Jurij Dmitriev döms till 3,5 års straffläger

Den långa processen mot forskaren och människorättsaktivisten Jurij Dmitriev är nu avslutad. Han dömdes till tre och ett halvt år i straffläger. Men affären är knappast slutet på regimens kraftmätningar.

Jurij Dmitriev. Foto: Victoria Ivleva/International Memorial

Den ryskkarelske forskaren och människorättsaktivisten Jurij Dmitriev dömdes på onsdagen den 22 juli till tre och ett halvt års straffläger för pedofili och sexuell kränkning av sin 13-åriga adoptivdotter.

Domen mottogs med viss lättnad eftersom åklagaren krävt 15 års straff för historikern och lokala ordföranden för medborgarrättsorganisationen Memorial i Karelen.

Lättnaden gäller främst att han nu, senast i november, kan bli frigiven efter den långa arresten som tärt hårt på hans vacklande hälsa. Han är svårt avmagrad och svag fysiskt, men har i förhör argumenterat för att han tänker fortsätta med det hårda arbetet att gräva fram de gömda massgravarna.

Straffet innebär dock att han fälls för att sexuellt ha kränkt sin adoptivdotter. Det är något som han själv och hans anhöriga förnekat, med starkt stöd av medicinsk expertis, ryska och internationella forskare, människorättsorganisationer som Amnesty, Internationella Pen.

Målet i Petrozavodsk tingsrätt har inte tillåtit åhörare på grund av målsägarens låga ålder. Men åtskilliga anhängare hade på onsdagen slutit upp för att visa solidaritet. De hölls dock barskt på behörigt avstånd av poliser. 

Till Dmitrievs anhängare hör en stor skara forskare och studenter som arbetat med honom för att avslöja människoöden dolda sedan 1930-talet i stora massgravar, huvudsakligen i Sandarmoh och Krasny Bor.

Genom sin historiska insats under snart 30 år har han avslöjat och kartlagt 10 000-tals människors öden under Stalintiden på 1930-talet.

De starka krafter, främst i den akademiska världen, som opponerar mot Dmitrievs insatser vill ha en positivare historieskrivning av sovjetväldet och främst diktatorn Stalin.

I Karelska republikens huvudstad Petrozavodsk står heroiska statyer av Lenin och den finskryske stalinisten Otto W. Kuusinen orubbade på framträdande hedersplatser.

De flesta som grävts ned av hemliga polisen KGB är utländska arbetare som emigrerat från det fattiga Europa och USA för att bygga upp socialismen. I gruppen ingår de åtskilliga hundratals s.k. kirunasvenskar från i regel Norrbotten som vallfärdade dit under depressionen.

Onsdagens dom torde knappast sätta punkt för Dmitriev-affären eller andra kraftmätningar från ryska staten sida mot oppositionella krafter.

Nya försök är säkert att vänta som ifrågasätter Dmitrievs avslöjanden om massavrättningarna i Karelen. Inte heller kan man vänta sig vapenvila från de professorer vid universitetet i Petrozavodsk som stått för en del av ammunitionen mot Dmitriev. De har med statliga medel gjort egna utgrävningar av gravfälten för att bevisa att de döljer ryssar som finska armén sköt under andra världskriget.

Kaa Eneberg

Författare och journalist

Not: Kaa Eneberg nämner kirunasvenskarna bland stalinismens offer. Det är en fascinerande och tragisk historia som hon har skrivit om i två prisbelönta böcker. Den första heter ”Tvingade till tystnad” och finns att köpa här. Den andra heter ”Förnekelsens barn” och finns här.