En lång förhandlingsresa mot ett stort frihandelsavtal går mot sitt slut – men detta slut är snarare en ny början. I januari, efter många års förhandlingar, undertecknades en preliminär överenskommelse om ett frihandelsavtal mellan Indien och EU.
När avtalet träder i kraft skapas ett frihandelsområde som omfattar omkring två miljarder människor. Det blir EU:s största handelsavtal och väntas få stor betydelse för svensk export och svenska investeringar. En av de stora vinsterna är att merparten av de befintliga tullarna mellan Indien och EU tas bort eller sänks avsevärt. Utöver att export och import underlättas, så väntas ett tillhörande strategiskt partnerskap generera långsiktiga vinster och möjligheter. Det är med andra ord viktiga ekonomiska frukter som nu kan skördas för Europa.
Därtill finns en intressant strategisk och geopolitisk fördel med att lägga nya ägg i korgen. Detta efter en relativt kort men intensiv periodav de-risking, alltså den politik som tagit sikte på att minska sårbarheter och beroenden, inte minst av Kina.Samtidigt uppstår motrörelser bilateralt: Kina kraftsamlar, parallellt med att man förhåller sig till en alltmer kritisk EU-apparat, för att upprätthålla direkta relationer med länder man bedömer som särskilt betydelsefulla.
Det heter ofta att det Kina förser Europa med och åstadkommer, både som innovatör och producent, inte låter sig ersättas lättvindigt. Samtidigt har många utländska företag omlokaliserat sig, och vi har vant oss vid att räkna in Kina i hotbilden: dels kopplat till Rysslands krig mot Ukraina, där landet av Nato beskrivits som en möjliggörare av kriget, dels som en disruptiv aktör i cyber-, hybrid- och påverkanslandskapet.
Mot den bakgrunden är nya handelsmöjligheter med världens största demokrati något att ta på allvar. I en ny Frivärld analys argumenteras det för att avtalet bör förstås som det inledande draget i en bredare strategisk omorientering mellan två av världens mest tongivande ekonomiska och politiska aktörer.
Ekonomiskt utbyte är samtidigt en säkerhetstillgång. Stater är mer benägna att stötta den man är materiellt beroende av, och diversifiering är i sig en form av säkerhet. Ju bredare en handelsportfölj är, desto mindre sårbar blir man för påtryckningar från en enskild aktör. Att avtalet dessutom undertecknades samma dag som ett säkerhets- och försvarspartnerskap mellan EU och Indien understryker hur handel och säkerhet knyts samman.
Detta knyter an till en bärande tanke kring hur frihandel kan bli friare. Handel mellan fria och öppna ekonomier stärker demokratiernas uthållighet, system som på sikt är överlägsna de auktoritära. När EU fördjupar utbytet med världens största demokrati handlar det därför inte enbart om ekonomi, utan om att binda samman de som endera kan eller vill acceptera en världsordning dominerad av en enda stormakt.
Men det varken börjar eller stannar vid detta avtal. Mer och fördjupad handel, parallellt med att EU stärker sin egen inre marknad, är en förutsättning för att våra ekonomier och samhällen ska kunna fortsätta växa, generera välfärd och höja livskvaliteten. Europa både kan och bör ta nya handelskliv framåt när andra backar och konstrar ska vi se till att nya skott bryter fram ur frihandelns grenverk. Med sänkta tullar, nya handelsavtal och en fördjupad inre marknad kan EU bli det centrum för global handel som världen behöver nu mer än någonsin.
Anna Rennéus Guthrie, chef tankesmedjan Frivärld.
