Trots att 17 experter konstaterar att försvarsbeslutet är djupt otillräckligt är meningarna delade om svensk politik kommer att klara av att skjuta till vad som behöver göras innan nästa försvarsbeslut.
Det visar Säkerhetsrådets enkät inför Folk och Försvars rikskonferens som inleds på måndag.
Det gäller att förbereda sig i tid. Försvarsminister Peter Hultqvist på Folk och Försvars rikskonferens 2018. Foto: Ulf Berg, Folk och Försvar.
Åtta är i varierande grad positiva till att fler tillskott kommer att komma före 2025, även utöver det som ligger i den så kallade avstämningen 2023 för perioden efter 2025. Tre kan sägas vara placerad i en nja-kategori medan övriga är negativa och tror inte att svensk politik kommer att ha varken framsynthet eller beslutskraft att minska riskerna i en orolig omvärld. En har avstått från att svara.
De som tror att tillskotten kommer före 2025 hänvisar framför allt till det osäkra säkerhetsläget samt erfarenheterna av pandemin som blottlagt brister i svensk förmåga att hantera långa pågående kriser.
– Med tanke på den snabba utvecklingen och det fortsatt osäkra säkerhetsläget lär det bli nödvändigt med beslut om ytterligare satsningar före ett nästa försvarsbeslut, säger ambassadör Michael Sahlin som också är ordförande i avdelning VI (säkerhetspolitik) i Kungliga Krigsvetenskapsakademien (KKrVA).
– Ja, min gissning är att säkerhetsläget längs EU:s östra gräns kommer att fortsätta vara oförutsägbart och att händelser i vårt närområde kommer att ändra debatten. Lite som det varit under de senaste åren, säger Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet.
– Jag bedömer att så kommer att ske av två skäl: Dels krävs det för att snabbare nå de av beredningen uppsatta målen (både för nuvarande förband och tillväxt av nya förband och dess materiel) och dels kommer fortsatt omvärldsutveckling och den pågående pandemin understryka de behov av utveckling som krävs för att få ett robust och säkert samhälle med fungerande ledningsprocesser i olika former av kris, säger Sverker Göranson, styresman i KKrVA och tidigare ÖB.
– Jupp, flera successiva småskaliga höjningar, svarar Oscar Jonsson, fil dr i krigsvetenskap och får medhåll av pol dr Lars Nicander, som dock har villkor för uppfyllelse:
– Om säkerhetsläget försämras och/eller vid ett regeringsskifte 2022,
– Sannolikt, givet en prolongering av nuvarande osäkerhetsnivå eller ökad dito. Tveksamt om vi ser ett säkerhetspolitiskt töväder i sikte, tror Tommy Jeppsson som är redaktör för KKrVA.
– Jag ser det som oundvikligt om de civila ledningsfrågorna ska hanteras. Det finns resurser avsatta för organisation och ledning från 2022 och framförallt 2023; jag tror att det kommer behöva handla om mer än vad som framgår där. Det bedömer jag också kommer att framgå av erfarenheter kring ledning och samordning kopplat till covid-19. Jag hoppas att kommunerna och regionerna kommer att få rejäla tillskott för att arbeta med beredskap, och då också totalförsvaret, säger totalförsvarsexperten Kristina Syk.
– Ja, jag är optimist och bedömer som sagt att den så kallade kontrollstationen kommer att innebära ytterligare satsningar, inte minst ekonomiska. Detta för att skapa goda förutsättningar enligt ovan för fortsatt tillväxt i nästa försvarsbeslutsperiod, menar Jan Mörtberg som är ledamot av KKrVA.
I kategorin nja finns de som tror att det kan bli mindre tillskott, men inte den mängd som de anser behöver tillföras. I den här kategorin finns den finländske försvarsdebattören Robin Häggblom som tror det kanske blir en tidigarelagd beställning på en Blekinge-ubåt eller en Saab GlobalEye:
– Den typ av rejäla ökningar om jag lyft tidigare i den här enkäten tror jag tyvärr inte på. Det skulle i så fall troligen handla om en kris i vårt gemensamma omedelbara närområde av en storlek vi inte sett sedan 1945, så jag hoppas vi kan undvika det.
Samma linje är Martin Hurt, forskare vid ICDS i Tallinn, inne på:
– Sannolikt kommer mindre tillskott att tilldelas men inte i den utsträckning som krävs för att förverkliga försvarsbeslutet.
En som också hamnar i Nja-kategorin är forskningsledaren Niklas Granholm på FOI.
– Svårt att säga. I försvarsbeslutet finns inlagd en så kallad kontrollstation 2023, där implementeringen ska utvärderas. Där kan finnas en möjlighet att göra olika slags tillägg, om det skulle visa sig att det inte går ihop. Hur denna kontrollstation ska arbeta och vilka mandat den får verkar inte vara klart.
Riksdagspartierna i Försvarsberedningen 2018. Foto: Ulf Berg, Folk och Försvar.
Fem i enkäten är negativa. De tror inte att svensk politik förmår att fatta de beslut om tillskott som behövs för att bättre komma tillrätta med säkerhetsunderskott och bristerna i totalförsvaret medan det ännu finns tid.
– Sannolikt kommer satsningarna på försvaret inte att ökas om inte det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde förvärras dramatiskt. Risken är uppenbar att ytterligare satsningar då kommer för sent, konstaterar Stefan Kristiansson, tidigare chef för MUST.
– Nej, jag tror inte det. Såvida inte det säkerhetspolitiska omvärldsläget, och då i synnerhet i närområdet, försämras ytterligare, säger Daniel K. Jonsson på FOI.
– Nej, tyvärr, är Bo Rasks korta kommentar, Rask är sekreterare i Kungliga Örlogsmannasällskapet. Bara två ord längre är docenten i internationell politik Ann-Sofie Dahl:
– Nej, sannolikt inte – tyvärr.
– Har jag svårt att tro om inte säkerhetsläget allvarligt försämras. Fokus torde ligga på konsekvenserna av Covid-19. Tyvärr är våra politiker mycket kortsiktiga vad gäller riskhantering och har svårt att ta helhetsgrepp, säger Björn Anderson, ständig sekreterare i KKrVA.
Tidigare del:
Torsdag: 17 experter – Försvarsbeslutet räcker inte!
Kommande delar:
Lördag: En ny säkerhetspolitisk formulering efterlyses
Söndag: Så här svarade 17 experter på Frivärlds frågor (alla svaren i sin helhet)
Patrik Oksanen
Redaktör för Säkerhetsrådet, senior fellow Frivärld och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Kungliga Örlogsmannasällskapet.
