Frihandelsbloggen

Finland bestämmer sig för nya attackplan och Sverige stakar ut sitt framtida värde som säkerhetspolitisk aktör. Vad betyder detta för den regionala försvarsförmågan? I höst tas två viktiga försvarsbeslut på båda sidor om Bottniska viken. Det finländska HX-jaktplansprojektet beslutar om ...

Stig Rydell, om att den nya lagen om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland är genomtänkt och realistiskt men att den måste följas upp genom att satsa fullt ut på Försvarsberedningens förslag. I Sverige har det antagits en ny lag  om operativt militärt ...

Claes Arvidsson, om att sedan Försvarsberedningens rapport Värnkraft kom 2017 har både Must och Säpo tecknat en fortsatt mörkare hotbild med Sverige i fokus. Samtidigt är det viktigt att ta till sig den analys som försvarsberedningen gör av den globala ...

Yrsa Grüne-Luoma, om att president Sauli Niinistö är mer frugal än statsminister Sanna Marin i fråga om Tysklands och Frankrikes förslag till utformning av EU:s ekonomiska stödpaket. Årets Gullranda-samtal – president Sauli Niinistös årligen återkommande forum för internationell politik – ordnades ...

Stefan Forss, om att Vinterkrigets överlevnadskamp blev ett slags uppehållande strid, som finska armén och hemmafronten orkade föra just så länge att den totala katastrofen kunde undvikas. Ryssland försöker nu skriva om historien om Vinterkriget och Sovjetunionens samarbete med Hitlertyskland. Vinterkriget brukar ...

Patrik Oksanen, om att viljan att skriva om historien bottnar i ett strategiskt intresse. Kan synen på vad som hände, med ockupationer och aggressioner, förflyttas så försvagas motståndskraften i väst. Rysslands hittepåhistoria om andra världskriget tar sig allt mer absurda ...

Yrsa Grüne-Luoma, om att president Sauli Niinistö har prövat gränserna för presidentinstitutionen genom att föreslå en operativ ”knytnäve” för att hantera Coronakrisen. Svaret från Sanna Marins regering är ett artigt men bestämt nej. På bara ett par veckor har Finland ...

Robin G Elfving, om att minnet av krigen mot Sovjetunionen 1939-40 och 1941-44 utgör stommen i ett kollektivt minne med bäring på dagens finländska försvars- och säkerhetspolitik. I Sverige minns man i stället 200 år av fred. Det påverkar också ...