Steg för steg fördjupar Sverige och Finland sitt samarbete. Försvarsmakterna har haft långvariga samarbeten som veckovisa övningar med flygvapnet och gemensam marin styrka. Politiskt har inbäddade tjänstemän på både försvars- och utrikesdepartement funnits. Nu startar det första krisberedskapsprogrammet för deltagare från både Sverige och Finland konstaterar Patrik Oksanen. I nästa steg kommer hela Norden att omfattas.
Hanaholmens kulturcenter i Helsingfors. Pressbild.
Ambitionen var tydlig när inrikesministrarna Mikael Damberg och Maria Ohisalo tidigare i år presenterade avsiktsförklaringen att fördjupa krisberedskapssamarbetet. Sverige och Finland ska gemensamt kunna möta den komplexa hotbilden som länderna står inför. En nyckel för att smörja igång samarbetet som avsiktsförklaringen vill se är Hanaholms-initiativet, Det är ett program som initierats av Hanaholmen, kulturcentret för Sverige och Finland i Helsingfors, och som görs i samarbete med Försvarshögskolan i Stockholm och Säkerhetskommittén i Finland, med finansiering av Kulturfonden för Sverige och Finland och regeringarna.
I veckan blev kursdeltagarna klara för det första krisberedskapsprogrammet. Deltagarna hämtas från ledande befattningar i näringsliv och organisationer som är centrala i händelse av kris. Tanken är att kursen ska bli årligt återkommande med tolv deltagare från båda länderna. Till det läggs ett högnivåforum som ska ta upp observationer och rekommendationer som utbildningen har gjort.
Ska ett samarbete fungera i kris måste man förstå varandras organisationer och det är alltid lättare när man vet vem man har på andra sidan telefonluren. Därför är värdet av de utbildningar som nu drar igång svåra att överskatta.
Försvarshögskolan i Sverige och Säkerhetskommittén i Finland har i samarbete med Kulturfonden för Sverige och Finland och Hanaholmen handplockat tolv personer från vartdera landet, som alla är involverade i strategisk beslutsfattning inom krishantering och beredskap vid statliga och regionala myndigheter, civilsamhället och näringsliv. Och som Fredrik Ståhlberg, vicerektor på Försvarshögskolan, säger i ett pressmeddelande:
”Det här är ett område med ett stort behov av innovation och personer som kan tänka i nya banor. I nuläget saknar vi ett sektoröverskridande strategiskt, bilateralt utbildningsprogram för krisberedskap där alla centrala samhällsaktörer är inblandade. Det här programmet kommer att fylla en mycket viktig roll, som kan hjälpa oss att bättre förbereda oss för framtida kriser”.
Ambitionen stannar inte bara mellan Sverige och Finland. Norge har länge pekats ut som en viktig komponent i bygget av svensk-finländsk säkerhet. I september i fjol undertecknade de tre ländernas försvarsministrar en avsiktsförklaring om ökat operativt militärt samarbete. Den naturliga följden av ökat militärt samarbete är att stärka krishanteringsförmågan brett. Så även om kursen på Hanaholmen initialt har svenskt-finländskt fokus så finns tankarna att med tiden utvidga kursen till att omfatta även övriga nordiska länder.
Patrik Oksanen
Redaktör Säkerhetsrådet.
