Säkerhetsläget har försämrats ytterligare sedan 2024. Hybridtrycket pågår dagligen, ett mer oberäkneligt USA tvingar Europa att axla huvuddelen av Natos konventionella avskräckning, och Försvarsberedningens tidigare föreslagna anslagsnivåer har överspelats av verkligheten innan bläcket hunnit torka. Sverige rör sig åt rätt håll, men i fel tempo och delvis med fel prioriteringar.
I rapporten Skuggberedning 2026 presenterar Patrik Oksanen och Karl Agell resultaten från en enkät med tio experter och försvarsdebattörer i Sverige, Finland, Danmark och Estland. Rapporten är en del av Frivärlds projekt ”Skuggberedningen” som följer Försvarsberedningens arbete inför slutrapporten i november 2026. Bland huvudpunkterna:
- Tempot är den kritiska bristen: Försvarsberedningens tidigare nivå på 2,6 procent av BNP framstår som djupt otillräcklig. Flera experter ser 3,5 procent som en bottenplatta snarare än ett slutmål, och varnar för att dagens system inte klarar av att omsätta pengarna i verklig försvarsförmåga tillräckligt snabbt.
- Sverige måste fullt ut tänka som en Nato-medlem: Försvaret av Sverige handlar inte längre bara om svenskt territorium, utan om att stärka avskräckningen i hela den nordisk-baltiska regionen. Den amerikanska säkerhetsgarantin kan inte längre tas för given – förmågor som i dag bara USA tillhandahåller måste byggas upp i Europa.
- Hotbilden är bredare än ett klassiskt väpnat angrepp: Ett systematiskt hybridtryck syftar till att gradvis underminera statens funktion och samhällets sammanhållning. Sveriges främsta sårbarhet ligger inte i enskilda sektorer, utan i bristande samordning mellan dem.
Rapporten avslutas med fyra principer riktade till Försvarsberedningen: hastighet före perfektion, verkan före form, ansvar före antaganden, och allierade före vana.