På Tjekadagen gratulerar Säkerhetsrådet och Joakim von Braun med en avslöjande genomgång av Rysslands ”Stay Behind” i Baltikum. Den sovjetiska hemliga polisen grundades av ”Järn-Felix” Dzerzjinskij. Tjekan var föregångare till NKVD som senare blev KGB och som idag är utrikesunderrättelstjänsten SVR och säkerhetstjänsten FSB. Födelsedagen firas av dagens ”tjekister”.
Under Kalla kriget firade Säpo ofta Tjekadagen med att se till att utvisa en rysk underrättelseofficer.
Den 20:e december är både en av de mest arbetsamma dagar för Vladimir Vladimirovitj Putin, men samtidigt en stor dag med mycket glädje och stolthet för honom – både underrättelsetjänsten SVR och säkerhetstjänsten FSB firar då sina högtider på den s.k. ”Tjekadagen”. För det förtryckta ryska folket är dock glädjen knappast särskilt stor. Föregångaren till FSB grundades som en av de första sovjetiska myndigheterna den 20 december 1917, medan embryot till SVR såg dagens ljus den 20 december 1920, exakt tre år senare. Man ska dock komma ihåg att landet som de bägge myndigheterna föddes i inte längre finns kvar, gränserna som då fanns är utsuddade och myndigheterna är helt annorlunda. Det måste trots allt smaka surt i munnen efter all vodka.
Geopolitisk katastrof
Man får ju inte glömma bort Putins famösa uttalande från våren 2005 om att ”Upplösningen av Sovjetunionen var århundradets största geopolitiska katastrof”. Han har ju ännu så länge inte kommit så långt med att reparera dessa skador trots 20 år vid makten och slösandet av mångmiljardbelopp på Tjekan, krigsmakten och allehanda aktiva åtgärder. Men Kremls verksamhet i det fördolda fortsätter med full kraft. Och det är inte bara Ukraina som är måltavla för ryssarnas fientliga verksamhet. Sveriges grannar i Estland, Lettland och har utsatts för en synnerligen avancerad verksamhet som de flesta av oss inte har en aning om. Men nu är det dags att lätta lite på förlåten.
Efter Sovjetunionens upplösning bildade majoriteten av de avpolletterade Sovjet-republikerna den mellanstatliga organisationen OSS där samtliga dessa länder utom de tre baltiska kom att ingå. OSS står för Oberoende Staters Samvälde och påstods vara en slags öststaternas EU.
Löfte till OSS
Ungefär samtidigt möttes ledarna för KGBs alla efterträdare i de nya OSS-länderna. I samarbetets tecken lovande då Moskvas spioner inom SVR att man aldrig skulle komma att spionerar i några av de olika OSS-länderna. Och faktiskt ser det ut som detta löfte har hållits för det mesta.
Priset för löftet var att säkerhetstjänsten FSB fick en alldeles ny underrättelseavdelning som kom att ansvara för Rysslands spionage inom OSS. Det är så som Moskva håller sina löften. Nu gavs det ju inget löfte till Estland, Lettland och Litauen. Men eftersom FSB spionerade i övriga gamla Sovjet-republiker blev det naturligt att man också tog hand om Baltikum. Dessutom finns det inom FSBs organisation de enheter som under Sovjetväldet sysslade med infiltrationen av olika exilorganisationer som samlade ukrainare, armenier, georgier och naturligtvis också ester, letter och litauer, runt om i världen. Sedan tidigt 1950-tal och fram till 1991 fanns det exempelvis i Stockholm alltid två estniska KGB-officerare och en lettisk dito som arbetade inom KGB-residenturen på Sovjets ambassad i Marieberg.
Ryssar över allt
I samtliga tre baltiska länder fanns stora ryska befolkningsgrupper. Den sovjetiska ockupationsmakten hade under många år sett till att hundratusentals ryssar flyttade till Baltikum för att späda ut den inhemska befolkningen. När befrielsen inträffade i början av 1990-talet blev situationen rätt kaotisk. Visserligen fanns det många ryssar som arbetade inom KGB men också många balter som gärna ville medverka till att Tjekans brottsliga verksamhet under decennier skulle utredas och de skyldiga bestraffas. På olika sätt blev det en dragkamp om interna KGB-handlingar, mappar över quislingar och olika agenter samt annan information. Skulle handlingarna stanna i Tallin, Riga och Vilnius eller skulle de transporteras till Moskva?
Stay behind
Både KGB-officerare och deras hemliga agenter, som inte var kända av de nya makthavarna i de tre baltiska republikerna, kom att fortsätta sin verksamhet mot de baltiska folken. I största hemlighet skapade ryssarna en form av Stay behind-organisationer som skulle fortsätta med infiltration, agentvärvning och aktiva åtgärder. För att undvika upptäckt kom de nya grupperna att styras från annat håll än Moskva. Inte heller kom de att tillhöra underrättelsetjänsten SVR utan också här blev FSB huvudman för verksamheten vana som de var vid arbete mot exilgrupper (Emigratija) och sovjetmedborgare utomlands (Sovjetskie kolonii).
Mycket lite har sipprat ut från detta superhemliga arbete som varit helt separerat från SVRs, FSBs, FSO och GRUs vanliga arbete riktat mot Tallin, Riga och Vilnius. Mest känt har arbetet i Lettland kunnat bli bland annat efter gripandet av landets förre utrikesminister Janis Adamsons som arresterades i somras.
Riga. Foto av Darya Tryfanava på Unsplash
Kriget mot balterna
Den hemliga Stay behind-verksamheten hade sin upprinnelse i de våldsamma sammandrabbningarna som ägde rum 1991. Moskva skickade då både förband med OMONs kravallpoliser, KGBs spetsnazsoldater i KGB Alfa samt militära fallskärmsjägare för att plocka ner bångstyriga demonstranter som ville befria de tre nationerna från sovjetryska ockupationstrupper. Uppgörelserna blev synnerligen blodiga och enbart i Riga dödades minst fem personer den 20/1 1991.
1992 startade FSB sin hemliga Baltikum-avdelning under ledning av Jurij Evgenevitj Tjervinskij, född 1937, tillsammans med Gennadij Valerevitj Silonov, född 1963. Tjervinskij ledde verksamheten från Krasnodar medan Silonov tycks ha verkat som resident i Riga. Verksamheten har nu bedrivits i nästan 30 år, men mycket förstördes tidigare i år i samband med att Silonov och Lettlands förre inrikesminister Janis Adamsons greps i somras. Även en annan tidigare KGB-officer i Lettland, Andris Strautmanis, greps i juni.
Högkvarter i Krasnodar
Man bedömer att en stor del av spionverksamheten bedrivits under täckmantel av kommersiella företag. Tjervinskij grundade på 1990-talet det ryska företaget IKS-VRIK med säte i Krasnodar, medan Silonov startade företaget Globeks Agro. Adamsons har utnyttjat sin ställning som lettisk politiker och ledamot i Sejmen.
Krasnodar har varit ett viktigt fäste för den ryska stay-behind-verksamheten. Företaget IKS-VRIK är i sig en liten lek med ord där “IKS” står för bokstaven “X” (uttalats “eks” på svenska) medan “VRIK” (med kyrilliska tecken “ВРИК”) är en förkortning för “Внешней Разведки и Контрразведки” (External Intelligence and Counterintelligence). Förutom den första chefen Tjervinskij, som var en verklig veteran med sin 48 tjänstgöringsår i spionbranschen (1965-2013) bestod firman i övrigt också av aktiva tjekister.
När Tjervinskij efterträddes var det av en annan person från FSB som dels arbetat inom KGB och sedan fortsatte inom skattepolisen FSNP – Gennadij Andrejevitj Kuznetsov, också han boende i Krasnodar sedan länge. Han hade tidigare tjänstgjort som säkerhetschef på AvtoVAZ i Togliatti innan han tog over FSB-företaget. Tillbaka i tiden tjänstgjorde han i KGBs Spetsnaz-enhet Alfa som bland annat ockuperade TV-huset och andra centrala punkter i Litauens huvudstad Vilnius i januari 1991. Av ryska offentliga handlingar framgår att samtliga inblandade personer i Krasnodar har haft omfattande kontakter med varandra i circa 20 års tid och bedrivit sin verksamhet inom ett antal ideella föreningar och företag som åtminstone till delar varit täckmantel för deras verksamhet.
Det visade sig att till dags dato har förre inrikesminister Adamsons spionage kommit att omfatta över 40 olika punkter som lettiska myndigheter ännu inte publicerat, men delar har läckt ut: Uppgifter om Lettlands östra gränsskydd mot Ryssland ska ha lämnats ut till FSB medan annat rör den lettiska arméns utvecklingsplaner för framtiden. Det är uppgifter som naturligtvis är viktiga när det gäller landets försvar mot eventuell aggression från Rysslands sida. Också en mängd data som rör landets utländska partners, främst inom Nato, och deras planer för att i framtiden kunna ställa upp och hjälpa Lettland, kan först ha hamnat i Krasnodar och sedan förts vidare till Moskva.
SVR:s högkvarter, foto från Wikipedia av Alex Saveliev.
Putins egna spioner
Har man nu en maktfullkomlig president som själv varit underrättelseofficer utomlands och som kan göra vad han vill med alla spionerna inom SVR, FSB, FSO och GRU, måste man fråga sig vad han vill åstadkomma. Det visar sig att ett av dessa svar är: Han startar en ny liten underrättelsetjänst som han personligen kan styra dag för dag!
Putin har förvandlat en del av den ryska presidentadministrationen till sin egen spioncentral med över 100 anställda. Ett stort antal av dem tidigare tjänstgjort inom SVR som ju inte skulle få ge sig i kast med OSS-länderna, men anställda hos Vladimir Putin har de inga restriktioner.
Organisationen heter ”Presidential Administration for Interregional and Cultural Relations with Foreign Countries” (Управления Президента по межрегиональным и культурным связям с зарубежными странами). Tanken är att man ska bedriva aktiva åtgärder, disinformation och vilseledningsoperationer mot 14 länder som i princip utgörs av länderna i OSS och Baltikum. En viktig anledning är den tidigare nämnda orsaken – SVR ska inte spionera på de forna Sovjet-republikerna.
Mycket av Putin-verksamheten sker genom att särskilda emissarier från presidentavdelningen skickas ut för att träffa de olika republikernas presidenter och andra högt uppsatta individer. I många fall är dessa personer som tidigare rapporterats in av KGB, SVR och FSB samt GRU som pro-ryska individer. Det har exempelvis gått att få fram att Moldaviens president förra president Igor Dodon återkommande inte bara rapporterat till Putin utan också skickat preliminära beslut, uttalanden och annat för godkännande innan de publiceras. En intressant detalj som rör Baltikum är att den analytiska webbsidan “RuBaltic.ru” kontrolleras helt och hållet av presidentens organisation.
Förutom den ovan nämnda webbsidan finns ytterligare dussintal ideella föreningar (i alla fall beskrivs de som detta), forskningsinstitut och enstaka företag bland de juridiska personer som styrs av Putins personal.
Här är en lista:
2050 Sonar – Research Center for Integration Problems of the Participating Countries
ANO Institute for Central Asian Studies, Kazan
Association of Historians Union Initiative of Remembrance and Accord
Association for Foreign Policy Research of A.A. Gromyko
Association for the Study of the History of Eastern Europe
Baltic Media Research Center, BMRC
BALTNEWS
Institute of Caspian Cooperation
Center for the Study and Development of Continental Integration Northern Eurasia
Center for the Study of Perspectives of Integration
CGI Berlek-Edinstvo, Ufa
Charitable Foundation Eurasian Dialogue
Charitable Foundation for International Humanitarian Relations Recognition
CMOPI Caspian-Eurasia, Astrakhan
Committee for the Protection of Russian Schools of Ukraine
Commonwealth of Peoples of Eurasia, Orenburg
Commonwealth Press Club
Development Fund Institute for Eurasian Studies
EC Ural-Eurasia, Yekaterinburg
Eurasia Expert
Eurasian Commonwealth, Chelyabinsk
Eurasian Monitoring
Expert Site Greater Eurasia
Fair Defense (NGO SZ)
Foundation for the Support of Independent Journalism Society of Friends of Humanite
Friends-Syabry.rf
Historical Memory Foundation
IAC Eurasia-Volga region, Saratov
IMHOclub Internet portal
Information and Analytical Center of Moscow State University for the Study of Social and Political Processes in the Post-Soviet Space, IACIOPP
Information Group on Crimes againts the Person
International Institute of the Newest States
Interregional Social Movement For Democracy and Human Rights
IQ-Club
Journal of Russian and East European Historical Research
MMK Format-A3, Crimea
MMK Format-A3, Latvia
MMK Format-A3, Lithuania
MMK Format-A3, Minsk
MMK Format-A3, Moldova
Political Science Center North-South
Regional national-cultural autonomy of Estonians
Russian Association for Baltic Studies
Russian Baltika
Siberia-Eurasia, Novosibirsk
Studia Baltica
TAPI
Trustworthy History Foundation, Pskov
TVNZ
Vestnik Kavkaza
Workshop of Eurasian Ideas, Moscow
Foto: kremlin.ru/Wikimedia Commons.
100 av Putins egna mannar
Av de ca 100 individer som till dags dato visat sig tjänstgöra på Putins specialadministration har den största gruppen kommit från underrättelsetjänsten SVR. De är så pass många att det verkar vara ett direkt och ett medvetet frånsteg från 1991 års löfte om att inte spionera i och på de forna Sovjet-republikerna. Ett antal av “presidentens män” arbetade tidigare inom KGB men har nu nått den normala pensionsåldern på 55 år. Möjligtvis kan några av dem ha förts över till det som tidigare kallades “KGBs Aktiva Reserv” – officerare som fortsatte att jobba för myndigheten men låtsades som om det nu blivit pensionerade och tagit “civil” anställning.
Dessa har framförallt funnits i näringslivet och inom den statliga administrationen men fortsatta att rapportera och ta order från sin gamla arbetsgivare i det fördolda. Det kan naturligtvis ha varit ansträngande med att få direktiv från två håll men de kompenserades med att de nu fick lön från två håll, dvs bade den nya och den tidigare arbetsgivaren. Verksamheten finns sedan 1990-talet inom både SVR och FSB. Hos SVR kallas avdelningen för “Special Reserv” medan FSB har döpt om verksamheten till “Apparatus of seconded staff”.
En genomgång av samtlig identifierad personal på Putins avdelning visar att over hälften av en bakgrund I Rysslands olika underrättelse- och säkerhetstjänster. Störst är gruppen från SVR och därefter finner vi ett stort antal officerare från det militära GRU. Det är dock inte särskilt underligt att SVR och GRU har flest an de anställda. De är ju de riktiga proffsen inom den ryska hemliga världen. Åtminstone ett halvdussin kommer från FSB. Förutom de som är officerare från GRU finns därutöver finns ytterligare ett par militärer i klassen som inte identifierats som GRU-män. Ytterligare några anställda kommer från MVD och vi ska inte glömma att rektor själv har ju tidigare arbetat inom KGB och FSB.
Vilken djävulsk samling med konspiratörer! För den som vill titta närmre på Putins lakejer finns ett hundratal av dem på http://dossierchernov.info/ (sedan är på ryska).
Joakim von Braun
Författare och specialiserad på rysk underrättelsetjänst. Joakim von Brauns genomgång av SVR på Tjekadagen 2020 kan du läsa här.
