Sverige får inte hamna på efterkälken när EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete intensifieras. Det är nu helt avgörande att regeringen är förberedd och redo att tydliggöra Sveriges prioriteringar och positioner när EU utvecklar en gemensam strategisk kompass, skriver Pål Jonson, Jessika Roswall och Hans Wallmark, Moderaterna.
Det säkerhets- och försvarspolitiska arbetet i EU intensifieras. Den så kallade Strategiska kompassen som nyligen tagits fram syftar att gemensamt definiera hot och risker samt att därefter formulera europeiska mål och ambitioner. Rätt använt kan detta analysverktyg vara av stor betydelse för en välfungerande respons i händelse av en kris eller konflikt i EU:s närområde.
I grunden handlar arbetet som nu är inlett om att tydliggöra åtaganden och förmågor. Det är viktigt såväl för EU:s samarbete med Nato som en signal gentemot geopolitiska motståndare.
Som ett första steg i arbetet med den Strategiska kompassen har EU:s utrikestjänst med understöd av medlemsländerna underrättelse- och säkerhetstjänster tagit fram en hotbildsanalys. I andra steget kommer medlemsländerna att diskutera de åtgärder som krävs för att möta de hot och risker som Europa står inför. Det kräver att Sveriges regering är väl förberedd och redo att tydliggöra sina politiska prioriteringar. Sverige har inte råd att hamna på efterkälken i denna process – en betydande risk om inte regeringen ökar sitt EU-engagemang i säkerhets- och försvarspolitiken. Om samma passivitet uppvisas i denna som i andra EU-frågor är risken betydande att inte Sveriges säkerhetsintressen tas i beaktande.
I arbetet med den Strategiska kompassen måste Sverige därför spela en aktiv roll och tillsammans i den nordisk-baltiska kretsen tydliggöra våra bedömningar av hotbilden och inom vilka områden EU brister i förmåga. Det är ett viktigt steg innan fokus riktas mot tekniska och institutionella frågor.
Andra medlemsstater har redan i olika utsträckning klargjort prioriteringar. Förslag om att införa ett europeiskt säkerhetsråd, en högre grad av synkronisering av försvarsplaneringen och ett ökat fokus vad gäller operationaliseringen av artikel 42.7 (EU:s solidaritetsklausul) är några idéer som redan förekommer i debatten. Sverige måste ta väsentligt större plats och driva tydliga prioriteringar inom dessa viktiga områden. Det svenska förhållningssättet i diskussionen om artikel 42.7 är av särskild betydelse för oss så länge vi står utanför Nato.
Efter Rysslands angrepp på Ukraina 2014 har Nato:s roll för Europas säkerhet blivit ännu viktigare. Det är den främsta garanten för fred och säkerhet i Östersjöregionen. En svensk prioritering bör vara att EU:s utveckling av den Strategiska kompassen sker i nära samordning med Nato och att en tydlig rollfördelning uppnås, inte minst i arbetet med en funktionell såväl som geografisk prioritering av hoten. Det transatlantiska perspektivet måste utgöra en viktig grund. I frågan om militär mobilitet har EU tydligt visat att man kan göra skillnad i helt centrala försvarsfrågor, i nära samarbete med Nato.
EU ska vara en stark kraft i den internationella politiken. Det är samtidigt en grannlaga uppgift att uppnå europeisk konsensus; strategiska kulturer skiljer sig åt och betydande olikheter existerar när det kommer till medlemsstaters prioriteringar. Det bör skapas möjligheter att fatta beslut med kvalificerad majoritet inom EU:s utrikespolitik.
Samtidigt befinner vi oss i en tid av snabba geopolitiska skiften och en teknologisk utveckling som påverkar våra europeiska samhällen och vår säkerhet i grunden. Sverige och EU står inför komplexa utmaningar såväl som nya hot. Behovet av att bidra till stabilitet – inte minst i Europas egna närområden – har sällan varit så angeläget som nu.
Utöver ökade nationella försvarssatsningar, intensifierade internationella försvarssamarbete och ett Natomedlemskap måste Sverige nu utgöra en aktiv kraft när ambitionsnivån höjs i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
Pål Jonson
Försvarspolitisk talesperson, Moderaterna
Jessika Roswall
EU-politisk talesperson, Moderaterna
Hans Wallmark
Utrikespolitisk talesperson, Moderaterna
