras närhet, där vi berättar om plikten och vilka skyldigheter och möjligheter den innebär.
Då försvarspolitik inte är en del av läroplanen är, enligt våra årliga undersökningar, kunskapen relativt låg om totalförsvarsplikt och vilka skyldigheter och rättigheter man har i Sverige. Vår informationskampanj blir därför extra viktig.
Denna vecka skickar vi ut ett nytt informationsmaterial, ”Mönstringshandboken”, till cirka 15 000 av de totalförsvarspliktiga ungdomar födda 2002 som blivit utvalda att mönstra. Boken ger fördjupad information om vad de kan förvänta sig vid mönstringen, och vi har också intervjuat några som tidigare genomfört värnplikt om hur de upplevde den första dagen och bett dem ge tips och råd kring vad man bör tänka på. Vi tar vårt informationsuppdrag på största allvar och ser i undersökningar att vi lyckas bra.
Framförhållning och långsiktighet är två viktiga ingredienser för försvaret och det samma gäller för att lyckas med personalförsörjningen. Med ett växande försvar och en Polismyndighet som vill utbilda allt fler står Rekryteringsmyndigheten i centrum av en samhällsreform där alltfler börjar förstå betydelsen av vår unika verksamhet. Vårt arbete är avgörande för att flera myndigheter ska kunna lösa sina uppdrag. Vi ligger först i kedjan när antalet värnpliktiga ska öka, och ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Låt därför inte den lilla tuvan stjälpa det stora lasset.
CHRISTINA MALM är generaldirektör för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.*
*Det här är ett inlägg av informativ karaktär om en myndighet där olika yrkesgrupper samverkar för att välja ut de bäst lämpade till att försvara Sveriges inre och yttre säkerhet.