Den amerikanska presidenten Donald Trump fortsätter att hota med tullar mot EU. Det centrala avtalet som slöts med EU förra året satte ett tak på 15 % på de flesta varor. Den 1 maj 2026 meddelade Trump att han höjer tullarna på bilar och lastbilar från EU till 25 %, med motiveringen att unionen inte levt upp till handelsavtalet. Den 8 maj 2026 satte han en ny deadline – 4 juli 2026 – för EU att ratificera avtalet, annars hotar ”betydligt högre” tullar. Dessutom har han hotat med särskilda tullar mot europeiska allierade kopplat till tvisten om Grönland.
Samtidigt har två stora juridiska bakslag träffat Trumps tullpolitik. För det första slog U.S. Court of International Trade (CIT) redan i maj 2025 fast att presidenten inte har befogenhet att använda International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) för att införa tullar – vilken administrationen lutat sig på. Domen fastställdes av Federal Circuit i augusti 2025. För det andra avgjorde Högsta domstolen den 20 februari 2026 i målet Learning Resources, Inc. v. Trump med röstsiffrorna 6–3 att IEEPA inte ger presidenten rätt att införa tullar. Domen ogiltigförklarade alla tullar som införts med stöd av IEEPA – uppskattningsvis 175–179 miljarder dollar i redan inbetalda tullar – och en återbetalningsportal har öppnats.
Som svar lutar sig Vita huset nu istället mot Section 122 i Trade Act of 1974, som tillåter presidenten att införa tullar i 150 dagar vid stora betalningsbalansunderskott, och införde en bred 10 procent-tull globalt. Men nyligen (maj 2026) slog en treenig panel vid CIT fast att även dessa generella 10 procent-tullar är olagliga.
Sammantaget råder således en stor osäkerhet. I rapporten ”Slösa inte bort en handelskris” av Frivärld analyserades nyligen effekterna och handlingsvägar för EU.
De nya handelshindren från USA och Kina uppfattas i Europa som ett stort bakslag och sänke för ekonomin. Men handelskrisen öppnar emellertid också möjligheter. Den kan användas som en hävstång för ett starkare och bättre Europa. Europa kan fokusera mer på att utveckla innovativa varor och tjänster och acceptera att sammansättning av varor sker mer utspridd världen över.
Varken USA:s tullar eller Kinas statssubventionerade export utgör på några års sikt ett existentiellt hot mot EU eller Sverige. Forskningen tyder på måttligt negativa effekter, och i första hand för invånare i de länder som inför handelshinder. Hämndtullar är därför föga meningsfulla.
På kort sikt kommer handelskrisen däremot att förlänga lågkonjunkturen. Men en lindrig handelskris kan också skapa politiskt momentum för de marknadsinriktade tillväxtreformer som hjälper att vaccinera Europa mot större risker som hägrar. En möjlig kreditkris i kölvatten av en eventuell kollaps i AI-företagens värderingar är inte otänkbar, amerikansk skulduppbyggnad, politisk splittring inom EU samt ifall den ryska invasionen av Ukraina utvecklas ogynnsamt.
EU har en stor potential som innovationsunion. I en tidigare rapport från Frivärld framgår att den europeiska ekonomin har potential att fördubbla tillväxten under en tioårsperiod. Tillskottet som detta skulle ge motsvarar fem gånger så mycket som EU-länderna i dag satsar på försvaret och skulle förutom att säkra Ukraina täcka både klimatomställningen, välfärden och en rejäl försvarssatsning.
Stefan Fölster är senior fellow vid Frivärld.
