Värnplikten spelar en central roll när försvaret ska växa. Därför har Säkerhetsrådet djupdykt i frågan och lyft olika perspektiv på vad detta innebär för vår militära förmåga. Men vad krävs egentligen för att få genomföra värnpliktsutbildning i de tuffaste befattningarna? Säkerhetsrådet har samlat in befattningskraven för ett urval av de tuffaste utbildningarna i Försvarsmakten.
VÄRNPLIKTENS ÅTERKOMST: Extramaterial.
Förra veckan publicerade Säkerhetsrådet en artikelserie i fem delar om värnplikten och försvarets tillväxt. Försvarsmakten har under de senaste åren gått igenom en stor omställning, från insatsförsvar till nationellt försvar, och värnplikten har i hög utsträckning kommit att prägla denna omställning. Och när försvaret ska fortsätta växa spelar värnplikten en nyckelroll.
Den framtida tillväxten består huvudsakligen av värnpliktiga i mobiliseringsförband, samtidigt som det endast sker en marginell ökning av antalet anställda soldater och officerare. För att diskutera vad detta innebär för Sveriges militära förmåga har Säkerhetsrådet lyft flera insatta röster.
Arméchef Karl Engelbrektson intervjuades och berättade bland annat om spänningen mellan tillväxten och att upprätthålla de stående förbanden:
– Vi måste göra prioriteringar utifrån de stående uppgifter vi har, det kan man inte sticka under stolen med.
Artikelserien fortsatte sedan med försvarsexperten Annika Nordgren Christensen som berättade om värnpliktsutredningen, försvarspolitiken och sina farhågor inför kommande tillväxt.
– Risken är att det nu leder till att man lutar sig tillbaka, ringer Plikt- och prövningsverket och beställer den volym som man behöver. Men det räcker inte att trycka på “pliktknappen”.
Vidare berättade generaldirektör Christina Malm på Plikt- och prövningsverket om deras utmaningar och hur de väljer ut de bäst lämpade till varje befattning:
– Man måste väl alltid vara öppen för att se över kraven, men det är väldigt viktigt att vi inte sänker kraven utan att det gjorts en ordentlig analys. För de här kraven finns av en anledning.
Överste Peter Nilsson gav Högkvarterets perspektiv på försvarets tillväxt och värnpliktens roll:
– I försvarsbeslutet trycker man på att uthålligheten ska växa och att vi behöver fler förband som kan verka under längre tid. Det behövs ingen bredare spets, utan en bredare bas.
Avslutningsvis publicerade Säkerhetsrådet en expertenkät med tre framstående försvarsexperter som gav sina perspektiv på frågan.
– Tyvärr är jag rädd för att vi, när pengarna tryter, vilket de kommer att göra, riskerar att få en tämligen polariserad debatt där politiken prioriterar värnplikt medan Försvarsmakten prioriterar stående förband, svarade Karlis Neretnieks.
Har du synpunkter på värnplikten och försvarets tillväxt, som du vill dela med dig av? Hör gärna av dig till sakerhetsradet@frivarld.se.
Men vilka är kraven för att få göra värnpliktsutbildning i de olika befattningarna?
Säkerhetsrådet har sammanställt en lista (se nedan) på ett urval av befattningskraven i Försvarsmakten (skala 1-9).
Här är några av de tuffaste värnpliktsutbildningarna i Försvarsmakten:
Jägarsoldat
Föga förvånande krävs det högst mönstringsresultat vid de fysiska proven till jägarbefattningen. Under svåra förhållanden, och ofta bakom fiendens linje, utför jägarsoldaten krävande uppgifter i form av både spaning och strid. Både jägarsoldat och flygbasjägare kräver minst en sexa vid muskeltestet och minst en sjua i styrketestet. Ska du bli jägargruppbefäl krävs även höga resultat i befälslämplighet och plikttjänstförmåga, vilket bedöms av psykolog.
I övriga jägarbefattningar, kustjägare och fallskärmsjägare, utbildas inga värnpliktiga. För dessa krävs att soldaten först genomför grundutbildning i annan befattning och sedan söker sig vidare till respektive jägarskola för ytterligare prövning.
Befattning | Befälslämplighet | Plikttjänstförmåga | Begåvningsprov | Muskel | Fysisk Arbetskapacitet | SYN | Tjänstbarhet |
Jägargruppbefäl | 7 | 7 | 5 | 6 | 7 | B | A |
Jägarsoldat | 5 | 6 | 5 | 6 | 7 | B | A |
Flygbasjägare (gruppbefäl) | 6 | 6 | 5 | 6 | 7 | B | A |
Flygbasjägare | 5 | 5 | 5 | 6 | 7 | B | A |
Röjdykare
Vid sidan om jägare kräver även befattningen röjdykare samma höga resultat vid de fysiska proven. Som röjdykare röjer och kartlägger du minor och ammunition på botten av sjöar och hav. Att utföra krävande uppgifter under vattenytan ställer hårda krav på enskild individ och den tunga utrustningen innebär hård fysisk träning.
Även plikttjänstförmågan kräver en sjua, vilket gör röjdykarbefattningen till en av utbildningarna med högst krav inom denna kategori.
Befattning | Befälslämplighet | Plikttjänstförmåga | Begåvningsprov | Muskel | Fysisk Arbetskapacitet | SYN | Tjänstbarhet |
Röjdykare | 5 | 7 | 5 | 6 | 7 | A | A |
Plutonsbefäl
Numera utbildas värnpliktiga i befälsbefattningar på både plutons- och kompaninivå. Detta ställer framför allt hårda krav på ledarskapförmåga och personlig lämplighet.
För att få göra grundutbildning i denna befattning krävs framför allt höga resultat efter psykologintervjun, som bedömer befälslämplighet och plikttjänstförmåga. Som exempelvis luftvärn- och stridsvagnsplutonsbefäl i armén krävs minst en sjua i befälslämplighet och sexa i plikttjänstförmåga. Vid begåvningsprovet krävs även minst en sexa, vilket gör befattningen till den med tuffast krav i denna del.
Befattning | Befälslämplighet | Plikttjänstförmåga | Begåvningsprov | Muskel | Fysisk Arbetskapacitet | SYN | Tjänstbarhet |
Luftvärnsplutonsbefäl | 7 | 6 | 6 | 3 | 4 | B | B |
Stridsvagnsplutonsbefäl | 7 | 6 | 6 | 3 | 4 | A | B |
Transportplutonsbefäl | 6 | 6 | 6 | 3 | 4 | C | D |
Amfibiesoldat
Amfibiesoldaten verkar där land möter hav och fungerar som en länk mellan sjö- och arméstridskrafterna. Med hjälp av bland annat stridsbåtar tar och försvarar amfibieförbanden terräng längs Sveriges kustområden. I amfibiekåren ingår både skytte- och understödsenheter, och de verkar tillsammans med kustjägarna som framför allt bedriver spaning och underrättelseinhämtning.
För att genomföra grundutbildningen mot amfibiesoldat krävs minst en femma vid muskeltestet och en sexa på cykeln.
Befattning | Befälslämplighet | Plikttjänstförmåga | Begåvningsprov | Muskel | Fysisk Arbetskapacitet | SYN | Tjänstbarhet |
Amfibiesoldat (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 5 | 6 | B | B |
Amfibiesoldat | – | 5 | 4 | 5 | 6 | B | B |
Robot-/grksoldat Amfibie (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 5 | 6 | B | B |
Robot-/grksoldat Amfibie | – | 5 | 4 | 5 | 6 | B | B |
Mekaniker Amfibie (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 5 | 6 | B | B |
Mekaniker Amfibie | – | 5 | 4 | 5 | 6 | B | B |
Hela listan: Fler befattningskrav för grundutbildning med värnplikt
Källa: Plikt- och prövningsverket.
Det finns hundratals olika befattningar i Försvarsmakten. Därför är listan ej fullständig och istället ett urval på några av de vanligaste, och tuffaste, befattningarna.
Befattning | Befälslämplighet | Plikttjänstförmåga | Begåvningsprov | Muskel | Fysisk arbetskapacitet | Syn | Tjänstbarhet | |
Jägargruppbefäl | 7 | 7 | 5 | 6 | 7 | B | A | |
Jägarsoldat | 5 | 6 | 5 | 6 | 7 | B | A | |
Flygbasjägare (gruppbefäl) | 6 | 6 | 5 | 6 | 7 | B | A | |
Flygbasjägare | 5 | 5 | 5 | 6 | 7 | B | A | |
Luftvärnsplutonsbefäl | 7 | 6 | 6 | 3 | 4 | B | B | |
Stridsvagnsplutonsbefäl | 7 | 6 | 6 | 3 | 4 | A | B | |
Transportplutonsbefäl | 6 | 6 | 6 | 3 | 4 | C | D | |
Röjdykare | 5 | 7 | 5 | 6 | 7 | A | A | |
Amfibiesoldat (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 5 | 6 | B | B | |
Amfibiesoldat | – | 5 | 4 | 5 | 6 | B | B | |
Robot-/grksoldat Amfibie (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 5 | 6 | B | B | |
Robot-/grksoldat Amfibie | – | 5 | 4 | 5 | 6 | B | B | |
Mekaniker Amfibie (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 5 | 6 | B | B | |
Mekaniker Amfibie | – | 5 | 4 | 5 | 6 | B | B | |
Transportplutonsbefäl | 6 | 6 | 6 | 3 | 4 | C | D | |
Vagnchef | 5 | 6 | 6 | 4 | 4 | A | B | |
Stridsfordonsförare | – | 5 | 5 | 4 | 4 | A | B | |
Skyttesoldat Strf Armén (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 4 | 6 | B | B | |
Skyttesoldat Strf Armén | – | 5 | 4 | 4 | 6 | B | B | |
Eldledningssoldat Armén | – | 5 | 4 | 3 | 4 | B | B | |
Skyttesoldat/signalist | – | 4 | 4 | 2 | 4 | C | B | |
STRIL-säkerhetssoldat | 5 | 5 | 5 | 4 | 6 | B | B | |
Mekaniker mekanik Armen (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 3 | 4 | C | D | |
Mekaniker mekanik Armén | – | 5 | 4 | 3 | 4 | C | D | |
Mekaniker elektronik Armen (gruppbefäl) | 5 | 5 | 5 | 3 | 4 | C | D | |
Mekaniker elektronik Armén | – | 5 | 4 | 3 | 4 | C | D | |
Teknik sjöman Marinen | 5 | 5 | 5 | 2 | 4 | C | B | |
Teknik soldat Marinen | 5 | 5 | 5 | 2 | 4 | C | B | |
Ubåtsmatros teknik | 5 | 5 | 5 | 2 | 4 | C | B |
Jesper Lehto
Praktikant på Frivärld
…
Om artikelserien: För fyra år sedan återinfördes värnplikten. Beslutet klubbades med bakgrund i en negativ omvärldsutveckling och Försvarsmaktens skriande behov av soldater och officerare. Med det senaste försvarsbeslutet signaleras tydligt att försvaret ska fortsätta växa – och värnplikten spelar fortsatt en central roll. Tankesmedjan Frivärld kommer i en artikelserie att djupdyka i frågan om vad värnplikten inneburit för vår militära förmåga, personalförsörjningen och vad som återstår att göra för att stärka försvaret av Sverige.
Första delen: Arméchefen vill att värnpliktiga ska lösa skarpa uppgifter: “Plikten är helt avgörande”
Andra delen: Försvarets tillväxt är en svår balansgång: “Värnplikten löser inte alla problem”
Tredje delen: Så väljer de ut framtidens svenska försvar
Fjärde delen: Högkvarteret: “Vi kommer behöva skruva på värnplikten ytterligare”
Femte delen: Experterna om värnplikten och försvarets tillväxt: “Kommer bli en dragkamp”
Debatt: ”Försvarsmakten måste våga ställa krav”
Säkerhetsrådet podcast: Katarina Tracz och Patrik Oksanen diskuterar värnpliktens återkomst med Christina Malm, generaldirektör på Plikt- och prövningsverket, och försvarsexperten Annika Nordgren Christensen.