Företag och universitet är i en omorienteringsfas när det gäller Kina

Kinas och Sveriges officiella relation har blivit allt mer ansträngd de senaste åren. Förläggaren Gui Minhais öde, den nyligen avgångne ambassadören Gui Congyous utfall mot svenska medier och Post- och telestyrelsens stopp för Huawei i 5G-utbyggnaden har bidragit till växande spänningar länderna emellan. Konsekvenserna av detta för svenska företag och universitet och hur dessa ser på utvecklingen fördjupas i en rapport av Anna Rennéus Guthrie. 

Svenska företag och lärosäten har alltjämt ett omfattande utbyte med Kina, samtidigt som de också påverkas av ökande politiska motsättningar. Ett exempel på detta är den bojkott som klädföretaget H&M utsattes för i början av 2021.

I den här rapporten har företrädare från ett mindre urval svenska företag och lärosäten intervjuats för att ge sin syn på sina förhållanden till Kina, och i vilken utsträckning de påverkas av den politiska situationen.

 

(Ovan kan du lyssna på ett samtal i podden Säkerhetsrådet om rapporten).

Det som framkommer i intervjuerna är att flera företag och lärosäten befinner sig i en omorienteringsfas vad gäller sitt utbyte med Kina, och att några har börjat ta steg för att bättre skydda sin verksamhet och sina medarbetare i relation till kinesiska intressen.

Samtidigt tror många att deras eget engagemang i Kina inte kommer att minska, dels till följd av den kinesiska marknadens storlek och dels på grund av att de sakkunskaper som finns där i flera fall är unika.

Läs rapporten här: 

Rapportförfattaren Anna Rennéus Guthrie är journalist, skribent och redaktör på Tidningen Näringslivet. Hon har en fil. kand. i litteraturvetenskap från Stockholms universitet, har läst religionsvetenskap och historia vid University of Edinburgh och har studerat en masterutbildning i internationell journalistik vid Södertörns högskola.

Redaktionen