Rysslands aggressiva politik mot både det egna folket och andra stater innebär stora risker för Sverige under 2021, skriver riksdagsledamöterna Björn Söder (SD) och Roger Richthoff (SD) inför den utrikespolitiska deklarationen på onsdag. De efterlyser både starkare stöd till oppositionen i Belarus och Ryssland samt sanktioner mot enskilda regeringstjänstemän i dessa länder.
Putin och Lukasjenko är två ledare som driver utvecklingen i sina länder åt fel håll. Foto: Wikimedia Commons.
Utvecklingen i Ryssland går tydligt åt fel håll med en tilltagande repression som senast manifesterats genom att oppositionens landsomfattande protester slagits ned. Det är motsvarande utveckling som tidigare i Belarus då också omfattande protester möttes med brutal repression. Under 2021 finns det stora risker för Sverige kopplade till utvecklingen i Ryssland och Belarus. Det handlar inte bara om regimer som förtrycker sin egen befolkning utan Ryssland, som befinner sig i en union med Belarus, har under de senaste åren bedrivit en aggressiv utrikespolitik som militärt främst manifesterat sig i Ukraina, Georgien och Syrien.
Den aggressiva politiken som Ryssland bedriver dels mot sin egen befolkning och dels mot andra stater riskerar att trappas upp under 2021. Under året kommer dels den politiska makten att prövas när landet går till parlamentsval i september och dels gentemot väst när landet under samma månad tillsammans med Belarus kommer att genomföra den återkommande strategiska övningen Zapad 2021. Repressionen inrikes riskerar att trappas upp när den ryska regimen behöver säkra inte bara att rätt personer blir valda i parlamentsvalet, utan också att tillräckligt högt valdeltagande uppnås för att säkra valets legitimitet. Tidigare har val i Ryssland lett till protester när omfattande valfusk blivit känt och det är sannolikt att årets val också kommer leda till omfattande protester.
I september månad kommer också den ryska strategiska övningen Zapad att genomföras i västra Ryssland och troligen även i Belarus. Övningen befaras omfatta 10 000-tals deltagare och bedrivas över stora områden. Övningen ingår som en återkommande strategisk övningsserie och genomfördes redan under det kalla kriget. 1981 användes övningen för att öka trycket mot den polska oppositionen och var då en tydlig signal till Polen att om landet inte kunde stävja sina oppositionella så skulle Sovjetunionen kunna ingripa militärt. Risken finns att övningen detta år kommer att användas på motsvarande sätt fast denna gången mot oppositionen i Belarus. Dessutom finns det en ny global maktspelare i form av Kina som kan tänkas delta i övningen. Kina har tidigare deltagit i Rysslands större strategiska övningar och landet har haft örlogsfartyg i Östersjön. Ett deltagande med kinesiska styrkor som övar tillsammans med ryska motsvarigheter är en ny komponent som påverkar Sveriges säkerhet.
Inför denna utveckling i Sveriges närområde behövs en tydlig utrikes- och säkerhetspolitik som understödjer oppositionen i Belarus och Ryssland samtidigt som vi stärker den egna försvarsförmågan. Det är också viktigt att vi följer händelseutvecklingen på andra sidan Östersjön och är beredda att snabbt vidta åtgärder beroende på hur situationen utvecklas. Sverigedemokraterna har längre än något annat parti drivit på för ett starkt svenskt försvar och vi kommer noggrant följa den ryska övningen och eventuellt kinesiskt deltagande för att se vad det får för konsekvenser för vår egen säkerhetspolitik. Vi kommer också driva på för en utrikespolitik där oppositionen i Ryssland stöds och där rysk aggressiv politik motverkas där så är möjligt. I denna politik ingår att Sverige inför en så kallad Natooption där vi tydligt deklarerar för Ryssland att vi har ett nationellt självbestämmande och är beredda att ta de beslut som den säkerhetspolitiska situationen kräver.
Vi driver också sedan en tid tillbaka på för att införa en nationell lagstiftning i Sverige som möjliggör riktade sanktioner mot enskilda tjänstemän i Ryssland och Belarus, för att utkräva ansvar från de individer som upprätthåller repressionen i dessa länder.
Sverigedemokraterna driver också på för att regeringen ska agera och sätta press på Tyskland för att stoppa gasledningen till Ryssland. Det så kallade Nord Stream 2-projektet gör Europa mer beroende av rysk gas samtidigt som vi ser att repressionen i och aggressiviteten från Ryssland fortsätter.
Tyvärr väljer regeringen att på flera områden inte uppmärksamma den oroande utvecklingen som pågår i vårt närområde och tyvärr har regeringen hittills inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att fullt ut stödja oppositionen i Ryssland och Belarus samt för att stärka den svenska säkerheten.
Vi menar att det är hög tid att agera med en bred palett av åtgärder, och inte utesluta några förslag som stärker svensk säkerhet och som stödjer oppositionen i Ryssland och Belarus. I stället för att motsätta sig sådana förslag behöver vi i ljuset av den oroande utvecklingen fundera på fler åtgärder i syfte att stärka säkerheten och demokratin i vårt närområde. Nu är inte tiden för att vidta färre åtgärder, utan för att vidta fler.
Björn Söder (SD)
Ledamot i utrikesutskottet
Roger Richthoff (SD)
Ledamot i försvarsutskottet
