Viktor Lundquist, om att MSB anser att återuppbyggnaden av totalförsvaret kostar mer än vad Försvarsberedningen vill satsa.
Adekvat totalförsvar syftar bland annat till att garantera livsmedelsförsörjning.
Vid kris, krigsfara eller konflikt behövs ett välfungerande totalförsvar, det vill säga både militär och civil beredskap och förmåga. Civilt försvar åsyftar hela samhällets motståndskraft, och behövs bland annat för att garantera medborgarnas mest basala behov såsom el, vatten, mat och transporter.
Återetableringen av den svenska totalförsvarsförmågan omfattar en bred palett av aktörer, däribland ett femtiotal myndigheter men också kommuner och regioner.
Centralt i detta arbete är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som tillsammans med Försvarsmakten var först med att få i uppdrag att ta fram en plan för hur totalförsvaret ska återuppbyggas. Bakgrunden är förstås Sveriges allt mer osäkra och instabila säkerhetsläge.
Ekonomin, det vill säga hur mycket pengar som satsas, är en avgörande faktor för om återuppbyggnaden av totalförsvaret ska lyckas. Och kring detta råder det nu oenighet mellan MSB via generaldirektör Dan Eliasson å ena sidan, och Försvarsberedningen å andra sidan.
I ett inlägg i DN Debatt 2/3 skriver Eliasson att MSB:s beräkning av kostnaden för ett nytt totalförsvar kraftigt överstiger den uppskattning om 4,2 miljarder kronor 2021–2025 som Försvarsberedningen gjorde i rapporten Motståndskraft från december 2017.
MSB:s kalkyl bygger på en skrivelse till regeringen om vad man anser vara strategiskt viktiga åtgärder under perioden 2021–2025. Exempel på konkreta åtgärder är en bred satsning på cybersäkerhet bl a. i form av ett kraftsamlande cybersäkerhetscentrum, ett nytt system för totalförsvarsviktiga företag, nya samarbetsformer för att tillsammans med näringslivet utveckla försörjningsberedskap samt nybyggnad och modernisering av ledningsplatser.
Den årliga kostnaden för de utvecklingsbehov som MSB redovisar uppgår till ca 900 miljoner kronor 2025 – och då är ändå centrala och omfattande investeringsbehov såsom försörjningsberedskap, aktivering av civilplikt och befolkningsskydd ännu inte utredda.
Debatten fortsätter således inför höstens inriktningsproposition för 2021–2025. MSB:s begäran innebär att de försvarspolitiker som redan är oense om anslaget till det militära försvaret nu har fått ytterligare en variabel att väga in i en redan svårlöst ekvation.
VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet.
